Heffa i FRIHET!!!

Vakna nu!

2011-10-17T08:47:00.000+02:00

Helt ovetandes om sitt öde sitter mammas älskade och leker. En stund senare sätts det nål och han rullas ned till operationen. Han är så himla duktig!! Inte ett pip sade han! Däremot blev han lite berusad av alla mediciner när han låg på operationsbordet. Han började skratta och snurra och kasta nappen. Sedan blev han ledsen så då sederade de honom. Nu sover han så gott men hela mitt inte är i uppror! Kan de inte ringa snart och säga att han är vaken?!

Douglas, jag saknar dig!! Jag älskar dig till månen och tillbaka!!

//Heffa

Nu sätter mamma P!

2011-08-26T11:06:00.000+02:00

Jag har försökt förklara för Douglas att ögonläkaren inte trodde att han skulle behöva glasögon. Hans astigmatism är inte lika svår som min. Men som han tjatar!! Okej, tänkte jag, han får prova ett par av mina glasögon. Givetvis väljer han de största. Hur mycket jag än säger åt honom att han inte passar i dem, dels är de lite stora, dels är det fel modell till hans runda ansikte men han bara skrattar åt mig. Han ska ha dem ändå! Fast när han sa att han skulle ha de till dagis var det dax att sätta ned foten! Vill ju inte att han ska bli retad liksom...

//Heffa

NEEEJ!!!

2011-08-25T08:49:00.000+02:00

Fan fan faaan!! Jag vill vara hemmafru/hemmamamma. Det går helt emot min natur att lämna bort mitt älskade Hjärta när han gråter. Han är 14 månader, då ska man vara med sin mamma. Douglas fröken är dock underbar och hon kan snabbt lugna honom men det är ändå inte rätt! Kommer jag att ha dåligt samvete nu under hela hans uppväxt? Kommer han att komma ihåg detta och slänga det i ansiktet på mig när han är tonåring? Kommer han att stämma mig på alla mina miljoner jag kommer att tjäna när han går på dagis? Riktigt jobbigt i så fall..

Som jag tidigare sagt så saknar jag jobbet och det ska bli kul att börja jobba men allt har ju en baksida, i det här fallet att Douglas måste gå på dagis. Får dock glädja mig med att mitt yrke är det näst sexigaste enligt svenska män. Typiskt att läkaryrket kommer före..

//Heffa

'Bara' Heffa

2011-08-22T22:15:00.000+02:00

Någonstans på vägen försvann den här lille bebisen. Nu är han en stor dagispojke! Jag lämnade honom nio i morse och hämtade honom halv två. Han släppte mig direkt när vi kom fram och sprang (nåja, gick!) raka vägen till favorittraktorn. Jag fick jaga honom för att få en 'hejdå-kram'. Gissa om det värkte i hjärtat?

Väl hemma igen undrade jag vad jag skulle göra. Jag, Heffa, ensam i drygt fyra timmar. Det var då rakt inte igår! Mer än ett ÅR sen närmare bestämt. Jag plockade lite och fick sen veta att jag skulle få finbesök så då blev det till att baka också.

Det känns konstigt att bara vara Heffa. Är så van att ha min lille son med mig hela tiden. Vad pratar man om med andra? Som på onsdag när mamma kommer hit för att sedan följa med till dagis och hämta Douglas. Jag vet, det är ju min mamma men jag känner mig udda utan Douglas. Om en vecka börjar jobbet och jag kommer vara bara Heffa.

Även om det ska bli ganska skönt att börja jobba och få använda hjärnan på ett helt annat sätt så kommer jag att längta oerhört mycket till helgerna då jag får umgås med Douglas 24/7. Han är ju mitt allt och jag hoppas att arbetskamraterna överser det faktum att jag kommer prata om Douglas hela tiden. Och visa bilder! Och gråta! Jag ber om ursäkt i förväg och lovar att det kommer gå över.

Douglas är mitt liv, mitt allt. Jag kommer sakna honom vareviga sekund som han är ifrån mig. Jag älskar dig, glöm aldrig det! Värst vad sentimental jag har blivit bara för att han har börjat dagis. Han har ju inte flyttat 'overthere' direkt..

//Heffa

Bakåtsträvare? Javisst!

2011-08-19T08:15:00.000+02:00

Tre dagars inskolning på dagis denna vecka. DAGIS. Hör ni det - DAAAGIIIS! Och Douglas har fått nya FRÖKNAR! Det bästa av allt: fröknarna säger 'fröken' och 'dagis'. Kalla mig gammalmodig eller bakåtsträvare men försök lära ett litet barn att sägs förskola eller förskollärare. Eller så säger man fröken och dagis. That's it.

Douglas gillar bilar, traktorer, tåg, bussar, och hjul. Vi har inte satt honom i ett manligt fack. Det har han gjort själv. Han har fått leka med allt. Har har tre dockvagnar och två dockor. Om han leker med dem? Javisst! Han älskar vagnarna! Vad han tycker om dockorna? Vet inte för han ignorerar dem även om jag sitter och leker med dem. Vagnarna ställer han upp och ned. Och mekar med. Och snurrar på hjulen. FRÖKNARNA på DAGIS tyckte han var jättegullig när han gick och hämtade en dockvagn som det låg en docka i. Det är nu de inte tycker han är lika gullig: han tar dockan i huvudet, slänger in henne (ja, det är en hon (även om hon är könslös) lilla A säger det) i väggen och vänder upp och ned på vagnen. Sen står han där och snurrar. Det är nu lilla A börjar gråta. Dockan låg ju och sov och nu har hon vaknat och har dessutom ont. Jag måste verkligen lära min son ett och annat. Som att man inte får såra små flickors hjärtan.

För övrigt går det väldigt bra på DAGIS. Han älskar att vara ute och gå varv på varv runt dagiset med den stora traktorn. Jag tröttnade dock efter två men jag måste ju gå med eftersom han har en tendens att äta sten. STORA stenar, typ stenbumlingar. Han säger ifrån också. En fyraårig pojke (såklart, det handlar om en traktor) försökte ta traktorn. Då puttade Douglas omkull honom. En treårig pojke satte sig i vägen för Douglas hela tiden och lade fram sitt ben så att han skulle snubbla. Då bet han pojken i foten. Såklart blev jag lite arg på Douglas för bitas får man ju inte göra. Inom mig skrek jag 'that's my boy!'

Lunchen klarar han galant ända tills han nästan somnar. Han är en mästare på att kasta mat både på mig och FRÖKNARNA. Nähä, var det inte det man skulle göra? Då måste jag nog omprogrammera honom. Att det sen tar 40 minuter för honom att somna i vagnen fastän han är så sjuukt trött och att han bara sover i 20, vad gör man åt det? Jaja, det blir nog bättre snart..

//Heffa

Say no more!!

2011-08-17T11:47:00.000+02:00

Att duscha är en bedrift. Att duscha ifred är stört omöjligt. Att duscha i ett tomt badkar finns inte (där finns badankor, en tandborste, pensel, disktrasa, nappar och en foppatoffel. Typ. Allt beror på Douglas fantasirikedom för dagen!) Att duscha och hålla sig lugn i samma veva som en viss liten herre dyker ned i toaletten.. Say no more!! Kom dock på den briljanta idén att lägga en femton kilo tung gummerad vikt på toalocket!! Trodde jag. Kom på detta igår. Idag lyckades han dra ned den när jag borstade tänderna. PÅ MIN FOT! Say no more.. Jag älskar honom såklart ändå!

//Heffa

Andra sittningen

2011-08-15T18:28:00.000+02:00

Köket är numera ett minerat område. Spelar ingen roll hur noggrann man har varit. Lik förbaskat har man insmetade makaroner under fötterna. Eller vindruvor. För att inte tala om BANAN! Så en vanlig syn hos oss är Douglas som intagit andra sittningen. Den middagen är dock inte lika glamorös, om ni frågar mig. Vad Douglas tycker däremot vill jag inte veta..

Nä, nu måste jag fylla på med lite gift. Det river i kaffetarmen.

//Heffa

Tisdagen avslutades på...

2011-08-11T10:54:00.000+02:00

...McDonalds!! Man får passa på med sådana "lyxmiddagar" när man är utomsocknes.

Tidigare på dagen hade vi varit på centrum med mormor, kusinerna och svägerskan. Barnen lekte i lekhörnan som ligger vid rulltrappan. När jag satt där och tittade på barnen hörde jag en liten pojke i rulltrappan fråga sin mamma om han också fick leka. Då sade mamman: "Vad säger vi om sådana ställen?" Pojken svarade: "De är fulla med bakterier och baciller." Ledsamt slog han ned sitt huvud.. Vad är då jag för en mamma som låter min son leka där? Är jag oansvarig eller sund? Jag anser i alla fall att det är bakterier som ger någorlunda friska ett fullgott immunförsvar!!

//Heffa

Man glömmer så fort..

2011-08-08T12:41:00.000+02:00

Den här killen gör min dag. VARJE dag. Hans leende på morgonen (läs: typ 9) när man vaknar får en att hoppa kvittrandes upp ur sängen. Det gör inget att man har sovit som en kratta för att han prejar ut en ur sängen. Med en hand i golvet kan man sova ganska hyfsat ändå! Och de där sparkarna i ryggen - de är glömda när han fyrar av ett leende. Han är mitt allt!

//Heffa

Finbesök!

2011-08-07T22:37:00.000+02:00

Finaste Fostermor- och syster svängde förbi idag. Douglas passade på att vila i Fostermors famn. Kul! Jätteroligt!! Det gör han hos mig varje dag. NOT! Men jag är inte bitter eller avundsjuk på något sätt. Inte alls. Tvärtom!! Och det är jätteroligt att pappa får björnkramar och monsterpussar men inte jag. Jag unnar honom det. Jag får ju också riktiga slemmiga tungkyssar av Douglas. I alla fall om jag har munnen full med godis..

//Heffa

Mamma och kärleken!

2011-08-05T13:06:00.000+02:00

Bebis blir STOOOR!

2011-07-03T21:10:00.000+02:00

Älskar skumbad!!

Söndag kväll. Mannen jobbar en vecka till sen är han ledig i fem veckor!! Ska bli så underbart att få spendera så lång tid ihop med lilla familjen!

Douglas ja. Vad ska man säga? Den lille killen kommer att ge mamma en hjärtinfarkt inom kort. Vad hände med min lille bebis som låg på rygg på en filt och som på sin höjd vände sig till mage? Varför klättrar det runt en liten vilding här? Och varför river han ned allt han kommer åt? Håller han på att ta anställning hos en flyttfirma? Kan inte stolarna få stå där jag har ställt dem? Och framför allt - varför MÅSTE HAN KLÄTTRA PÅ STOLARNA? VARFÖR HAR HAN SÅ LÅNGA ARMAR? Som sagt, mammas hjärta klarar inte hur mycket som helst. Det är tur att han sover bra på nätterna så man hinner återhämta sig.

Jag undrar en sak, HUR MYCKET kan en dryg ett-åring stöka ned? Hur många gånger på en och samma dag? Evinnerligt mycket tycks det som..

Ibland blir det väldigt tyst här hemma. Då är det hyss på gång. Förstår inte barn sitt eget bästa? Det kan faktiskt vara livsfarligt det som de håller på med. Och det är svårt att skydda dem hela tiden. Fast mänskligheten har ju överlevt hitintills så det ska inte vara någon fara. Men ett madrasserat rum och full skyddsmundering skulle kanske vara något i alla fall?

Om tre dagar blir bebisen ett år. ETT ÅR!! Vad hände egentligen, vad hände med bebisen? Han växte upp. Och växte upp lite till. Oj oj, det kommer att bli en lååång kille!

Usch, nu när jag sitter och skriver om honom så skulle jag helst vilja gå och väcka honom och gosa lite. Som om jag inte gör annat på dagarna.. Kärleken är oändlig!!

Vy från en kvällspromenad!

//Heffa

Dåliga vibbar

2011-05-28T20:15:00.000+02:00

Idag har det hänt mycket fast ändå inte. Vi har haft en mysdag helt enkelt. Mannen har en massa blåsor i munnen och har ont så han har tagit det lugnt. Douglas har varit ganska trött fastän han sov 12 timmar i sträck inatt. Just nu leker han med sin nya traktor som låter när han rullar med den. Det är underbart att se honom pyssla för sig själv. Det värmer i mammas hjärta!!

Nästa helg är Mannen långledig. Gissa om jag längtar?!

Häromdagen var vi och spanade in Douglas dagis. Jag fick inga bra vibbar, det kändes mycket bättre innan vi var där. Igår låg jag och tittade på Douglas när han sov. Jag grät. Att lämna bort honom när han är så liten går emot alla mina modersinstinkter men det kommer nog alltid vara jobbigt första gången när det än blir. Fast 13.5 månader, då är man inte gammal. Då ska man vara med sin mamma eller pappa. Hur ska jag göra? Känner mig stressad, det är ju inte långt kvar nu. Fast det finns ändå en positiv sida; det ska bli roligt att jobba igen och träffa alla arbetskamrater!! Får försöka hålla fast vid det istället och inte det faktum att min son ska tas om hand av andra. Inte heller ska jag tänka på att dagis ska testa nåt nytt - nämligen blanda alla åldrar. Douglas kommer vara yngst till en början och nästa är tre år. Inte heller ska jag tänka på allt smålego som fanns eller alla pärlor. Inte heller ska jag tänka på att den "ordinarie" gamla småbarnsavdelningen har kuddrum och är SMÅBARNSANPASSAD!! På Douglas avdelning har de matematik. Inför morgonsamlingen drar barnen ett kort som det finns en färgad geometrisk figur på. De ska sen säga vilken färg och figur det är och sen sätta sig på en plats där en likadan figur finns. Douglas kommer ju att kunna bli VD redan vid tio års ålder om han ska kunna det där om två månader!! Jag är inte alls bitter..

OBS! Har bloggat via mobilen om det visar sig att en del ord är fel - I LÖÖÖVE rättstavningsprogram ibland!!

//Heffa

Sommar snart!

2011-05-26T09:14:00.000+02:00

Så här ser man ut när man har slängt mammas alla tamponger i badkaret!

Jaha, snart är det sommar med allt vad det innebär; grill, sol, bad och MYGGOR!! Och en massa annat såklart! Här ute på landet, i vårt hus som heter Björkdalen, finns det mygg. I mängder. Nä jag gilla mygg!, som min brorson Pontus skulle säga. Har tiotals myggbett just nu och de är aktiverade allihop. Hoppar man på studsmattan (ja, Douglas har redan fått en sådan!) och blir lite svettig så är de vidriga myggorna på en och suger. Suck..

Douglas verkar ha en förkärlek för bollar, klockor och träd. Kul kombo! Och skor, icke att förglömma! Häromdagen när vi var på 30-årskalas hos svägerskan så satt Douglas bland skorna. Han röjde bort flera stycken och sedan plockade han upp sina egna! Han gillar sina skor och han har många. Som ni kanske vet gillar mamma också skor. Så klart att Lillen har fått ett par äkta Crocs också precis som mamma. Är man liten kan man ha sådana även utanför tomtgränsen. För vuxna kan man inte det. MAX att man kan gå till brevlådan med dem men sedan är det stopp!! Jag bor på landet men jag är ingen bondtölp!

När jag åker till min hemby åker jag förbi ett gäng fartkameror. Nä jag gillar det! Det värsta som finns är alla dessa trafikanter som PARKERAR framför kamerorna. Vad är det de inte fattar? Kör i 70 och det händer inget! Sedan kan man gasa på igen MEN MAN KAN INTE KÖRA FÖRBI I 30!! HÖR NI DET?? Grrr...

lll j kuikwe

Douglas ville också vara med och skriva. Han tycker mamma är alldeles för långsam för han vill nämligen åka iväg och shoppa. Jag har sagt att han får lugna sig lite, affärerna har inte öppnat än men han bryr sig inte. Han vill åka NU! Eller helst nyss..

En tidig vårbild när löven låg kvar !

Igår hälsade jag på på jobbet. Det är med blandade känslor som jag har inför att börja jobba. Förut var det mest ångest över att behöva lämna Douglas på dagis men nu har jag börjat förlika mig med tanken. Senare idag är det dessutom öppet hus på dagis så då hoppas jag att jag förlikar mig helt!!

Nä, nu ska vi leka lite!

Ha det!

På besök hos nyflyttade Isak någon gång i mars!

//Heffa

Lagförbrytare? Nej då!

2011-03-25T12:05:00.000+01:00

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för det är en helt underbar dag! HURRA HURRA HURRA!!

Solen skiner, fåglarna kvittrar, utemöblerna står på balkongen och en ekorre hoppar mellan träden. I sovrummet ligger Douglas i sin säng och pratar för fullt. Gissa om jag älskar hans röst?! Nu för tiden lägger jag honom i sin säng när han börjar bli trött och så ligger han där och pratar till dess att han somnar. Jag tittar till honom då och då. När jag lägger honom ger jag honom en napp som han alltid byter ut mot en annan på en gång! Han har en massa nappar under kudden som han plockar fram och provsmakar. Mammas lille Prins!

Vilket liv jag lever! Jag omges av positiv energi (nej, jag har inte gått och blivit "flummig") i form av människor jag älskar. Det är min lilla familj, mina föräldrar och syskon, svärföräldrar, svägerskor och syskonbarn och min kära fosterfamilj. Till detta kommer också vänner och alla mammorna i mammagruppen! Vi är sju mammor som träffas regelbundet hemma hos varandra (nej, inte här än men snart!) och jag hoppas verkligen att vi kommer ha fortsatt kontakt fastän våra barn växer upp till självständiga individer! Vad mer kan man önska sig av livet? Mer än kärlek? Så klart att det finns annat också som en perfekt kropp, en massa pengar, sjötomt etc men det är ingen idé att sörja det man inte har! Bättre att leva i nuet! Nu är det som det är och jag är nöjd. Mer än nöjd.

Här på landet tycks alla köra Volvo. Vi med. I alla fall den ena bilen. Det är en V 40 anno 2002 och tillsammans med den andra bilen (anno 2011) har vi sänkt medelåldern på bilarna här med typ 100 år!! Vår Volvo känns plötsligt som värsta åket!! Här kör man 244, 240, 740 sedan utan ljuddämpare, 740 kombi, 940 och så har jag sett en v 70 med den allra första karossen! Inte illa! Jag gillar vår Volvo. Sjysst komfort, lagom stor (för TVÅ personer!), bra stereo och skön att köra. Med tanke på att det är första bilen för mig så kan jag inte klaga! Den får gå tills den skrotas!

När jag var gravid och vi berättade att bebisen skulle heta Douglas var det inte många positiva reaktioner vi fick. Ingen sade något, varken bu eller bä så tystnaden fick tala för sig själv. En person var dock väldigt öppen med vad han tyckte och det var Prinsen d.ä. Han var orolig för att Douglas skulle bli en sådan som bryter mot lagar och regler. Säkert kommer han att tatuera sig innan han fyller 18 också. "Är det inte bättre med Victor (som var det första namnet vi hade men eftersom det låg på topplistan över de populäraste namnen valde vi bort det) istället?" Det där med att tatutera sig innan 18 års ålder är han fortfarande orolig för. Kanske har han sina skäl? Douglas är i alla fall oerhört fascinerad över pappas tatuerade armar! Nu är det i alla fall en Douglas och det passar honom. Han är tuff och absolut ingen Victor!!

Häromdagen stod han själv för första gången i mer än tio sekunder!! Han höll i en penna så han var inte riktigt medveten om att han stod själv. Varje dag sedan dess har han stått själv korta stunder. Mammas lille kille börjar bli riktigt stor! Det bästa han vet är att hålla handen och gå, särskilt om vi är ute!

Nu ska jag kolla hur långt mina skor har kommit som jag beställt via nätet (japp, skofetichisten är tillbaka!!) och sedan sätta mig på balkongen igen med en dubbel espresso och ett korsord!

//Heffa

Lever min DRÖM

2011-03-22T10:08:00.000+01:00

Nu är flytten avklarad och vi har installerat oss i nya huset. Det är mycket att göra men det visste vi. Ändå trivs jag (vi) så himla bra! Trodde inte att det skulle kännas så här! Varför flyttade jag inte ut på landet tidigare? Jo, för att då hade jag fått lappsjuka. Nu har jag min älskade man och min älskade son som gör mitt liv till vad det är. Tillsammans med dem är det underbart här på landet! Omgivningarna är fantastiska, bondgårdar och hästgårdar vart än jag går. Tystnaden. Fågelkvitter. Tupp som gal. Stjärnklara nätter som är klarare här än i tätorterna. Mörkret om kvällen. Månen som lyser mig väg. Ficklampor redo. Ekorrar på tomten. Doften av skog!! Jag kan hålla på hur länge som helst!

Landet men inte långt bort. Det tar 25 minuter till Sollentuna. Ca 30 till Väsby.

Jag lever min dröm!

Häromdagen när jag gick en promenad med Douglas började jag gråta. Vyerna omkring mig var vidsträckta och jag kände mig som världens lyckligaste mamma! Tänk om jag vetat om detta när jag hade mina mörkaste stunder. Allt trist jag varit med om har inte gått till spillo. Utan dem inget presens som det är nu.

//Heffa - lyckligare än någonsin!!

Hjärtat mitt

2011-01-24T19:04:00.002+01:00

Vart tar tiden vägen?? Dagarna går så fort och helt plötsligt är Lilleman sex månader och lite till. Framstegen avlöser varandra och han är mer än nöjd mest hela tiden. Dock har han varit sjuk i två veckor med hög feber, halsont och svårt med andningen. Jag och hans pappa har verkligen fått kämpa för att få rätt hjälp mot hans andning och nu är det konstaterat att det är förkylningsastma. Med rätt medicin har han nu blivit bättre.

Själv är jag nyopererad i handleden och själva operationen är det värsta jag har varit med om. Dels vad gäller otrevlig kirurg men också vad det gäller smärta. Så den adnra handleden ska det inte göras något med. Någonsin.

Bloggen har verkligen blivit lidandes sista tiden (läs ÅREN). Måste skylla på kärleken både till mannen och sonen. Jag vill så gärna skriva men jag tar mig inte den tiden. Har så mycket annat att göra och just nu har jag fullt upp med att gosa hela dagarna! De få gånger jag nu skriver blir det därför en kort sammanfattning om vad som hänt sista tiden och inte det jag egentligen vill skriva.

Men i alla fall, tillbaka till sonen! Numera sitter han helst när han ska leka. Han älskar bollar och att tappa saker på golvet om han sitter i sin stol. När han har "tappat" något tittar han förvånat på någon av oss precis som om han inte gjort det med flit! Än så länge har vi inte tröttnat utan plockar snällt upp "saken" och gläds åt detta lilla framsteg med att just "tappa saker". Att låta som en bil gör han 25 av dygnets 24 timmar. BVC-sköterskan säger att han är lika stor och lång som en tiomånadersbebis (och det märker vi!) Sedan ett par dagar har pappa fått honom att spänna sig och visa "mucklerna". Oj, vad jag har skrattat!! Han ser så himla söt ut när han gör det. Douglas alltså, inte pappa.. Dra sig framåt gör han också men han blir snabbt arg för att han inte kommer fram tillräckligt fort till det nu vara månde. Det kommer Hjärtat, tids nog lär Du Dig att krypa och då blir det lättare! Som om han lyssnar eller förstår vad jag säger..

Mamma och Douglas på babysim

Douglas är allt jag har önskat mig och lite till! Han är killen som sover hela nätter och väcker mig med ett strålande leende! Han är killen som sträcker armarna mot mig och vill komma upp och han är killen som på sitt sätt försöker smeka mamma på kinden! Mamma älskar Dig, till månen och tillbaka! Glöm aldrig det!

//Heffa

Jul jul strålande jul!

2010-12-23T13:48:00.000+01:00

I morgon är det julafton. För första gången någonsin känner jag inga krav och ingen stress, julen blir precis så som jag vill ha den. Det blir god mat (jag gör själv allt jag vill ha) och inte hysteriskt många julklappar. Har satsat på barnen (mest på Douglas, så klart!) och lite på mannen. Det allra allra bästa är att vår lilla familj får vara tillsammans hela fyra dagar!

Douglas växer så det knakar! Ena veckan sitter kläderna bra men veckan därpå undrar jag om jag tvättade dem i 90 grader.

Han pratar (han sade faktiskt "mamma" den 10:e december!) och han skrattar och han viftar och sparkar som en riktig vilde och han sitter och snurrar och han hoppar. Äter gör han mer än gärna och ofta. Dock har han ratat mitt bröst i över en månad. Tar jag fram bröstet blir han vansinnig och stretar emot. Nä, här är det fast föda och välling som gäller! Och banan! Och smörgås! Ja, egentligen vad som helst. Sista dagarna har han varit väldigt intresserad av min kaffekopp men där går gränsen!

Fastän det inte är julafton än har han fått många paket. Favoriten hitintills är en gåstol som ser ut som en gocart! Den kan man även hoppa i och han är inte stilla en sekund!

Första pulkaturen!

I måndags träffades vi i mammagruppen för sista gången. Vi fick frågan om det blev som vi hade tänkt oss att bli mammor. "Bättre!", svarade jag. Jag trodde han skulle skrika mer och sova mindre. Vi tycks ha fått ett riktigt praktexemplar! På morgonen går jag upp före Douglas och jag bara väntar på att han ska vakna så jag får gosa med honom. Sedan är det han och jag hela dagen innan Pappa kommer hem.

För övrigt har vi blivit med hus. Om två månader styr vi kosan österut, ungefär 3.5 mil härifrån. Gissa om vi längtar?!

God Jul & Gott Nytt År allesammans!

//Heffa

Ilska och smakportioner

2010-10-31T09:28:00.001+01:00

Glad nästan jämt!

Sedan jag fick barn har jag burit på en enorm ilska som tenderar att komma fram i tid och otid. Kanske det beror på lejoninnan inom mig som gör vad som helst för att skydda min lille Prins. Till exempel har jag tidigare alltid varit emot dödsstraff men det har nu ändrats. Läste en artikel i Mama om barnen Max och Saga som mördades i Arboga. Mördaren kommer eventuellt ut efter tio år. Det är inte rätt! Mammans och pappans liv är förstörda, inget kan få deras barn tillbaka. TIO ÅR ÄR ETT HÅN MOT FAMILJEN!! Hade någon gjort så mot mitt barn hade jag tagit saken i egna händer. Om någon överhuvudtaget kröker ett hår på hans huvud kommer jag att ta saken i egna händer!

Likaså gäller vid andra tillfällen. Min mamma ringde igår kväll och berättade att hon hade haft inbrott. De har förmodligen inte stulit något men de har slagit sönder flera utav hennes saker, bland annat hennes gamla glasskåp. I mindre än 15 minuter höll de på. Polisen tror att de blev störda och därför stack. Jag blev så arg så att jag skakade när hon berättade detta och hade jag stött på dem hade jag gjort vad jag kunnat för att skada dem. Hur kommer det sig? Tidigare hade jag mått dåligt och börjat gråta istället och tyckt det hela vara väldigt obehagligt. Nu vill jag bara komma åt DE J-ARNA!!!

För övrigt är jag så himla lycklig! Livet blomstrar! Min son är helt underbar och nästan alltid glad. När han vaknar på morgonen tittar han på mig och fyrar av ett strålande leende. Dagen kan inte börja bättre! Vem som helst får ett leende och han pratar med allt och alla.

Vaccinationerna gjorde honom lite dålig..

I fredags gick jag och Douglas på promenad som vanligt. Solen sken och på vägen hem beslöt jag mig för att gå igenom skogen. Det var helt magiskt! Solen letade sig fram mellan träden och värmde så pass att jag kunde ta av mig jackan. Jag hade sufletten nere så att Douglas kunde titta på alla träd och efter en stund somnade han. Då satte jag mig på en bänk och bara njöt av tystnaden. En stund. Tills ett rikshjon kom och frågade om han fick dela bänk med mig. Vad skulle jag säga? Hans lilla äckelhund lyfte på benet för att kissa på min vagn. Då ryckte jag till i kopplet och gick därifrån. Otaliga hanhundar har varit på väg att kissa på vagnen och jag vet fler som råkar ut för detta. Till dessa hundars ägare: FÖR I HELVETE HA KOLL PÅ HUNDEN!! Nästa gång kanske hunden får sig en liten lätt spark. En ägare som jag sade till kontrade med att hennes hund är ju så liiten (chihuahua)! Som om det skulle ursäkta...

Douglas började med smakportioner för ett par tre veckor sedan. Ja, jag vet, det är lite tidigit men eftersom han började vakna minst tre gånger per natt för att äta förstod jag att han inte fick i sig tillräckligt. Ojojoj vad maten är populär!! Vi började med små portioner för att se att hans mage klarade av det. Inga problem!! Dessutom ville han bara ha mer och mer. När maten var slut blev han arg! Så nu får han en portion gröt på förmiddagen och lite katrinplommonpuré. Ibland får han annan puré även på eftermiddagen. Detta (inbillar jag mig i kombination med mer ersättning) har lett till att han återigen sover till fem på morgon då han äter och sedan somnar om till åtta. Tutten tar han mest när han vill ha tröst och vill mysa, på natten, morgonen och kvällen och det fungerar utmärkt!

Att laga barnmat är jätteroligt!! För mig känns det dessutom nödvändigt, i alla fall just nu när han äter puréer. Först fick han smaka burkmat men när jag kom till morotspurén var det något inom mig som sade STOPP! Jag smakade alltid på hans mat innan men morotspurén klarade jag inte av. Den så avskyvärd ut! Hur ska jag då kunna ge den till mitt barn? Sedan dess är det hemlagat som gäller. Särskilt populär är vaniljinkokt päron! Den gillar till och med mamma! Egna katrinplommonpurén är inte så dum den heller! Med detta vill jag inte säga att jag föraktar dem som ger burkmat till sina barn. Det kommer jag också garanterat göra i framtiden men bara om jag själv kan smaka på den!

I torsdags beställde vi en ny bil. Eller bil och bil, snarare en mindre buss! En Opel Vivaro 2011 femsitsig med lyxdubbelhytt, kritvit med nedlackade detaljer samt allt lullull man kan tänka sig! Bland annat extrastoppade säten (alla fem är separata och har armstöd) och DVD-skärm som sitter i taket med tre par trådlösa hörlurar till. Mannen har en Vivaro sedan tidigare men bara tresitsig och komforten är utmärkt! Tyvärr så tar det nog minst ett par månader innan den är färdig.. Men den som väntar på något gott...! ...väntar ALLTID för länge!

//Heffa

Plitor och sånt

2010-10-08T21:49:00.000+02:00

Jag i kontorsstolen när jag skriver

Tanken var att mamma skulle blogga idag. Hon började skriva om hur lycklig hon är som har mig och pappa. Hon tycker att jag är det mest fantastiska som har hänt och att jag är den finaste lille killen hon har mött men när hon skrev det bröt hon ihop och började gråta. Därför kände jag det som min plikt att ta över så att hon kunde återhämta sig. Därför blir även detta inlägg skrivet av en gästskribent - nämligen jag - Dogge!

GE MIG!!!

Just nu sitter jag här i min pyjamas och skriver. Dagen har jag och mamma bland annat spenderat på IKEA. Jag fick en matstol eftersom jag börjar lära mig sitta och inte vill vara på golvet eller sitta i min babysitter när mamma och pappa äter. Dessutom ska ju jag snart börja med riktig mat och då kan jag sitta i matstolen så blir det lättare för mamma.

Det bästa med IKEA idag var att vi var där med Celine och hennes mammor. Celine är SÅÅÅ himla söt!! Hon är två veckor idag! Helt otroligt att jag var ett kilo lättare än hon är nu när jag föddes. Börjar nästan tro att mamma och pappa ljuger - inte kan jag ha varit så liten?

I morgon ska jag och mamma åka till Underbara barnmässan. Då ska jag få träffa min kompis Isak. Han är en dag äldre än jag. Hoppas att det finns en massa roliga saker att titta på där.

Jag pratar med fostermormor

Senaste veckorna har jag fått en massa hormonplitor i ansiktet när jag ammar. Vissa dagar är värre än andra. När det är som värst vill jag knappt visa mig ute fast mamma tvingar ut mig ändå. Hon säger att jag är fantastisk och söt ändå. Likadant sa fostermormor i tisdags. Hon tycker att allt på mig är gulligt - till och med plitorna! Hur tänker hon då? När mamma tar ut mig vid dessa tillfällen vill jag helst bara dra filten över ansiktet, tänk om en söt tjej går förbi? Hur pinsamt skulle inte det bli? Som tur är kommer inte dessa att vara för evigt, de försvinner ju så fort jag slutar amma. Mamma säger att det inte alls är så farligt men man är ju så känslig i den här åldern för vad andra ska tycka och så. Borde kanske lära mig att lyssna mer på mamma. Mamma vet ju trots allt bäst. Ja, hon är fantastisk min mamma!

Bäst jag gömmer mig..

Så fort jag skriker till är hon där med tutten eller tar upp mig och gosar lite. Ändå gången hon inte gör något är när vi åker ensamma i bilen. Då får jag sitta där bak i min ensamhet och skrika och skrika. Mamma försöker lugna mig och sjunger men det hjälper inte. Jag vill inte vara så långt bort ifrån henne. Ibland säger hon att hon åker på något som kallas för motorväg och att man inte får stanna där så att hon kan trösta mig, då blir jag ännu mer ledsen. Fast nu har pappa bokat tid så att airbagen tas bort. Då ska jag sitta i framsätet och aldrig mer vara långt ifrån mamma!

Nä, nu börjar klockan närma sig tio på kvällen. Är jag vaken längre än tio brukar jag bli ganska omöjlig och övertrött. Därför är det bäst jag kryper ned i sängen nu. Måste ju vara utvilad i morgon när jag ska leka med Isak!

//Dogge

Gästskribent

2010-09-23T20:57:00.000+02:00

Heffa har förmodligen inte berättat tidigare att hon framöver kommer att ha en gästskribent på bloggen men så kommer det att bli i alla fall.

Jag är son till Heffa och är två och en halv månad gammal. Mamma tycker att tiden går jättefort så hon ser till att dokumentera dagligen, både i bild och skrift men mest bild. Tyvärr. Asså, den där blixten på hennes mobilkamera är inte att leka med. Det tar nästan en halv minut innan mina ögon är återställda. Då kanske ni tänker: "Varför blundar du inte?" Det försökte jag med i början men då tog ju mamma bara fler bilder tills hon fick den "perfekta" bilden. Systemkameran som pappa använder är MYCKET behagligare. Fast igår fick mamma en ny kamera, en sådan där liten smutt variant. Gissa om hon har tagit bilder?! Igår testade hon alla funktioner och det var lite jobbigt men jag lät henne hålla på. Ju förr hon lär sig kameran desto bättre!

På nätterna sover jag så himla gott! Somnar runt 19 på kvällen. Typ 22 försöker mamma väcka mig för att jag ska äta. Hon tror nämligen att jag ska vakna väldigt tidigt om jag inte får mat då. Fast det gör jag ju inte, vaknar i alla fall vid fyra-tiden. Men men, jag försöker vara tillmötesgående och gapar lydigt. Kan ju lika gärna snutta på tutten som på nappen! När klockan närmar sig fyra kan mamma höra hur min mage kurrar innan jag själv har vaknat och känner mig hungrig. Jag behöver inte äta så mycket då för jag är SÅÅ trött. Somnar efter blöjbyte och några minuter vid tutten. Om inte pappa snoozar alltför många gånger så kan jag sova till sju. Riktigt bra dagar, som mamma säger, äter jag igen och somnar om! Lyx, kallar hon det! Har inte riktigt försått vad hon menar med det. Vill hon att jag bara ska sova hela tiden?

Spanar in mamma i köket!

När pappa kommer hem från jobbet blir jag så himla glad!! Är pappig någon timme då men det tycker mamma är bra för då fixar hon med maten eller lägger sig i badet. "Det är nice", säger hon. Fast sånt gör hon ju även om jag är med. Tycker det är ganska trivsamt att sitta i min babysitter och se mamma hålla på!

Nä, nu vill jag ha på mig en pyjamas och krypa till sängs! Tror inte det här är sista gången som jag skriver ett inlägg så vi lär höras igen!

//Dogge

Äta kakan och ha den kvar

2010-08-10T17:21:00.007+02:00

Jaha, tydligen var det fem veckor sedan underverket kom till världen. Fem veckor? Nä, det måste vara fel. Jorden måste ha stannat. Det måste vara fem månader! Inte? Nähä.. Hur kan tiden gå så fort då? Vi har ju redan hunnit planera Douglas framtid! Han ska inte gå samma bana som pappa och definitivt inte samma som mamma. Inte ens neurokirurg. Vi tänkte först NASA men då kom vi på att vi inte vill att han bor så långt ifrån oss och vi har ingen lust att flytta "overthere". Så efter vilda diskussioner är framtiden klar: Douglas "Tiger"! Han ska bli golfproffs! Pappa har redan lovat att träna honom första åren. Och klubbsetet är redan beställt av farbror Peter. Måste bara påminna honom eftersom farbror Peter inte verkar vara med på det hela riktigt. Han kom med kläder till Douglas när jag hade sagt att han skulle komma med ett Callaway-set! Jaja.. Nu blir det ju BÅDE kläder och klubbor! ;D

Nu tänker ni säkert: Golfproffs - då måste han ju flytta! Det är riktigt men mamma och pappa kommer följa med på tävlingarna och de går av stapeln över hela världen så då kan vi ändå utgå ifrån Sverige! Tänk vad vi har planerat det hela bra!!

När Douglas var en dag gammal gick han ned till 2850 gram. Fyra veckor senare vägde han 4500 gram. En vecka gick han upp 700! BVC-sköterskan sa att det inte gör något om han sover över några måltider. Yeah right! Det var precis som om han hörde det och ökade på sitt matintag ytterligare. Ett tag var det mat varje timme. BVC-sköterskan svarade snabbt på sin egen fråga när hon undrade om han äter tillräckligt varje gång. "Så klart han gör annars hade han inte vägt så mycket!"

De flesta pratar om hur mysigt det är med amningen om det bara går bra och den har kommit igång ordentligt. Jag har så det räcker och blir över men jag tycker ändå inte att det är särskilt mysigt, bara ytterst sällan. Brösten är större än någonsin, de läcker som ett såll, inga BH:ar passar och gå utan går inte då jag behöver ha amniingsinlägg. Ligga på mage som jag sett fram emot efter förlossningen går inte heller då det är något i vägen. Ryggen värker ikapp med bäckenet. Nästan dagligen svär jag över dessa bröst och har nu lovat mig själv att göra vad jag kan för att så småningom få igenom en bröstförminskning.

Att ligga i babygymmet är himla kul, så länge han får ligga på rygg. Lägger man över honom på mage för lite nackträning blir han förbannade och rullar tillbaka till rygg. Duktiga Prins!! Detta gjorde han första gången när han var 15 dagar. Då trodde jag att det var en ren tillfällighet så jag testade en gång till. Och en gång till.. Tänkte att han skulle lära sig gå nästa vecka! Eller vad tror ni?

Min vän Finula har åtta veckor kvar på sin graviditet och jag är så avundsjuk på hennes mage. Vill ha tillbaka min!! Kan man inte både få ha mage och ha Douglas? Liksom äta kakan och ha den kvar? SNÄLLA??!

Snart bär det iväg för att golfas för första gången sedan Douglas kom. Ska bli intressant och se hur kroppen klara detta!

//Heffa

P.S Bilderna är tagna med mobilen och därför lite halvdåliga.. Tyvärr.. Fast sötheten syns ändå!! D.S

När vi två blev tre

2010-07-30T12:23:00.006+02:00

För drygt tre veckor sedan kom vår lille Douglas till världen!

Så här i efterhand tycker jag att förlossningen var piece of cake och jag vill verkligen vara med om det igen! Fast när jag väl var där var det ändå lite kämpigt. Trodde inte att spädbarnsamnesin skulle slå till så fort!

Jag har skrivit ihop en förlossningsberättelse som jag har satt in i Douglas pärm men det var lättare sagt än gjort. Jag fick fråga Mannen om en del saker för att jag hade glömt så mycket. Så nu ska jag försöka sammanfatta förlossningen kort här med lite tjuvtittandes i Douglas pärm!

Strax före klockan två på natten den sjätte juli började värkarna om de kom var tredje minut på en gång. Redan på kvällen hade jag känt mig konstigt och kräkts och haft diarreér och förstod att något var på gång. Jag hade ju faktiskt haft regelbundna sammandragningar också i ett och ett halvt dygn.

Det var svårt att somna denna kväll och jag sov nog bara i någon timme. När värkarna väl kom igång gick jag upp och ställde mig i duschen. Väl i duschen kräktes jag ett par gånger så när jag klätt på mig igen försökte jag få något i mig även om det tog emot. Förstod att jag behövde få i mig så mycket näring som möjligt. Sedan började jag vattna alla blommor(!). Strax före fyra på morgonen kom värkarna ännu tätare varpå jag ringde förlossningen. Där satte de mig på vänt i 38 minuter. Då hade jag ingen lust att vänta längre utan lade på. När värkarna kom varannan minut strax därefter ringde jag igen. Barnmorskan jag pratade med bad mig komma in för en kontroll men jag skulle vara beredd på att få åka hem igen eftersom jag inte haft värkar så länge. Först nu väckte jag Henke och vi åkte in till förlossningen och var där vid fem-tiden.

När jag kom in undersöktes jag och de konstaterade att jag var öppen fyra cm. Jag behövde inte åka hem igen!

Barnmorskan visade Mannen hur han skulle vara med och hjälpa till vid varje värk och det var jätteskönt! Utan honom vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig.

Klockan åtta hade ingenting hänt så då togs det hål på hinnorna och det sattes ett värkstimulerande dropp. Jag fick höra att man normalt öppnar sig en cm i timmen men eftersom jag inte hade gjort det så fick man vidta åtgärder.

Värkarna blev allt starkare men när klockan var tolv hade fortfarande ingenting hänt och nu började det göra riktigt ont. "Jag brukar inte rekommendera det här men nu vill jag att du tar en epidural för jag måste forcera in det här värkdroppet." Anestesin kom fort och förberedde för att ge mig epiduralen. Värkarna kom väldigt tätt så de fick göra uppehåll hela tiden men till slut var den på plats. Det tog nästan en timme innan full effekt hade uppnåtts. Nu började jag känna att jag ville gå på toaletten men jag fick höra att det kunde kännas konstigt ifrån epiduralen. Ytterligare några värkar senare sade jag att jag ville börja krysta men det fick jag inte. "Du är inte öppen." Det spelade ingen roll, jag kunde inte hålla emot och andas mig igenom värkarna som jag instruerades att göra. Barnmorskan beslutade sig då för att undersöka mig igen. Hon började skratta. "Du är fullt öppen!" Jag hade öppnat mig helt på 20 minuter. Vilken befrielse!! Nu kunde jag äntligen få börja arbetet med att få ut min Prins! Tio minuter senare var han ute och jag väntade på att få upp honom på bröstet men det kom ingen bebis. "Böj dig fram och ta upp honom själv!" Vilken häftig känsla det var! Tänk att han hade kommit nu! Mannen klippte navelsträngen och det var inte bara jag som grät, mannen fick också torka tårarna!

Douglas var lite för kall när han kom så han fick ligga hud mot hud på pappas bröst med varma handdukar på sig. Jag passade på att gå på toaletten och duscha när jag hade undersökts färdigt och allt annat var normalt. Jag hade inte gått sönder särskilt mycket så jag behövde inte sys. "Det var för att du krystade så lugnt." Jag tänkte för mig själv att tio minuter kan väl inte vara särskilt lugnt?!

Klockan tio över två på tisdagseftermiddagen var han alltså ute, 51 cm lång och vägde 3130 g (han gick dock ned till 2850 g dag två)! Förlossningen är det häftigaste jag har varit med om!

//Heffa

Dagen D kom och gick..

2010-07-05T11:38:00.004+02:00

Ja, nu är jag fem dagar gången över tiden men tror nog att det är på g. Har haft sammandragningar sedan 18-tiden igår och har fasligt ont i ryggen. I natt var sammandragningarna var femte minut, nu dock lite glesare.

Dagen D tillbringade jag på ett köpcentrum och försökte få igång det hela. "Icke", sade Nicke. Däremot straffade bäckenet ut mig på kvällen som det alltid gör. Det är så lätt att tro att det är bra bara för att det inte gör så himla ont på dagen. Idag ska jag dock inte ut på några strapatser. Finns inga krafter till det. De ska sparas till att få ut lille Douglas.

I natt fick Jensan en liten son. Han är så himla fin!! Ett stort GRATTIS!!

Mannen har börjat jobba men han vet att han kan bli hemringd när som helst. Särskilt en dag som denna. I natt sov jag ingenting så jag ska försöka vila om det går. Kanske inte blir så mycket sådant framöver, vem vet?

Bilden är i alla fall från dagen D. Gigantisk. Enorm. Som ett hus.

//Heffa

Hurra hurra!!

2010-06-29T10:42:00.004+02:00

På torsdag börjar Mannen jobba igen efter tre månaders sjukskrivning efter en knäoperation. Då blir jag mol allena på dagarna men jag hoppas att jag får sällskap inom kort. Mannen fyller dessutom år idag - 35!! GRATTIS ÄLSKLING!! Han fick två biljetter till Blue man group i höst av mig. Barnvakt är redan fixad!

Mycket sammandragningar inatt och idag har magen varit hårdare än någonsin och gjort väldigt ont. Hoppas hoppas! I eftermiddag ska vi till barnmorskan. Får höra vad hon säger.

Inatt upptäckte jag dessutom något annat. Jag var öm i långt ned i ena armhålan nära bröstet. Det är en liten knöl där så det måste jag ta tag i också och se till att få undersökt. Snacka om att det INTE ingick i min sommarplanering!

Det är några timmar att ta död på nu. Vad göra då? Solen och en bok kanske? Låter som en bra idé! Skönt att bara vila magen och göra ingenting. Promenader är inte för mig längre, då blir jag invalid för några timmar och det är inte värt det längre.

Var och handlade igår. Kände mig så himla lugn och tillfreds (även om det gjorde ont). Folk tittade på min mage (och mina bröst som är ENORMA!) och jag bara njöt! Kände mig stolt och vacker! Idag känner jag mig stor, svettig och äcklig. Dags för en kall dusch kanske?! Är det så här det är med svettningarna när man kommer in i klimakteriet?? Fy!

//Heffa

P.S. 1 dag kvar! D.S.

Kom till mamma och pappa nu!

2010-06-28T13:03:00.004+02:00

Tänk att dagen snart är kommen!! Snart ska vi får se vår lille Prins och hålla honom! Trodde inte man kunde längta så mycket efter något/någon..

Varje dag ligger mamma och Douglas och lyssnar på speldosan och bondar lite. Jag kan inte få nog av min mage trots bristningar.. Det är ju liksom sånt som kommer på köpet men det blir minnen från en fantastisk tid.

Foglossningen blir värre för var dag. Därför gör jag inte många knop. En promenad på dagen straffar sig på kvällen och natten. Bara att ta sig ur sängen är ett helvete ibland. När jag äntligen kommit upp på alla fyra blir det till att krypa baklänges ur sängen och sedan med små små myrsteg ta sig till toaletten. Men det går, det MÅSTE gå! Bara jag inte behöver gå alltför länge över tiden. I morgon ska vi till barnmorskan så vi får höra vad hon säger då. Sist tyckte hon ju inte att jag skulle gå längre än mina 40 v.

Mannen fixar här hemma och nu är det så himla fint!! Ekparkett i sovrummet, väggarna vita, nya dörr, ny fönsterbräda, nya socklar och dörrfoder och stengolv i hallen. Tror det är hans sätt att "boa" lite. Själv har jag boat klart för länge sen! Jag bara väntar och väntar. Blir väl gråhårig på kuppen!

//Heffa

P.S. 2 dagar kvar! D.S.

Vad är väl en bok?!

2010-06-18T18:00:00.003+02:00

Jaha, nedräkning.. Försöker ta en dag i taget men det är lättare sagt än gjort. Klarar det hela dagen till dess att kvällen kommer och med den kommer illamåendet. Och kräkningarna som håller i sig nattetid och en stund in på morgonen. KAN DET INTE VARA ÖVER SNART?!? Tids nog..

Mannen håller på och fixar i sovrummet och det blir så himla fint!! Sedan ska vi (läs: "han") göra om kontoret till barnrum så just nu håller jag på och gör mig av med alla (nja, nästan alla) mina böcker för att kunna bereda plats för Douglas. För ett år sedan hade jag aldrig kunnat tänka mig att göra mig av med böckerna, de har ju varit en så stor del av mig. Nu vet jag bättre. Jag är jag och kommer så förbli! Böckerna finns kvar i mitt minne och jag behöver inte längre hålla mig fast vid "värdsliga" ting. Tack Mannen!! Jag kommer absolut inte sluta läsa men jag har tänkta att investera i en elektronisk bokläsare. Smidigt och spar plats!! Dessutom kan man ju läsa i mörkret utan att behöva ha en lampa tänd!! Och tänk att ha tusentals böcker att välja mellan till vikten av 294 g, kan ju inte bli bättre!

Försöker få dagarna att gå. Men de går ju SÅÅÅ långsamt.. Orkar inte göra så mycket men det är samtidigt väldigt lätt att bli rastlös och då gör jag saker som jag kanske inte borde. Det straffar sig alltid på kvällarna då foglossningen gör sig än mer påmind. Innerst inne hoppas jag att de här "inte-borde-göra-sakerna" kan få igång förlossningen..

Är någon sugen på böcker?? Kom förbi inom kort innan de försvinner!! Sedan blir det bokbål på tippen!

//Heffa

P.S. Bara 12 dagar kvar! D.S.

I väntans tider..

2010-06-11T10:56:00.007+02:00

Mannen och Brorson nr 2

Jag är i vecka 37 + 2, inte alls långt kvar nu!! Läkaren jag träffade tidigare i veckan trodde inte alls att det var långt kvar med tanke på alla sammandragningar och värkar och slemproppen som har lossnat. Måtte han ha rätt för det börjar bli ganska tungt och jobbigt nu. Foglossningen blir värre och värre så det är svårt att gå vissa gånger men jag håller ut, jag får ju en sådan fantastisk belöning inom kort!!

Läste i en gravidtidning om Katrin Zytomierska. Hon skriver om att det mot slutet är lätt att det blir bajsränder i trosorna eftersom man inte kan torka sig ordentligt. Ack, vad jag skrattade!! Jag har inte kommit så långt än men jag förstår henne till fullo!! Ibland önskar man att man hade lite längre armar och att magen inte riktigt är så stor. Nu för tiden händer det att Mannen får ta av mig skorna eller byxorna. Han har till och med fått hjälpa mig ur badkaret! Foglossningen gör ibland så att jag inte kan lyfta ett ben utan att det gör fruktansvärt ont! Särskilt om jag har legat en stund. Som på nätterna. Vilken tid det tar att ta sig från sängen till toaletten - man hinner nästan kissa på sig på den stunden!

Igår tittade jag på friidrott. Herrarna sprang 5 km på tider under 13 minuter om jag inte minns fel. Jag och Mannen gick till Statoil på drygt 50 minuter. Gissa sträckan?! 2 km!! Sjysst toppfart på den!! Jaja, jag kommer i alla fall ut och rör lite på mig!

Idag fyller storebror år så vi ska dit ikväll på lite kalas. Sedan får förlossningen gärna behaga starta. Jag lovade min svägerska att vi skulle komma så jag får väl knipa om Douglas vill ut nu under dagen!
Brorsan tar starten!!

//Heffa

P.S. Bara 19 dagar kvar!! D.S.

Framsidor och baksidor

2010-05-26T08:56:00.003+02:00

Det är inte lång tid kvar nu. Går in i vecka 36 idag och det känns fantastiskt!! Tänk att jag snart ska få se och hålla min lille Douglas, det kommer att vara den lyckligaste stunden i mitt liv!

Allt är inte en dans på rosor. Kroppen påminner mig ideligen om att den inte är som den brukar med ryggvärk, foglossning, sammandragningar, klåda, illamående, kräkningar, urinering till förbannelse, andfåddhet, kramper i benen, halsbränna etc etc. Misströsta inte - det är ändå helt underbart att vara gravid!! Jag har en alldeles egen varelse inom mig (nåja, det är mannens också!) och sparkarna som numer ökar i kraft är en ständig påminnelse att livet inte kommer att förbli som det har varit. På gott och ont. Mest gott. Det är väl det här vi människor lever för - fortplantingen?

Det mesta är förberett för lillen. Ett par saker ska inhandlas idag men sen är det så gott som färdigt! Nu får han komma när han vill även om det kanske är bäst att han väntar åtminstone en vecka.

Alla kommenterar hur jag ser ut eller avfyrar ett bländande leende och nickar mot min mage. Ibland kan det vara tröttsamt med alla dessa frågor men det är bara att svara och se glad ut. Människor som jag knappt känner kommer fram och frågar om magen, människor som man på sin höjd i vanliga fall bara hälsar på. Kanske är det dock så att nya små liv skapar band oss människor emellan. Så som sagt, bara le och se glad ut!!

Mycket har hänt sen sist jag skrev. Framför allt på arbetet men på något sett är det inte lika viktigt längre. Jag är inte där och jag behöver inte bry mig. Inte så mycket i alla fall. Allt kan jag inte lägga bakom mig. Som typ min FETA löneförhöjning. NOT! Jag är absolut inte nöjd och accepterar inte att bli "straffad". Men men.. Skam den som ger sig!

Igår tänkte jag och mannen bege oss till golfrangen för första gången i år men tror ni inte att den var stängd just igår kväll?! Suck.. Det hade känts så härligt att få svinga lite i den mån jag klarar..

I eftermiddag ska jag möta upp svägerskan och brorsbarnen. Det vankas 40-årsfest så present ska inhandlas!

//Heffa

P.S. 35 dagar kvar!! D.S.

Jag = TRÖSKVERK

2010-03-29T12:32:00.007+02:00

Det är måndag och jag sitter och slösurfar lite. Hamnade inne på en gravid-sajt och blev lite konfunderad. Där inne kan man följa bebisens utveckling vecka för vecka. Det som störde mig var att det stod att man vid den här tiden ska kunna känna barnet röra sig väldigt mycket. Och JAAA, det gör jag, ibland mer än vanligt. Det stod också att om man inte kände barnet röra sig mer än tio gånger per timme så skulle man höra av sig till MVC. Men hallååå - barnet har hittat lite rutiner och lägger sig faktiskt tillrätta och sover långa stunder. Inte ringer jag MVC för det. Jag vet att han sover och det får han göra. Det är helt normalt. Men tänk på de mammor som är av det lite oroliga slaget, det här blir ju då rena rama skrämselpropagandan! Precis som en del äldre barnsköterskor på BVC som säger att barnen ska ammas var tredje timme. Hallååå IGEN - lite sunt förnuft tack! Ett barn som växer som det ska och sover i fem timmar behöver man inte väcka efter tre för att det ska ammas. Jag vet många i min omgivning som har kört stenhårt på det här med "tre-timmars-regeln". Varför måste vi vara så fyrkantiga? Lita på din magkänsla och det sunda förnuftet!

Jag är täppt i näsan. Främst kvällar och nätter. Tydligen så pass mycket att jag snarkar och låter som ett tröskverk. Min älskade har förpassat sig själv till soffan. Stackarn, jag vill ju ha honom bredvid mig! Så från och med i kväll ska jag börja med nässpray som jag avskyr. Men vad gör man inte för kärleken?!

I helgen blev det lite åkande hit och dit. Lördagen tillbringades hos svärfar på Väddö och söndag blev det en stund hos svärmor i Bromma.

Just det, i fredags bakade jag kanelbullar. De blev riktigt smöriga och goda! Tyvärr blev jag väldigt dålig, vet inte om det beror på bullarna, åt ju bara en ojäst och
två färdiga. Jag hade mått illa och kräkts lite på morgonen men efter bullintaget kräktes jag oavbrutet i flera timmar. Inte roligt.. Det blev inte bättre av att det luktade bullar i hela huset och mannen åt bullar för glatta livet. Ville inte se, höra, lukta eller känna bullar efter det. Dock höll det inte i sig så länge, hade med mig en påse bullar till svärmor och åt glatt två stycken! "Du behöver inte vara orolig Douglas, mamma kommer fortsätta baka bullar till dig!"

Nu ska här städas lite! Sedan ska det bakas. Mannen opereras på onsdag och ska därför få med sig lite fikabröd till jobbet i morgon.

//Heffa

P.S. 93 dagar kvar! D.S.

Det vore väl för underbart?!

2010-03-25T19:42:00.005+01:00

Jaha, då har man varit på lönesamtal. Eller lönesamtal och lönesamtal.. Vi har pratat lönekriterier och att jag uppfyller dem. Några siffror eller nivåer pratades det inte om. Det är väl som vanligt: "Vi har en väldigt liten budget i år." Undrar om de får provision på att säga det?! Dessutom hade jag en del annat att ta upp som hon inte hade gjort fastän hon SAGT att hon hade gjort det. ANDAS IN, ANDAS UT, ANDAS IN.. Bli inte upprörd nu! Tänk på bebisen! Inte blir man väl lyckligare om man har pengar? Lyckan sitter ju inte där! Jag har Douglas och jag har min älskade. Jag har hälsan och jag har ju körkort och bil!! Kan man få bilen att gå på kärlek en månad till dess att LÖNHELVETET RÄTTAS TILL?? För inte görs det en extra utbetalning och eftersom Försäkringskassan inte har varit informerad om min sjukskrivning så kommer inga pengar därifrån heller förrän slutet på nästa månad. Livet är underbart!! Vem är det jag försöker lura? Jag går då inte på det i alla fall..

Det var i vilket fall som helst skönt att träffa kollegorna igen. Utav "den flygrädda Ennu" fick Douglas en bajsbok som vi har pratat om. TACK kära du!

Till middag blev det våfflor. Andra gången på drygt en vecka men SÅÅ himla gott!

Douglas är på sprattelhumör och sparkar lite hit och lite dit och gör illa mamma ibland. Känner han av att jag har varit rasande måntro?

Brorson nr 2.

//Heffa

P.S. 97 dagar kvar!! D.S.

Jag ä int bitter

2010-03-24T14:42:00.005+01:00

När jag låg i badet tänkte jag på vad jag skulle skriva. Hade en hel del tankar. Innan jag gick in på bloggen surfade jag in på banken. Där såg jag min lön och blev FULLKOMLIGT RASANDE!! Senaste månaderna har det varit strul med lönen varje gång. Försökte därför få tag på chefen utan resultat. Sedan ringde jag Försäkringskassan som inte hade fått in uppgifter om att jag är sjukskriven vilket leder till att de inte skickar ut papper till mig som jag ska fylla i för att få ersättning. Det är arbetsgivaren som måste anmäla om sjukdom. Därefter försökte jag få tag på chefen igen. Inget svar. Kände mig som ett åskmoln!

Försökte komma på andra tankar. Vad är då inte bättre än att fokusera på Douglas!! Sagt och gjort. Tittade på ultraljudsbilderna för jag vet inte vilken gång i ordningen. Och nu sitter jag här. Får kämpa för att inte tänka på hur det ska gå med den futtiga lilla lönen som kommer in på fredag. Försöker att inte bli bitter och irriterad. Vaddå? Den här lönen som till och med skulle kompenseras för alla fel förra månaden. Typ med två tusen. Nä, ja ä int bitter!! Inte ett dugg!! Jag jobbar inom landstinget. Jag har det så bra. De gör allt de kan för oss utsatta sköterskor. Nu blev jag riktigt bitter. Precis som jag inte skulle bli. Men va f-n - kan man bli annat?!

Jaja. Till annat. Det här med att bli mamma kräver en hel del och jag märker att jag ställer mer krav på mig själv. Ta bara det här med bakningen. Jag vill att Douglas ska ha en bullmamma. Därför har jag börjat baka mer än tidigare. I morgon blir det kanelbullar på schemat om inget annat kommer emellan (typ åka och träffa chefen). Jag vill få lite mer rutin på bakningen. Sedan vill jag också börja baka matbröd mer regelbundet. När jag växte upp fick vi ofta nybakat bröd. Finns det något godare än varmt bröd med en massa smält smör på?! Det vill jag inte att min son ska få missa. Jag vill inte ha en massa köpebröd och köpekakor hemma.

När jag växte upp fick vi aldrig några halvfabrikat. Det var riktigt potatismos med klumpar, hemmagjorda köttbullar, hemmagjord svartvinbärssaft, hembakat etc. För mig var det en lyx när man blev bjuden hos en kompis och fick pulvermos med KÖPTA köttbullar. Mellanmål hos Anna eller Annie bestod oftast av START med mjölk. Hemma hade vi Eterna som var någon slags müsli som bara kunde användas i fil. Eventuellt hade vi Havrefras och Cornflakes också men ingenting utav de där söta goda krispiga flingorna. Det hände emellertid att mamma köpte kalaspuffar. "Ät inte för mycket nu." Eller hur. Jag och brorsan åt upp flingorna i ett nafs varpå mamma kontrade med att det var just därför som vi inte hade sådant hemma. Det tog ju slut på en gång. Så klart!! Om man bara får något så gott väldigt sällan är det klart att man vräker i sig!
Vi hade hemmagjord svartvinbärssaft. Hade vi köpesaft hemma var det med apelsinsmak. Blää!! Det kan jag inte ens dricka idag. Kompisarna hade röd härlig blandsaft! Trist att man inte kunde uppskatta det man hade. Men men..

Klockan är kvart över tre på eftermiddagen och jag behöver få i mig något att äta!

//Heffa

P.S. 98 dagar kvar. D.S.

Inte som man tänkt sig

2010-03-23T14:58:00.005+01:00

Det blev inte som jag tänkt mig idag. Chefen är hemma för vård av barn så det blev inget lönesamtal idag. Inte heller kunde jag få mina papper från Försäkringskassan påskrivna. Men vad gör det - de behandlar ju min ansökan så snabbt ändå!! Eller inte..

Idag har jag istället tagit en promenad (allt enligt ordination från läkaren) och ätit hos mamma. Så mycket annat har jag inte gjort. Tog det lugnt i morse när illamåendet slog till i vanlig ordning och huvudvärken gjorde mig inte särskilt piggare. Douglas höll sig lugn hela natten och morgonen och "vaknade" runt nio. Sedan var det full fart!! Han börjar krypa upp mot revbenen och trycker på lungorna. Jag flåsar som aldrig förr!! Ändå är det så himla häftigt - tänk, jag har ett litet liv som växer inom mig!

Min älskade kom hem nyss men åkte lika snabbt. "Jag åker och tränar!" Då kan jag fortsätta att sitta framför datorn och vara tråkig!

I lördags tog mannen bort all snö på uteplatsen. Då kunde man se en massa knoppar som hade kommit upp flera cm. Nu ser man ingenting igen. Bara snö snö snö. Less på den nu. Som tur är ska det bli himla fint och varmt framöver. Längtar! Vill sitta på uteplatsen i solen och dricka te och läsa. Och bara njuta!

Många gånger känner jag mig stor och klumpig, särskilt om jag promenerar för länge men där emellan känner jag mig vackrare än någonsin! Denna mage - inte trodde jag att jag skulle komma att älska den så mycket! Sedan är det det här med bysten, eller BRÖSTEN för all del. De var ju ganska stora redan innan men nu. Oj oj oj.. Nu får de inte växa mer men jag vet ju att de kommer bli spända, större och mjölkstinna. Har spanat in amningsbehåar. Den största jag har hittat är i kupstorlek J och den kan jag ha redan nu. Hur ska det gå? Någon som vet om det finns störra amningsbehåar?

//Heffa

Våfflor tur och retur

2010-03-22T14:30:00.004+01:00

Har känts ganska bra i helgen, inte kräkts alltför mycket. Tänkte i mitt stilla sinne igår att jag nu är redo för att arbeta igen. Tji fick jag! I morse klev jag upp tidigt för att min älskade behövde hjälp till glasmästaren. Det innebar en snabb sväng in på toa innan jag åkte, skjutsade mannen, kom hem 15 minuter senare och fick återigen besöka toan. Så höll det på med jämna mellanrum från klockan sex till klockan kvart över elva på förmiddagen.

Jag får lyssna på läkaren den här gången. "Det är inte läge att arbeta nu", sade hon med nästan STORA BOKSTÄVER när jag tyckte att visst kan jag väl arbeta?! Hon ordinerade vila, näringsdrycker och åtminstone en daglig promenad.

Efter att denna förmiddag var förbi blev det en promenad i solskenet och sedan lite städning hemma. Nu är jag helt matt och slut. Snart blir det till att slappa (läs: sova!) i soffan. Ack, så skönt!

Var hos barnmorskan förra veckan. Även om jag hade gått ned i vikt så var lille Douglas större än medel!! Det var en lättnad att han ändå växer som han ska. Snart vecka 27! Denna längtan - hur ska jag stå ut?! Vill ha dig här hos mamma nu älskade lille vän!!

//Heffa

Bebis på väg!!

2010-03-13T10:22:00.003+01:00

Jag vet, jag är värdelös på att uppdatera bloggen men jag har så mycket annat för mig. Kanske kanske att det kan bli lite oftare nu.

I min stora mage ligger en liten kille och sparkar. Det är redan vecka 25 och jag är så himla förväntansfull!! Har svårt att fatta att jag ska behöva vänta i 15 veckor till. Jag vill hålla lille Douglas i famnen nu!! Jag vill lukta på honom, snosa på honom och bara titta in i hans ögon!! Mamma längtar efter dig, lille vän!

Vägen hit har inte alltid varit så jätterolig och är det inte fortfarande. Jag kräks flera gånger om dagen och har börjat få ganska ont i magen. Ändå har jag aldrig tidigare varit så tillfreds som jag är nu. Hade jag inte varit det så hade det varit tufft.
I två omgångar har jag varit sjukskriven ett par veckor. Kräkningarna gör mig så trött och orkeslös och jag har dessutom gått upp för lite i vikt. Nu har jag varit hemma i två och en halv dag för magont och illamående och vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag vill jobba men jag vet inte hur mycket min kropp klarar av. Jobbsituationen är inte heller den allra bästa just nu men ändå vill jag vara med mina arbetskamrater. Försäkringskassan har i alla fall godkänt min havandeskapspenning som om jag vill så är min sista arbetsdag den sista april. Jag står i valet och kvalet för hur jag ska göra.

Här bredvid mig på kontoret står vagnen, bilbarnstolen, kläder, sängkläder, filtar och en massa annat. Det blev en helt ny vagn till slut. Egentligen var det tänkt att jag och min älskade bara skulle åka till Babyland för att kika lite men när vi väl var där så såg jag vagen och blev kär. DEN skulle jag bara ha!! Sagt och gjort. Som tur är behövde vi inte betala för den heller, det gjorde pappa.

Nu ska jag lägga mig i badet och ta det lugnt en stund!!

//Heffa

Är det grönt??

2009-10-28T08:31:00.002+01:00

Det är KAOS KAOS KAOS här hemma. Lilla radhuset är numera vårt och därför är det gamla köket på väg ut. Därav detta kaos. Det finns inte en ledig kvadratmeter här hemma förutom i sängen. På grund av detta kaos fick jag ett mindre psykbryt igår morse varpå jag bestämde mig för att unna mig något. Klippning!! JAA!! Det är ju så himla skönt!! Sagt och gjort. Jag duschade och gjorde mig i ordning. Dock tvättade jag inte håret, ville att frissan skulle göra det så att jag kunde få lite massage i hårbotten.

Framme hos frissan blir jag tillbedd att sätta mig i stolen. Men vad nu?? Jag ska ju få håret tvättat?? Eller? NEEEJ! TVÄTTA HÅRET NU! Allt detta hinner jag tänka och hinner bli lite ledsen på kuppen. "Vill du att jag tvättar håret på dig?" JAAA!!, skriker hela mitt inre men jag sansar mig och säger lite nonchalant att "visst, det går bra". Ack ack ack vad skönt det är men varför pratar hon när jag sluter ögonen och njuter? Jag vill inte förstöra denna stund när jag får gåshud över hela kroppen så jag låtsas att jag inte hör. Sedan är det dags för själv klippningen och jag berättar hur jag vill ha det. Allt löper på väl ända till dess att hon ska börja föna håret. "Ditt hår är grönt. Vill du att jag färgar det?" WHAT?! Är mitt hår grönt? Har jag blivit färgblind? Nej nej nej, ingen färgning blir det och jag vill bara snabbt därifrån. Sedan smiter jag in i en klädaffär och synar mitt hår i spegeln. Inte är det väl grönt? Borde inte någon ha påpekat det tidigare i så fall? Jaja, nu är det som det är.

Mitt i allt detta kaos här hemma ska jag försöka packa inför resan till Chicago. Det är jag och tre tjejer ifrån jobbet som ska åka. Det är en cancerkonferens där. Fast inte bara så klart! Jag börjar verkligen få resfeber och jag längtar oerhört mycket. TACK KÄRA ÅSA för att du gett oss detta tillfälle!

//Heffa

Det kunde ha varit jag..

2009-09-14T09:59:00.004+02:00

Alltså ibland har man tur och ibland har man tur. Jag hade tur. Eller RÖTA. Redan nu när jag skriver om det tre dagar senare mår jag dåligt, jag för tryck över bröstet och jag får svårt att andas. Funderade på att hämta en papperspåse men det fanns ingen mindre än en IKEA-kasse och det känns lite "overkill". Men jag ska klara det här. Jag sätter mig stadigt på stolen, fötterna ordentligt i golvet och jag andas. Långa djupa lugna andetag. Såja!

Det var i fredagsmorse. Jag kom farandes på en 90-väg. Dock i 120 men ändå. Jag låg sist i raden av cirka fem stycken. Jag ser en bil komma farandes bakom mig, tror det är en taxi. Eller nåt. Det var ingen taxi - det var en POLISBIL! Med hjärtat i halsen blinkar jag och svänger över till högerfilen varpå polisbilen slår på blåljusen. Då är jag helt säker på att jag kommer att dö eller i alla fall hamna i fängelse och få se hur lappen min tas ifrån mig för att aldrig mer återkomma. Min fästman kommer att få hälsa på mig på fängelsets bestämda besökstider. Hinner tänka FAN FAN FAN!! JAG SKA ALDRIG MER KÖRA FÖR FORT!! Polisbilen stannar bilen som körde framför mig. Jag går fri! Tårarna är nära. Jag är lycklig - jag är privilegierad!! Fast jag mår lite dåligt å mannen i Golfens vägnar. Det kunde ha varit jag. Men det var det inte och i just denna stund bestämmer jag mig för att aldrig ligga över den rekommenderade farten. Jag håller mig till det hela vägen fram till jobbet! På hemvägen är denna händelse som bortblåst. Man kan väl för faan inte ligga och mesa på en 90-väg?!

//Heffa

En dag/natt med Vincent

2009-09-01T18:21:00.006+02:00

Vincent kom med mamma och pappa och PomPom. Vincent åt kakor, chokladmousse, drack saft och åt hallon. Sedan var det operation sök katt! Vi hittade ingen katt. Sedan var alla fikade och klara varpå jag och Vincent var ensamma.

Först en tur till lekparken och till den häftiga bilen. "Back! Back!" "In!" "Min tu!" "Back!" "Tut tut!" Och så klart ett sjuhelsikes ljud i form av en gasande bil/motorcykel. I en halvtimme satt vi och "backade" i en bil som stod tvärstill. I en HEL HALVtimme!! Men vad gör man inte när man har en sådan ljuvlig krabat vid sin sida?! Därefter var det dags för pizza. Men vad det är svårt att koncentrera sig när det åker mopeder och crossar förbi hela tiden! Hur ska man då kunna äta när det enda man vill är att åka med? Och låta som en motocross - DET KAN HAN!! Jajjamänsan!! Det fick hela pizzerian erfara. Skadad hemifrån kanske? Eller är det måhända generna? Hmm.. Kan så vara..

GLASS!! Twister!! Den går alltid hem! Då kan man ju sitta närmare alla dessa
motorfordon. Jag var inte så viktig just då. Försökte prata lite med honom. "Var ska du sova inatt?" "Faffas husbiil!" "Nej, hos Henke och Heffa!" "Heke!" Okej. Så viktig man kan vara.

Tänkte att vi skulle gå en liten promenad och gick över en parkering. Och vad händer där? VAD HÄNDER DÄR?? Jo, en liten Vincent sätter sig på en sten och tittar på bilar som backar. "Back! Back!" Underbart!! Kan man ha det bättre? Han är ju i alla fall lättroad! Sedan gick vi upp till förskolan som jag och mina syskon gick i. Berättade att pappa hade gått där. Då fnös han och skrattade. "Bil! Back!" Han syftade på ett garage som fanns där. Och jag som försökte berätta om platsen och få honom intresserad av lekparken istället. Hur kunde jag vara så dum?

Efter ett tag begav vi oss hemåt. Först skulle han bada för att han hade blivit så smutsig och kladdig efter lekparken och allt ätande. Vincent ville inte bada. Vincent ville titta på CROSS på tv. Jag lockade lite och till slut satt en ren Vincent i soffan och tittade på cross på den stora projektorn med ljudbiosystemet. Då blev han lite rädd och tittade sig runt omkring för att se varifrån ljudet kom. Det gick över snabbt.Där satt han länge länge. Till dess att han ville titta på bilar istället. Sedan var det välling och läggdags. I sovrummet hittade han Henkes crosskläder. "Hekes toss!" Och så det där välbekanta motorljudet. Som var igång i vad som kändes som en evighet. "Nu ska du sova!" Snarkandet tog vid ganska snabbt och så höll det på till kvart över fem på morgonen. Då ville han upp. Det ville inte Heffa. Vet ni hur "lätt" det är att få ett barn att somna om när det väl har vaknat?? Inte lätt..

Välling, bilar på projektorn. När vällingen var slut gosade vi ett tag och sedan var det dags för honom att vandra vidare till farmor så det vara bara att göra honom i ordning och bege sig. Väl där väckte han sin andra faster med en puss på kinden.

Lite mer frukost och sedan var det hög tid för mig att åka till jobbet. Utmattad innan jag ens börjat. Barn är oslagbara!!

//Heffa

P.S Jag är jätteduktig på bäbisspråk!
Nas/Näs/Toss/Tall/Mone(Heffa)/Tatt/Hyn/PomPom(Lillebror) m fl. D.S

GOD MEDBORGARE

2009-08-28T10:40:00.004+02:00

Okej. Man får svara på många frågor när man lämnar blod.

"Känner du dig frisk?"
"Absolut!" (Förutom långvarig huvudvärk och trötthet.)
"Tar du några mediciner?"
"Jag har tagit Alvedon."
"Inte mot feber va? När tog du dem sist?"
"Mot huvudvärk. Tog senast igår." (Och varje dag dessförinnan i typ en vecka men det frågade hon inte om.)

Så jag fick lämna blod. Dock glömde hon kolla trycket och HB men det känns som om det kvittar. Jag hade bråttom därifrån. Det borde jag inte ha haft. "Sitt en stund till!" "Det behövs inte. Jag känner mig helt ok!" Yeah right! När jag hoppade ned från britsen kändes det som om jag inte hade känsel i fötterna, det snurrade i hela skallen och det svartnade för ögonen. Som tur var hade jag sett handtaget vid trappan i Blodbussen och hann ta tag i det innan jag såg alltför misstänkt ut. Yrseln gick över och något matt tog jag mig till bilen. Men jag lämnade i alla fall blod! Fast jag ska inte vara lika kaxig nästa gång. Nästa gång ska jag också se till att jag har ätit ordentligt under dagen.

Jag fick även frågan om jag åt järntabletter efter förra gången och det gjorde jag inte. Mådde så illa på de tabletterna så nu fick jag kapslar i stället - i size HÄSTSUPPAR!! Den åkte jojo ett tag i halsen innan jag lyckades svälja den! Tur att den bara ska tas var tredje dag..

Tilläggas bör också att huvudvärken som jag hade innan har blivit etter värre. YES!!!

Hade en jättemysig kväll med lilla krabaten brorsonen Vincent häromdagen! Fasters lilla älskling!! Bilden är från morgonen därpå när han skulle vidare till farmor. Mer info om myset med lille krabaten kommer.

Snart dax för jobb! Och ikväll är det RAW Comedy som gäller!

//Heffa

Kärlek i stora lass

2009-08-24T19:37:00.006+02:00

Det finns så mycket att skriva, så mycket att ta upp men jag orkar inte vara allvarlig! Istället tänkte jag prata om en kärlek jag har. En mycket STARK sådan. En kärlek som den andra kärleken Mannen aldrig kommer att förstå. Jag säger bara: STÖVLAR!! Oj oj oj.. Jag har redan hittat två par som jag vill ha. Ett par är från Jarmeus och de andra - hör och häpna - är från det fotriktiga Ecco! Tänk att Mannen inte kan fatta. Han tycker att det finns tillräckligt många hemma men han har missat en sak - mode kommer och går och så är det ju så att stövlar tappar formen. Även om man bara har haft de i en säsong. Och varför snåla med kärlek? Hur många vill inte leva med kärlek i överflöd? Det vill jag. Frågan är bara hur plånboken vill göra. Det finns mycket annat som behövs framöver. På ett sätt hoppas jag att jag kommer att omprioritera saker och ting då. Ännu mer än jag har börjat göra sedan jag träffade Mannen. Mannen fick mig att inse att tryggheten inte sitter i saker. Tryggheten sitter inte i döda ting. Tryggheten finns inom en. Tryggheten blir ännu starkare tillsammans med någon man älskar. Kanske bli den ännu lite starkare med ett par nya stövlar? ;D Dubbelmoral - vaddå?

I morgon kommer en liten liten krabat hit på övernattningsvisit. Så himla mysigt!! Gissa en som kommer att vara trötter på onsdag?

Träffade Prinsen i helgen. Han har blivit så stooor!! Idag börjar han i tvåan så syster yster köpte pennskrin, blyertspennor, suddgum, sax, limstift, linjal, pennvässare, samt en röd och en blå bläckpenna. Just det - icke att förglömma - en sten som det står "Jag älskar Dig" på.

//Heffa

Min Älskade..

2009-08-23T11:26:00.002+02:00

Till Dig, min Älskade Henrik!

You raise me up

When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up... To more than I can be.

Älskar Dig, nu och för alltid!

//Heffa

Jag ska inte ljuga

2009-08-19T09:37:00.004+02:00

Alltså, jag ska inte ljuga. Jag ska vara ärlig och jag ska lämna ut mig själv helt och hållet. Men jag ska INTE lämna ut min kumpan. "Den" (jag säger inte om det är en hon/han) tycker att det här är så pinsamt och klarar inte av att införskaffa förmålet som dagens inlägg kommer att handla om.

I lördags var jag och "den" ute och åkte. "Den" hade länge tänkt att börja med viktminskningstabletten Alli och efter att min far pratat gott om denna tablett så ville alltså "den" handla Alli. Därför styrde vi färden mot ett Apotek. Jag fick pengar av "den" varpå vi gick in tillsammans på Apoteket. Alli var inte så lätt att hitta varför jag och "den" delade på oss. Efter ett tag sökte "den" upp mig, ställde sig med ryggen mot personalen. "Psst, där borta", viskade "den" och pekade. "Den" stod kvar och jag gick med bestämda steg till hyllan "den" menade. Jag plockade åt mig en ask och gick och betalade. Jag skämdes inte ett dugg och tyckte att det hela var lite komiskt. Sedan mötte jag upp "den" och räckte över påsen med innehållet. "NEJ, inte nu. De fattar ju! Vi går en bit till!". Gissa om jag kände mig som en langare?! Det ska även påpekas att vi inte var på Apoteket i vår egen kommun utan 2 mil hemifrån. Ingen känner "den" men "den" verkar känna sig som apan som alla känner. Stackarn..

Strax före inköpet hade vi ätit på Tacobar och "den" föreslog att vi skulle ta en kaspel Alli. Jag tyckte däremot att vi skulle ta en när vi närmade oss hemkommunen eftersom man kan få plötsliga anfall av diarréer och oljiga gaser. Närmare bestämt får 1 av 10 dessa besvär. Sagt och gjort. Maxdosen är 3 kapslar per dygn och vi uppfyllde båda två den kvoten. Jag har inte tagit fler tabletter sedan i lördags. Jag har fortfarande plötsliga diarréer och oljiga gaser. Jätteroligt! Dock står det ingenstans i bipacksedeln om dessa besvär är övergående. Alltså, jag kan tycka att Alli kan vara bra om man verkligen är riktigt överviktig och äter fet mat men jag kan inte helt sälla mig till denna kategori. Jag ville bara testa och eftersom Alli minskar fettupptaget i maten så tyckte jag att det kunde vara helt ok. Men det ÄR inte ok. I början tänkte jag att Alli kunde fungera lite som Antabus - att biverkningarna skulle få en att undvika fett. Så långt fungerar det men nu vågar jag ju knappt stoppa i mig något överhuvudtaget! Är jag hemma är så är det inga problem men på jobbet! Jag klarar inte av att bajsa någon annanstans än hemma och absolut inte på jobbet. Igår var en tuff dag på jobbet. Magen svällde. Magen värkte. Magen ville hem till toaletten. Magen fick komma hem men vägen dit var inte så rolig. Bilens klädsel är ljus och jag var livrädd för att jag skulle sprutlackera den med någon annan nyans och som grädde på moset började bilen krångla. Det har den gjort förut med så det var bara att acceptera fakta, lägga sig i innerfilen och köra i blott 80 km/h. Allt detta medan magen gjorde sig redo för att släppa en bomb. NÄR SKA ALLI SLUTA FUNGERA?? Det var ju inte detta jag ville.. Jag kommer ALDRIG mer att testa Alli. Hoppas jag kan avskräcka många andra.

Observera att jag inte röjt "den's" identitet!

//Heffa

P.S. Dessa OLJIGA GASER är svåra att få bort från huden. D.S.

Jag lever i skräck!

2009-08-17T09:52:00.005+02:00

Min tanke idag på morgonen innan jobbet var att softa - titta på tv och dricka kaffe. Ville se lite uppdateringar angående friidrotten. Tittade på tv en liiiten liiiten stund. Sedan skar det sig rejält i mina öron. En utav våra forna sprinters satt med på Nyhetsmorgon. Borde inte vara så konstigt med det. Hon fick frågor, rullade lite med ögonen som om "men ahh, vad lätt" och dröjde en stund med svaren som var något IQ-befriade. Nä - HELT IQ-befriade. Jag började känna mig något obekväm i soffan och ålade mig fram och tillbaka. Sedan började hon sitta och vicka på huvudet som om hon vore en blåst blondin. Jag vet inte hur snabbt jag fick tag på fjärrkontrollen för att byta kanal och sätta mig själv i säkerhet. Nu sitter jag tryggt på kontoret. Tänker smyga förbi tv:n nästa gång. Hon kanske fastnade i rutan och jag vågar inte utsätta mig för hennes uppenbarelse igen. Jag lever i skräck!

När vi pratar blondiner kan jag inte låta bli att länka till en annan smart sådan. Hittade den på Alex Schulmans blogg. Jag kan inte tro att det är sant men det är det tydligen.
VARNING FÖR KÄNSLIGA TITTARE!!!

//Heffa

P.S. GRATTIS Usain Bolt!! D.S.

Hur kommer det sig..?

2009-08-15T18:41:00.002+02:00

Har tittat på friidrott idag och som alltid fascinerats utav en gren: GÅNG! Hur blir man gångare? Jag menar, alla är vi gångare men varför väljer man att tävla i det? När upptäcker man att man har talang? Är det redan när man som liten tar sina första steg? "Jojo minsann, det där är en riktig gångare!" Beror det på hur säkra stegen är? Eller kan det helt enkelt vara så att man behöver em säker gång och trasiga höfter? Gångarna på tv påminde mig mycket om en "fejkbarbie" jag hade när jag var liten. Hennes ben var inte som andras ben. De var mer gummiaktiga och höfterna lite "slappa". Fötterna kunde man forma som man ville.

Jag skulle vilja se den förälder som står och hejjar på sitt barn ute på gatan. "Kom igen, Kalle, 1 mil till! Det ser jättebra ut men nu har du tagit 2 löpsteg så snart är du diskad! Då kommer jag med flaggen!" Just detta, att när löp... nej, jag menar gångarna, går i mål så småspringer de innan de lyckas stanna. Hur töntig ser inte det ut? Och det här med funktionärerna, kan de verkligen se varje steg och bedöma om det är gångsteg och inget annat? När 1:an och 2:an kom mot mål sträckte de armarna i luften och då såg det ut som om de sprang. Men vad vet jag med mitt otränade öga? Jag har ju bara gått i 27 år.. Även om jag inte har VM-guld i det..

//Heffa

"Beroendeframkallande"

2009-08-12T21:38:00.004+02:00

Just det.. Beroendeframkallande stod det på en annons inne på fejjan. Nu ska ni få höra: DET HANDLAR OM EN MENSKOPP!! Visst, det kan väl vara bra och praktiskt. Kanske något man borde testa. Nu till det VERKLIGA problemet: ska man välja den finska eller kanadensiska? Eller varför inte engelska Mooncup? Snacka om huvudbry.. Kanske en tygbinda för att värna om miljön? Säljs i 3-pack. Hur miljövänligt det nu skulle bli. Antingen får man tvätta j-ligt ofta eller komma på den smarta lösningen att vända dem utochin. Då kan man använda dem 6 gånger!! Är ni inne på att beställa dessa så kanske jag skall passa på att slå ett slag för tygtrosskydden - med vingar som fästes under trosan!! Ojojoj.. Undra om jag skall ta patent på tygtampong!! Yummie!!

Läste om tvättråden. Det finns en snabbtvätt. Puh vilken tur! OBS - snabbtvätten är bara för dig som inte bryr dig om fläckarna på insidan! Årets "MÅSTE-HA"!

Nä, tacka vet jag Libresse eller O.B. eller liknande. Jag är ingen miljökämpe men jag är f-n mån om min kropp!! Saker som kommer ut ur kroppen vill jag för det mesta spola ned. Inte lägga tygbindor i blöt.. Uäk!!

Sen så är det det här om "platt-tv". Som inte är platt-tv längre utan TJOCK-TV!! En platt-tv är bara 3 mm och en 11 tums platt-tv går för det nätta priset 20.000:-! Typ gratis!! Okej, om vår "platt-tv" är tjock-tv - vad är då vår TJOCK-TV? Gravid? Nä, spanar på den men kan inte hitta någon bulle. Inte heller tycker jag att platt-tv:n i sovrummet har gått upp i vikt. Fast vem vet, kanske har ätstörningarna spridits vidare till teknikprylarna..

//Heffa

Trotjänaren har gått hädan

2009-08-12T21:09:00.007+02:00

Min käre trotjänare SonyEricsson har nu vandrat vidare. Istället har en NY SonyEricsson promenerat in i mitt liv. 8.1 megapixlar. Bättre bilder till bloggen! Och förhoppningsvis med mer välfungerande knappar. Vet ni vad?! DEN ÄR ROSA!! Egentligen är det viktigare med färgen än med allt annat. Rosa - kan det bli bättre! Rosa vagn skulle också vara fint. Det tycker inte fästmannen och absolut inte om vi skulle få en son. Kan inte förstå det.. ;D Nä, jag är inte gravid. Jag hoppades in i det sista men någonting kom emellan. Typ mens eller nåt.. Suck.. Men men.. Den här månaden kan det ju i alla fall inte gå sämre!!

Dagen har inte erbjudit så mycket. Tog mig ut på egen hand för första gången på flera dagar. Magen har spökat lite men nu är jag på uppgång! Blir en sista lugn dag i morgon. Och ännu lugnare blir den än vad jag hade trott då fästmannen tog hand om det stora diskberget efter grillmiddagen. Pappa kom förbi! Trevligt trevligt! Så nu skall jag bara vara ned och krypa ned i sängen med en bra bok. Och drömma sött! Eller nåt..

Jag följer en blogg. Följer den intensivt. Flera gånger om dagen. Den bloggen får mig att skratta. Jag ÄLSKAR bloggarens knivskarpa kommentarer och betraktelser. Han är helt enkelt genial!! Han är slugare än slugast!! http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/
Läs och skratta och njut! Kan inte förstå att han inte fick fortsätta med den förra bloggen. Jag älskar hans råa humor!! Han kan skämta om allt och det är helt okej. Han får det otillåtna att bli tillåtet. Hur många kan det?!

Som typ varje människa så är även jag medlem i fejjan. TACK GODE GUD FÖR FEJJAN!! Fejjan ger mig daglig inblick i arbetet, jag missar ingenting!! Jag kan sitta här framför dumburken och få reda på vem som strular med vad, hur många maskiner som fungerar (eller inte fungerar) och vad som serveras till fikat. Man kan till och med hur många dagar en del har kvar på sin semester! Tänk att få sina dagar på nedräkning!! Eller hur många minuter det är kvar till dess att man skall kissa på stickan!! I LÖÖVE IT!!

Nää, nu skall jag spana in sängen. Kanske finns det nåt spännande där?!

//Heffa

P.S. Brorson nr 2 gör entré på bloggen. D.S.

Back on track

2009-08-08T09:31:00.004+02:00

En kollega på jobbet frågade om jag fortfarande bloggar. "Nej men jag är väldigt sugen på att börja. Särskilt när jag har druckit vin." Klockan är halv tio på förmiddagen och jag bloggar. Men jag har inte druckit vin. Jag känner mig bara väldigt kreativ.

Mycket har hänt det senaste året. Jag är numer ägare till ett högt älskat körkort vilket leder till att jag aldrig mer kommer att vara ägare till ett busskort (peppar peppar). Jag jobbar full time och försöker frivilligt att få en växande mage. Så inget mer kämpande med att försöka hålla kroppen i trim. Nu skall den få frodas bäst den vill!!

Pratade med Prinsen igår.

"Grattis!"
"Till vaddå?"
"Mäh, det vet du ju!"
"Jaha, fast jag är inte säker. Jag vet inte än."
"Men du vet när magen börjar växa. Kan inte ni komma på kräftskiva den 21:a augusti?"
"Jo, absolut!"
"Då kan jag åka med er tillbaka och vara hos dig. Men du får inte dricka. Varför får man inte dricka om man är med barn?"
"Barnet kan bli skadat. Fast lite alkohol gör inte så mycket."
"Då får du inte dricka. Heffa, du behöver inte vara orolig. OM barnet får en sjukdom kommer jag att älska det lika mycket för det. Det viktigaste är att det BLIR ett."

Åh, jag verkligen älskar honom!! Grät en skvätt efteråt. Är lite känslig..

Läste lite i tidigare inlägg. Men men jag ångrar mig inte alls! En del spelar golf eller rider och jag shoppar skor och väskor!! Det stämmer inte längre. jag shoppar (inte lika mycket som förr, men ändå!) OCH spelar golf. Men men.. Jag är i alla fall rakt igenom lycklig!! Går runt och ler för mig själv! Ler mot min älskling! Log till och med mot citronmelissen i morse. Jag vet. Jag är knäpp. Fast lycklig men det kanske går hand i hand!

Dagens frukost:

3 dl sojamjölk
1/2 banan
1 näve hallon
1 skopa proteinpulver
citronmeliss

Yummie!!

Snart dags att åka till Väddö!

//Heffa

NUU!!

2008-06-05T08:50:00.004+02:00

Jag orkar inte vänta längre - jag spela golf NUUU!! *gråter* Sambon ligger fortfarande och sover men jag är förberedd sedan länge. Håller till och med på att gå in mina nya golfskor. Ja, ni hörde rätt. Jag har köpt nya. De andra är vattentäta och alldeles för varma. Inget vatten kommer in och ingen svett kommer ut. Fötterna ser ut som russin efter en runda. De nya är betydligt mer ventilerade.

Som sagt, det Gröna Kortet har jag klarat och sedan i lördags har jag officiellt hcp. I söndags sänkte jag mig till och med. Me like!! Något som dock kan göra mig lite sentimental är när jag ser alla dessa gröna fotbollsplaner. Då vill jag inte spela golf längre. Då vill jag rusa fram med en stor fotboll på gräset! Men men.. Nu är det golf som gäller..

Det är mycket som händer. Både bra och dåliga saker men jag tror ändå att ur de dåliga föds det ända bra och positiva saker. Trots allt så njuter jag utav livet!!!

//Heffa

Den frivillige golfaren

2008-05-11T09:42:00.002+02:00

Igår var en lyckans dag. Igår var dagen när jag fick mitt Gröna Kort och nu alltså är på väg att sänka mig till 36 i hcp. Vilket jag egentligen har klarat av. Gick en runda tidigare där jag spelade på hcp 34,5.

Jag är stolt! Jag klarade teorin och jag klarade uppspelet fastän mitt inre var i uppror. Spyan ville gärna komma ut och händerna darrade som ett asplöv. I sann Heffaanda blev jag tvungen att bli färdig med teorin först. Tvångstankar. Jag vet. Hitintills har jag inte vågat släppa på dessa. Jag lämnar alltid in prov/tentor först och 'so far so good'.

Efter detta glädjande besked blev det starköl på golfbanan tillsammans med sambon och en annan tjej som också klarade sitt Gröna Kort. Jag vet inte hur många 'grattis' som slank ur oss eller hur många gånger vi skålade. Härligt var det i alla fall. Glad är jag.

Berusningen späddes på hemma. Vin. Lite rund under fötterna. Skön känsla för en gångs skull. "Ska vi inte åka och slå på rangen?", frågar sambon. Klart jag är på! Någonstans i bakhuvudet vet jag att alkohol och idrott (är golf en idrott?) inte går ihop men just den dagen förbisåg jag det. Jag var så lycklig och ville spela för första gången på 'riktigt'. Sagt och gjort. Det gick bra. Jag slog långt och en hel del hyfsat raka. Balansen efter svingen var sisådär. Fast vad gjorde det? Jag var ju ändå så hiskeligt lycklig!

För att spä på golftorskarnas liv lite mer hyrde vi "Den ofrivillige golfaren". I know, hur töntigt är inte det men jag är fast i detta mitt nya liv och kommer aldrig vilja lämna det! Kanske borde döpa om bloggen till "En amatörgolfares dagbok". Eller kanske helt enkelt starta en blogg till.

//Heffa - den frivillige golfaren!

VAGN!!!

2008-05-01T18:27:00.004+02:00

Åhh, måste bara berätta - vi har köpt vagn! Sambon köpte inte vilken som helst utan den senaste som lätt viks ihop med "två klick". Dock är den inte grön som på bilden utan silverfärgad. Jag har också köpt en vagn. Nöjd är jag men kunde har varit betydligt mer nöjd om den varit i en annan färg än gul. Suck.. Ville helst ha en svart men den var slut överallt. Snacka om i-landsproblem! Vagnen matchar inte bagen eller resten utav outfiten. Gaahh, hur skall jag överleva?! ;D Är så glad över att nu förtiden ha så "stora" problem. Eller inte. Mina nuvarande problem bleknar i jämförelse med tidigare och jag kan inte neka till att jag avgudar denna "blekhet".

Jag har verkligen börjat inse att livet har så mycket att erbjuda. Allt är inte pest eller kolera. Att bara sitta i solen och titta på talgoxarna i fågelbadet gör mig lycklig. Eller att diska efter en middag som jag delat med sambon.

Jobbet lugnar ned sig lite. Eller njae men tillvaron på jobbet är mer strukturerad än tidigare och jag trivs som fisken i vattnet och kan känna mig mer stolt än någonsin över att vara sjuksköterska!

Ögnade lite snabbt igenom det jag hitintills skrivit idag och insåg att jag lika gärna skulle ha kunnat skriva om en barnvagn. Ack vad livet skulle vara fulländat då! Det kändes nästan som att dra runt på en barnvagn idag när jag invigde vagnen. Sambon gjorde det samma och jag kan verkligen se honom framför mig dragandes på en bebis. Få inga tankar nu, inget sådant stundar och inget sådant planeras. Jag måste lära mig leva livet först så som det skall levas. Det här är alldeles nytt för mig och jag trevar fortfarande fram.

Som den golfnörd jag är skall jag nu bege mig till soffan och möta sambon i golf på tv-spelet.

För övrigt måste jag vara påpeka att jag är så himla nöjd med min nya sving!

//Heffa

Golftorsk

2008-04-26T08:58:00.003+02:00

Jag måste krypa till korset. Jag har blivit en sådan som jag tidigare lovat mig själv att aldrig bli. Jag är golftorsk. Om en timme bär det av till golfbanan för att börja min väg till att få ett officiellt handicap. Shit - vad blir det av mig?? ;D

På jobbet kan jag räkna ned timmarna till dess att jag får kliva ut på banan. Älskar min driver, kan nästan tänka mig att hångla med järnsjuan. Ni förstår åt vilket håll det barkar? Någon måste dra mig upp ur detta fjollträsk! Försök den som vågar! Risken blir en hybrid hårt inslagen i lobus frontalis.

Ack vad mitt arbete blir roligare och roligare! Vi är en oerhört rolig och trivsam grupp och jag kan bara hoppas att det inte bara är smekmånaden som lägger sitt rosa skimmer över gruppen.

Nä, nu är det dags att tvätta klubborna innan vi åker!

So long!

//Heffa

Fullt ös

2008-04-19T09:38:00.003+02:00

Jag har varit till fjälls med snö snö och åter snö. Mitten av april och snön tycktes aldrig vilja falla. Skidåkning blev det i alla fall nästan varje dag. Alla dagar utom en när snön vräkte ned och man inte såg något. Love slalom!!

Arbetsvecka har det varit med oerhört mycket att göra men tar man en sak i taget så går det.

Sista golfrundan som vi gick kan jag inte ens berätta här hur den gick. Jag kan inte skriva så många fula ord på en och samma gång så ni förstår nog hur det gick.

Väntar på att kaffet skall bli färdig, kaffetorsk som man är. Får se om solen behaga komma fram lite mer så blir det en tur ut i solskenet, med eller utan golfbag!!

//Heffa

"Vi drar till fjällen.."

2008-04-05T18:10:00.002+02:00

"..fest hela kvällen!! Nä, kanske inte riktigt men det blir i alla fall fjällen en vecka framöver. Shit nice! En verkligt välbehövlig semester ifrån stök och bök. Sambon, jag, min bror och hans fästmö åker upp. Glömde visst, lilla Vincent skall ju med också.

Det blir en del diskussioner huruvida vilka cd-skivor som skall med i bilen. Vi har inte riktigt samma musiksmak. Vi är MIL ifrån varandra men nu har vi (läs 'jag) fixat skivor med blandade låtar. Suck.. Hårdrock är inte min stil men man får väl jämka. "Det skall väl vara jämnställdhet!", utbrister sambon när övervägande låtar är "mina". Det blir nog bra.

Mycket golf har det blivit sista tiden och rundan idag är jag RIKTIGT stolt över! Trodde inte mina ögon alla gånger. Golf är verkligen min nya fritidssysselsättning! Snart skall jag ta grönt kort också så man slipper harva runt på "pay-and-playbanor". Eventuellt blir det en tur till Barcelona i sommar också med golf på schemat så klart! Gissa om jag älskar min nya tillvaro här på jorden!?! Visste inte att det fanns så mycket att leva för!

Borde inte sitta här framför datorn. Klockan är snart åtta och jag har inte börjat packa. Jag bara hoppas att det inte är något som behöver tvättas. Suck.. jag är hopplös numer. Fast jag ser det bara positivt. Förr skulle jag ha full kontroll och förmodligen skulle väskorna har varit packade för flera veckor sedan. Önskar bara att det kunde bli något mittemellan!

Just det, måste packa ned lite festkläder också - det skall bli tjejkväll ute med svägerskan! Vi får skicka ut männen på en herrafton också.

Ha det gott allihop!

//Heffa

Man skall aldrig säga 'aldrig'...

2008-03-29T08:50:00.003+01:00

Vaknar av att sambon sjunger. Vaknar med ett lyckorus i magen. Vad bär denna dag med sig i sitt sköte? Oj, vad poetisk jag blev helt plötsligt men ibland är det bara så att fingrar och hjärna inte riktigt samspelar. Fingrarna dansar över tangenterna och strax efteråt får hjärnan erfara vad fingrarna åstadkommit.

Jag hoppas verkligen att våren är på väg. I vanliga fall älskar jag vintern men just nu är jag på god väg att bli en riktig golfnörd. Det trodde jag aldrig men men. Man skall aldrig säga 'aldrig'! Igår spelade vi golf och jag hoppas att det blir mer golf idag mellan tårtätandet. Födelsedagsbarn i familjen idag nämligen. Och Prinsen - GRATTIS PÅ NAMNSDAGEN!!

Sambon pular med bilen. Han pular som aldrig förr. Han tyckte det var lite dammigt invändigt samt att diverse filter behövde bytas. Tänk om samma mentalitet kunde råda i hemmet. Suck.. Jaja, det går ju bra ändå men jag kan inte låta bli att citera "SOS - en segelsällskapsresa". Frun till en man som har köpt båt påpekar att frun inte torkat av skorna innan hon kliver ombord. "Ska du säga som alltid kliver in med skitiga skor hemma." Jag förstår verkligen dilemmat. Med glimten i ögat. Trodde aldrig att jag skulle hålla med följande ordspråk: "Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete." Pedantiska Heffa på väg mot att bli normal. Nästan.

Sommartider hej hej, sommartider.. Läppar mot läppar, två hjärtan i brand...

//Heffa

2008-03-27T09:09:00.002+01:00

Skärtorsdag

2008-03-20T10:34:00.004+01:00

Lyssnar på musik. Väntar på min sambo. Försöker förbereda mig på en springtur. Det sistnämnda går allt annat än bra, as usual. Lockar mig själv med att jag ju faktiskt kan springa till gymet där jag kan sola. Inom sinom tid är jag nog på väg.

Skärtorsdag.*hoppashoppasattingasmåhäxorkommerochbankarpåmindörr* Är jag elak nu? Ja, lite måste jag själv påstå.

Ikväll skall jag och sambon (älskar verkligen ordet sambo som ni kanske märker, icke att förglömma att jag faktiskt älskar självaste sambon också!) sitta barnvakt åt min brorson tillika sambons gudson. När jag tänker på det brister jag ut i ett lyckorus! Fasters lilla älskling - here I come!!

Påsken tillbringas lite här och lite där. Kanske finns det tid över för oss själva också! ;D

GLAD PÅSK!!

//Heffa

Pimp my ride

2008-03-11T08:07:00.004+01:00

Heffa hon skuttar

med ett skratt ur sin säng!

I helgen har vi testat fiske(o)lyckan. Ingen fångst på kroken men en härlig stund vid havet! Efter dopet åkte vi vidare till skärgården och bara njöt utav nuet. Mer sådana stunder tack!

Ledig idag. Följden blir att städa lite, kanske bege mig ut på en joggingtur eller ta mig till gymmet. Det enda som lockar med gymmet är solariet men den lockelsen är stark så det blir nog det i alla fall. Kanske en promenad eller cykeltur dit. Allt för att bättra på stegen till tävlingen!

I eftermiddag skall sambon och jag iväg och kolla på större fälgar till bilen. Pimp my ride! Himla roligt med fin bil. När det gäller bil är vi nog lika prylgalna vilket osökt får mig att tänka på andra prylar, typ skor. Tro det eller ej men jag är inte alls lika inställd på shopping numer. Sambon har fått mig att inse att det finns så mycket annat att lägga både pengar och energi på. Eller hur Heffa, hur kommer det sig då att du har köpt fyra par skor i år, flera jeans och annat? Förlåt samvetet, vad skall jag svara på det? Intensiteten är betydligt lägre och det är ingenting mot hur det varit tidigare. Jag är i alla fall på rätt väg. Man måste se det positiva i det lilla! ;D

Om jag tittar nedåt på min kropp blir jag helt övertygade om att en tur till gymmet är det enda rätta. Därmed basta! Det kommer att göra ont, svetten kommer att spruta, jag kommer vara nära till gråten och jag kommer förbanna mig själv när timmarna smyger sig fram. Kanske sola efteråt för att ha något att locka med. Solar jag innan är risken stor att jag vänder i dörren. Vilken karaktär!

Mot gymlokalen!!

//Heffa

"Lilla tussilago..

2008-03-08T08:08:00.002+01:00

..lilla tussilull!!" Igår ringde sambon mig på jobbet och sade att det skulle bli golf på eftermiddagen. Jag var inte sen att hänga på. Ack, vad skönt det var att spela i solens sken efter en turbulent vecka!! Att det växte tussilago runt omkring oss gjorde ju inte saken värre. Tvärtom!! Början på mars och tussilagon blommar!! Hoppas bara att de har varma kjolar ifall kölden kommer.

Tillbaka till golfen. Slog drygt 150 meter igår. Yippiee! Med träklubban. Attans vad svåra träklubborna är men vad det klonkar härligt vid rena träffar!

Idag är det dop och sedan en tur till havet hos sambons far. Helgen kommer att vara fulländad!! Hoppas bara att solen kommer fram igen. Det första jag tänkte när jag tittade ut i morse var att jag kan glömma vita jeans på dopet idag. Vill inte riskera gråa stänkfläckar på benen. Tur att det finns fler byxor i garderoben (eller i min "walk-in-closet"!!!) att välja mellan.

Sambon snusar så sött nere i sängen. Mitt hjärta pirrar lite när jag ser på honom och stoltheten sköljer över mig! Det är en ära att få visa upp honom för nära och bekanta!

Jag gör vad jag kan för att lämna denna vecka bakom mig. Jag skall skaka av mig den och blicka framåt. Och ta en sak i taget. Därför skall jag hämta mer kaffe och bara njuta utav denna utsökt dryck!!

Förresten, det är stegräknartävling på jobbet, tre i varje lag. Jag gick MASSOR med steg igår. NICE!!!

//Heffa

Nada och ingenting

2008-03-06T11:25:00.002+01:00

Tar man Cocillana två gånger mitt i natten sover man gott. Så pass gott att man kan vakna halv tio och undra varför solen skiner så tidigt på morgonen. Brukar inte vakna senare än halv sju men men. Skönt var det i alla fall att kliva upp och inse att hela dagen har jag till eget förfogande!! Är nämligen ledig idag vilket kan behövas efter en dag med två timmars övertid och ett evigt stirrande på datorskärmen samtidigt som man i ena örat hör grymtningar och miljonerfrågoromdetnyasystemetsomförallaärförhållandevistydligtmedanandraintehartagittillsigettdyft. Tycker du det var svårt att läsa så var det precis så jag kände mig igår när jag bet ihop för att inte snäsa av personen i fråga. Tålamodet fanns någonstans under fotsulan likt ett klibbande tuggummi. Tur att jag i alla fall hade en kollegas axel att vila huvudet emot. Tror att hon vilade sig mot min också.

Idag skall jag bada, måla tånaglarna, lägga ansiktsmask, dra på mig gympadojjorna och gå en lång promenad. Sedan laga mat till mig och min älskade. Med andra ord bara bry mig om mig själv. Sååå nice!! Tänkte också läsa lite om det finns tid över. Typ i badet.

//Heffa

"Ska du verkligen...

2008-03-04T15:07:00.002+01:00

...kasta den där?" "Ja, det skall jag verkligen göra!" Så har det ofta låtit senaste tiden mellan mig och mamma. Eftersom jag numera är sambo har många utav mina gamla saker fått stå åt sidan. Väldigt mycket har kastats, till min mammas stora förtret, och det har känts som en nystart. Mamma är ibland helt förtvivlad när hon får veta vad jag har kastat men jag tycker det är skönt och så har jag valt att inte berätta något för mamma i förväg med risken att hela mitt hem då skulle få inhysas i hennes redan överbelamrade hem. Positivt är dock att efter mina "kastar-tag" har mamma följt efter och faktiskt börjat rensa ut en hel del. Ändå håller hon fast vid mycket eftersom det är minnen efter avlidna personer. Jag har istället börjat resonera att man inte hela tiden kan leva i det förflutna (ja, sambon inverkar väldigt starkt på mig!) och avlidna personer kan man faktiskt ha i tankarna och kanske inte i den lilla stenen som står i bokhyllan. Allt man själv har gjort kan man inte heller spara. "Kan du inte göra en hylla i klädkammaren där du kan ha det du gjort?" Herregud vilken påfrestning min mamma kan vara! Skall jag resonera så så fylls hela hemmet!! Idag visade mamma mig vad hon hade sparat som jag hade gjort. "Släng den." Mamma tittar förvånat på mig. "Ja, släng den. Vad skall du med den till?" "Men jag är ju en mor!" "Det är du även om du kastar den." Sagt och gjort. Finns nog hopp för mamma också. Ett steg i taget bara.

Snart bara skall jag ha mitt körkort. Därför är det dags att läsa lite mer i körkortsboken. Eller åtminstone somna med den på magen. :D Det man inte vet, det lider man inte av. Jag skall vara lyckligt ovetande i dag i alla fall tror jag...

//Heffa

Totte är en ängel nu

2008-02-27T08:21:00.002+01:00

Kommer ni ihåg min lilla kisse? Han finns inte mer. För en tid sedan började han bli riktigt dålig i magen. Det kom blod och slem och han fick ofta ofta gå på lådan. Mitt hjärta värkte och led med honom. Eftersom sambon är allergisk och inte kunde vistas så länge hos mig så fick Totte vara mycket ensam. Det fick mitt hjärta att lida än mer.

Två veterinärbesök, dropp, piller och dylikt men han blev inte bättre. Jo, piggare blev han faktiskt och det gjorde det svårt att ta bort honom. Därför lämnade jag honom till 'fosterfarmor' men väl där började han stundtals gå till anfall. Insåg att det inte fanns något annat att göra, han hade uppenbarligen ont så han fick somna in istället. Det var bland det värsta jag varit med om. Jag visste att han skulle få det bättre men att ändå hålla honom alldeles livlös i famnen var fruktansvärt. Trodde tårarna aldrig skulle sluta rinna. Även hela nästa dag var mina ögon alldeles svullna. Bestämde mig att jag aldrig mer skall ha djur (vilket ändå inte går eftersom sambon inte klarar det). Klarar inte av att ta bort ett djur till.

Det var i alla fall en fin tid med honom.

//Heffa

ÖVNINGSKÖR

2008-02-26T20:29:00.002+01:00

Ja, på allmän begäran har jag nu bestämt mig för att skriva igen men jag vet inte hur ofta. Det blir i mån utav tid.

Mycket har hänt sedan sist, först en del mindre roliga saker och sedan otroligt underbara saker!! Numera har jag ny adress och är sambo(!). Man träffar någon när man minst anar det brukar man säga och det stämmer verkligen. Min sambo är en vän till familjen sedan tidigare och jag är oerhört glad att det blev han och jag. Därav tidsbristen för att skriva här. Kanske inte helt sant men jag har många gånger tänkt att jag skall skriva ett inlägg och uppdatera lite men har inte riktigt kommit till skott. Andra saker kommer emellan - övningsköra, köpa ny bil, njuta utav mannen i mitt liv, storhandla, laga mat, gå upp och ned i trappan (blev tvungen att skriva det nu när jag har två våningar) och njuta lite mer utav mannen i mitt liv. Så finns ju familjen förstås och arbetet. Icke att förglömma golfen som jag har börjat med!! Min golfbag stoltserar jag gärna med!! Tv-spel har tydligen blivit en del utav min vardag också. Hmm... Kan nog bero på sambon som har en del inflytande.

Som ni kanske märker så är Heffa fullt upptagen med att övningsköra både i livet och på vägarna!! Lycklig är Heffa också!!!

//Heffa

Grannar

2007-07-22T21:25:00.001+02:00

Jag lade mig tidigt ute i solen. Älskar solen. Älskar dess värme. Väl där sög jag åt mig varje liten solstråle och lät dem värma min hud. Jag satte även på radion väldigt lågt för att inte störa någon men tillräckligt för att jag skulle höra.

Efter ett tag kom ena grannen (som ständigt festar) och frågade om jag hade en tumstock att låna ut. Visst hade jag det! Med tanke på att hon frågade igår om det var okej att de ställde lite saker på min gräsmatta nu när de bygger trall så kunde jag inte låta bli att säga nej. Aldrig att hon tidigare bett om lov till något (typ min skyffel och piasavakvast) så jag tänkte att detta kanske var början till något nytt! Alltså hämtade jag min tumstock och lade mig sedan i solen igen. Grannen går in till sig och lämnar dörren på framsidan öppen där således jag ligger. Plötsligt BRÖÖLAR hårdrock ur högtalarna hos henne. Shit, varför lånade jag ut tumstocken?!! Jag blev skitirriterad och särskilt med tanke på att de byggde på baksidan. Kunde hon åtminstone inte stänga dörren?? Jag ville inte bråka så jag stängde av min musik då jag märkte att grannen lite längre bort på andra sidan också blev irriterad och jag ville inte att hon skulle tro att det var MIN musik som spelades så högt.

Tumstocken skulle snart vara tillbaka lovade grannen. Jag vet inte vad som är snart men det har gått över tio timmar. Hade det varit en dyrare pryl hade jag knackat på. Jag skall aldrig mer vara snäll mot grannarna! Så det så! Nä, där ljög jag lite. Jag har en väldigt trevlig granne som presenterade sig idag med en handskakning. Förnamn, sjuksköterska!, svarade jag och insåg genast mitt misstag. Jag minns inte vad han hette men jag minns att han sade trevligt. Jaja, man är kanske lite yrkesskadad. Antingen är det förnamn, förnamn - sjuksköterska, Heffa eller Syster Heffa men att presentera sig med bara förnamn skall väl inte vara så svårt?? Tur att jag var lite solbränd så att han inte såg hur jag rodnade.. Honom kan jag tänka mig att vara trevlig mot i fortsättningen. ;D

Bilden är på Totte som får slicka skålen efter bakning.

I morgon träning och sedan jobb.

//Heffa

STOORT ego!

2007-07-21T21:00:00.000+02:00

Jag har haft gymkort i cirka en och en halv vecka. Ändå kommer jag på mig själv med att spänna musklerna, främst på armarna och jag känna på dem. SHIT, jag är STOOR!! Wow! Egot är det inget fel på. Jag måste vara minst Hulkens flickvän. Tycker redan att jag har antagit en apliknande gång på grund utav mina svällande muskler. Jepp, jag är helt SÄKER på att jag är så stor. Jag måste vara ett underverk med tanke på hur snabbt jag har blivit så vältränad. Särskilt armarna. Snart kommer nog tröjorna att gå sönder och jag tänker på de tröjor jag måste köpa istället. Getingmidja har jag också och stora fasta bröstmuskler. Börjar till och med tycka att det är lite jobbigt att vara så här stor. Alla dessa muskler, vad är det som händer?? Och när jag läste till syrra - inte läste vi om alla dessa muskler som jag nu har fått? Jag måste verkligen vara ett underverk - jag har ju till och med muskler som ingen annan har! Kroppen börjar också kräva extra mycket näring, minst två energidrycker per dag och en massa extra proteintillägg.

Som sagt, egot är det inget fel på. Min drömvärld raseras genast när jag spanar in min kropp i spegeln. Likt en nål som spräcker en ballong tar spegelbilden död på min nyfunna vän. Min kropp är sig lik och några muskler kan man inte ens skönja under tröjan. Åhh, kunde jag inte få leva i min fantasivärld i några dagar till? Bara tillräckligt så att jag klara av att hålla ångan uppe? *suck* Jag är nog Hulkens flickvän ändå. Egot är det inget fel på.. Mentalt är jag redan där! Att kroppen dröjer lite gör inte så mycket..

Alla dessa rosor!! Jag bejakar mina kvinnliga sidor. Kan ju behövas nu när man är på väg att bli så "grov". Visst är de väl vackra? Jag har fem rosor på framsidan och en på baksidan.

//Heffa

Brus, tålamod och samvete

2007-07-19T21:59:00.000+02:00

Jaha. Så var den här arbetsveckan slut också.

Har märkt att jag lagt till mig med vissa uttryck. "Det är helt normalt, en normal reaktion." "Flytta rumpan lite till." Detta sägs typ hundra gånger om dagen. Plus en massa annat..

Ibland får man höra saker. Dåliga saker. Elaka saker. "Heffa, det är en HELT normal reaktion från den andres sida. Ha tålamod!" (Heffa peppar sig själv!) Yeah right, särskilt sist på dagen sådär en 50 behandlingar senare. Jo men visst.. Fast jag har faktiskt hållt mig lugn hela tiden. Vad tjänar det till att brusa upp och ta åt sig när jag vet att det kan vara en HELT normal reaktion?

Jag är så less på mina grannar. De bredvid har ständiga fester och de snett ovanför bråkar och skriker. Till de sistnämnda kom väktare häromkvällen och jag fick lite dåligt samvete. Tänk om de höll på att slå ihjäl varandra och jag inte gör något? Till de festande ungdomarna kommer dock inga väktare. Däremot kan man ringa hyresvärden. Dock finns det en hake - MAN FÅR INTE VARA ANONYM!! Har ni hört något så löjligt? Visst, man skall stå för vad man gör men jag och grannarna kommer förmodligen att bo brevid varandra ett bra tag till och det är ju inte så kul om man kommer på kant med dem redan nu. Visst, är man anonym kan man ju ringa coh anmäla någon man inte tycker om av helt andra anledningar. Fast jag tycker att man kan ringa och säga vem man är men att hyresvärden sedan kan sätta in åtgärder utan att avslöja vem som anmält. Men men.. Vad vet jag??

Tänk så glad man kan bli över att få en massa plitor på kroppen!! Fick det redan i fredags men i måndags tyckte jag att det hade blivit värre och att det faktiskt störde kosmetiskt. Min läkare har upplyst mig om att jag kan få utslag utav de mediciner jag äter. Det fick jag för flera veckor sedan. Om det blev värre skulle jag sluta med medicinen och höra av mig för att visa upp utslagen (som kan leda till Steven Johnson's syndrom). Jag ringde i måndags och läkaren ville att jag skulle komma så snart som möjligt men jag kunde först idag och jag fick övertyga läkaren om att det inte var så himla farligt och att jag smörjt in med kortison. Senare på kvällen tänkte jag att jag kanske bara hade fått finnar på äldre dar (som jag aldrig har haft tidigare) och bara inbillar mig. Tänk om det skulle vara typ myggbett eller nåt? Shit, vad jag skulle skämmas då på läkarebesöket! Jag kunde se framför mig hur läkaren skriver:

KONTAKTORSAK:
Hud: Pt upplever att hon fått utslag på bröst och extremiteter.

STATUS:
Hud: Acne. Och myggbett från hederliga svenska myggor som alltid bits sommartid. Ingenting ovanligt.

På grund av ovanstående har jag ständigt kontrollerat mina extremiteter för att finna mer plitor. Jepp, de dök upp både benen och armarna samt på bröst, mage och rygg. En kollega har flera gånger fått titta på mina plitor och övertyga mig om att det INTE är finnar. Eller myggbett. Det var det inte heller så nu har jag lagt medicinen på hyllan!
Totte kräver uppmärksamhet. Mer än jag kan ge honom. Tyvärr är jag inte hemma så mycket på dagarna och han är ute på nätterna. Mitt samvete gråter. Mattes älskling. Mattes lilla BÄÄÄBIS. Det är tur att ingen hör mig när jag kommer hem och överröser en massa lovord över min älskade kisse. Han är SÅÅÅ duktig!!

Samvetet gråter lite till när jag tänker på mina nära och kära. Snart.. Snart kommer jag igen..

//Heffa

ÄLSKAR träning

2007-07-18T08:49:00.000+02:00

Ja, det blev inget inlägg igår kväll av någon anledning. ;D Nej då, så farligt var det faktiskt inte. Tvärtom! Först styrketräning, sedan boxning och därefter center (mage- och ryggpass i 30 minuter). Idag mår jag som en primadonna! Inte ont någonstans! Jag har förberett mig på att ha ont i flera veckor innan jag hade byggt upp fysiken igen men det tycks redan har lagt sig efter bara en vecka. Jo, jag har visst ont - i mina underarmar. Fick några sparkar där utav Finula men som hon skrev det i ett sms så var det bara för att jag skulle komma ihåg henne! Man får se det från den ljusa sidan (Fast inte bara hennes fel, jag är väldigt lättblödande just nu med alldeles för högt PK-värde). Måste bara tillägga att jag kör mer på benpressen än jag gjort tidigare och för första gången har jag hittat en träningsmaskin som tar riktigt bra på rumpan!

Snart kommer en kollega förbi på en fika innan vi skall dra oss vidare till jobbet. Gissa vad jag skall bjuda på? BLÅBÄRSPAJ!! Tre gånger på fyra dagar - det är inte illa! Så det är nästan dags att sätta igång med bakningen!

Totte var ute inatt som vanligt och hade en liten fågel med sig. Ser ut som en grönfink? Så stolt han var och jag kunde inte heller låta bli att bli stolt jag med! Min älskade lilla kisse är sååå duktig!

Idag hinner jag inte med någon träning. Eventuellt en löprunda när jag kommer hem men i morgon blir det styrka, aerobic och center. *längtar* Träning blir nästan ett beroende.

Ha det!

//Heffa

asgarv

2007-07-17T11:05:00.001+02:00

Måste bara lägga in denna länk. Ack, vad jag skrattade!!! Hur träffsäkert som helst!

http://drhenka.blogspot.com/2007/06/den-mtta-dagen-del-ix.html

Återkommer nog efter boxningen ikväll. Om jag fortfarande lever då.. ;D

//Heffa

Blåbär

2007-07-16T22:36:00.000+02:00

Dagarna kommer och dagarna går. I raketfart på både gott och ont. Fast oftast tycker jag att dygnet har alldeles för få timmar - det blir liksom ingen tid kvar till att sova. Knappt tre timmar blev det inatt innan jag skulle upp och jobba för att därefter träna i två och en halv timme (ajajaj) och sedan blåbärsplockning med Finula varpå blåbären blev en paj med tillhörande vaniljsås.

Ja, det där med blåbärsplockning har jag dubbla känslor inför. Känner mig en aning über-vuxen när jag promenerar iväg för att plocka dessa gudomliga bär. Tycker inte om att känna mig så, gör det alltför ofta. I alla fall, jag är ivrig att täcka botten på burken. Sedan går det trögt. Tålamodet tryter. Burken tycks aldrig vilja halvfyllas. Jag gnäller och pustar och flämtar. Finula tröstar. Finula gnäller och pustar och flämtar. Heffa tröstar. Så håller det på bland mygg och flugor. Finula har dock lite mer tålamod än jag vilket resulterade i att jag la mig på spåret med burken som huvudkudde. Betydligt mer komfortabelt! Fast myggen hittade mig där också. Plockar lite mer. Står med raka ben och böjd rygg som följd utav den hårda träningen några timmar tidigare. Känner hur jag visar hela rumpan och ursäktar mig inför Finula men säger att hon får stå ut med det. Finula nämner något liknande. Jag börjar genast citera "Sos - en segelsällskapsresa". "Det är ju tur att ingen ser oss." Stig Helmer Olsson. "På babords sida har ni Oskar Fredriksborg och på styrbords sida - jo, faktiskt - stålmannen och en rosa kanin." Speakerröst med finsk brytning. *asgarv* Det fortsatte med att jag underhöll (nog mest mig själv) med diverse repliker ur olika filmer. Vad gör man inte när man inte orkar plocka bär? Jo, man kan brottas med en larv som vägrar släppa taget kring ett blåbär. MITT blåbär. Tar inte alls längre tid än att släppa det och plocka ett nytt! Jepp, jag är envis. För det mesta. Bara jag slipper plocka blåbär. Fast smultron tycker jag om!!

Finula och jag plockade även blåbär i lördags. Så det blev paj igår också när min bror, min brors flickvän, brorsonen, mamma och min brors kompis kom förbi på en fika. Himla trevligt!

Angående det där med för få timmar på dygnet och inte sova - inatt gick jag och lade mig efter två (delvis på grund utav mina grannar) och klockan ringde klockan fem. Att det var väckarklockan som gick igång på mobilen förstod jag inte först utan jag blev rent ut sagt skitförbannad för att någon ringde och väckte mig när jag precis hade somnat. Det var ju bara att krypa till korset och kliva upp. Underbart!!

För övrigt händer det inte så mycket. Sova, jobba, träna. Typ. Eller nåt.

//Heffa

Dagens lilla orgasm

2007-07-12T10:15:00.000+02:00

Varje morgon stiger jag sömndrucken ur sängen och styr kosan mot köket. Där sätter jag på kaffebryggaren (som jag förhoppningsvis har laddat kvällen innan). Sedan går jag tillbaka till sovrummet och bäddar sängen och är så fruktansvärt förväntansfull och sjuuukt sugen på kaffe. Så fort jag hör att kaffet är färdigt rusar jag dit, häller upp en mugg, i med en skvätt mjölk, drar upp lite doft i näsan och känner hur hela hjärnan fylls utav detta rus som sedan kulminerar än mer vid första klunken. Som en smärre orgasm. Dagen kan börja. Haha, vad lättilfredsställd jag låter men jag bara älskar kaffe, jag älskar doften! Börjar jag inte alltför tidigt på dagen sätter jag mig på framsidan och njuter utav kaffet. Skit samma om jag bara har en bomullsskjorta och trosor på mig, ingen kan störa mig och mitt kaffe.

Införskaffade mig ett gymkort i tisdags. Tränade i tisdags. Mycket. Styrka och boxning. Jag är otränad. Det vet jag. Det känner jag. Igår var det inte så farligt men idag - hahahaha!! *asgarv* Skall bli super att jobba och förflytta patienter med den här så otroooligt smidiga kroppen! Fast skönt var det. Att träna alltså..

//Heffa

Bredband på villovägar

2007-07-04T09:12:00.000+02:00

Det är roligt med internet och bredband nästan jämt. Jag har haft en massa strul senaste dagarna och när jag ringde för att kolla varför jag inte kan koppla upp mig fick jag detta svar: "Du kan gå in på vår hemsida. Där står allt." Hallå - talade jag inte svenska alldeles nyss eller vad var det han inte uppfattade? "Du kan gå till en kompis och felsöka." HALLÅ igen! Det är MIN uppkoppling det är fel på - hur skall jag kunna felsöka hos en kompis när jag inte vet vad felet är. Jaja, det sista han sade var i alla fall: "Förresten är det strul i hela Stockholm." Okej, varför sade han inte det direkt? Hade han en dålig dag på jobbet och försökte vitsa till det lite eller?

Om ett par timmar bär det av till jobbet. Semestern är över, vilket den i och för sig var redan i måndags så nu skall här jobbas!! På gott och ont. Visst är det skönt med semester men det är roligt att få återse patienter och kollegor också!

Cykeln har kommit att bli en ganska tajt vän (och ja, på flera sätt!) så därför har jag börjat cykla till tåget, tar cykeln med mig och cyklar sedan från tåget till jobbet. Det är så härligt! Brukar cykla genom min gamla skola för det känns nästan då som om jag insuper en massa kunskap. Hela området liksom doftar kunskap!! Jag vet, jag är tokig, som Prinsen brukar säga! ;D

Ha det gott!!

//Heffa

Trakasserier

2007-06-30T13:10:00.000+02:00

Har nyligen läst Ett liv att dö för som är skriven utav Åsa Nilsonne. Tidigt i boken gjorde mitt hjärta en saltomortal. Hon berör ämnet trakasserier i skolan utav tjejer. Tjejer blir föremål för både tafsande och hårda ord. En del tjejer tycks inte ha rättigheter att äga sin egen kropp. Händer famlar över kroppen, händer som inte är ens egna. Egna tillgångar blir till en tung last inte många orkar bära. I början kanske man kämpar emot, sedan inser man att det inte är någon idé och till slut är det vardagsmat. Kanske tror man att det är så det kommer att vara i livet - vem som helst har tillträde till den egna kroppen. Redan på ett tidigt stadium får man en snedvriden syn på sig själv vilket ofta resulterar i ett icke psykiskt välbefinnande. TACK Åsa för att du belyser detta! Lärare verkar många gånger ha samma inställning som många utav tjejerna - det är vardagsmat. Även lärare utsätts, jag har sett det själv. Så ni där ute - vad har ni att säga om detta?

//Heffa

Saknar min Prins..

2007-06-29T18:18:00.000+02:00

Undrar om jag har kysst många grodor i mitt liv med tanke på att jag har en Prins och Prinsessa vid min sida. Eller så kanske jag hade tur och bara behövde kyssa två stycken. Apropå tur så köpte Prinsen en magisk runa på Gunnes Gård igår. Gunnes Gård är en vikingaby som man kan besöka och där det finns diverse djur. Så nu tror Prinsen att om han bär denna runa runt halsen kommer han att få tur och mycket kärlek. "Kanske kommer jag att drömma mycket om dig och mamma också", sade han igår kväll när jag skulle natta honom. Åhh, jag smälter när jag får höra sådana ord!! Det där med tur vet jag inte riktigt om det stämmer för honom. Igår cyklade nämligen jag, Prinsen och min fostersyster till sjön och badade. Jag och fostersyster skjutsade varandra men på hemvägen skjutsade jag Prinsen. Tyvärr fastnade han med foten i hjulet fastän ideliga rop om att hålla ut fötterna. Han skrapade av en del skinn och foten svullande lite. I morse var det lite blått men han tycks ha klarat sig bra. "Om jag inte hade haft runan kanske jag hade skrapat upp hela benet." Tur att han kan se saker från den ljusa sidan!

Prinsen åkte hem i förmiddags och jag saknar honom. Saknar hans skratt och hans ständiga frågor (det trodde jag aldrig att jag skulle sakna!). Jag saknar hans vackra ögon och att få sova bredvid honom. I morgon kommer jag att vakna alldeles mol allena. Han berör mig oerhört, min Prins! Älskar Dig, nu och för alltid..

Såg Underbara älskade igår och även en gång till idag tillsammans med fostersyster. Jag grät. Igen. Dock ljög jag lite tidigare - det var inte från minut ett jag började gråta det var minut fyra! Jag älskar filmen och jag avgudar Mikael Nyqvists rollgestaltning. Ensamhetens hav har varit på repeat i många dagar nu och även på mp3:n. Ringsignalen på mobilen är också ändrad. Snacka om att vara besatt!

//Heffa

Bakont

2007-06-26T22:50:00.000+02:00

Idag har det cyklats. Långt. Heffa har ont i rumpan. "Och jag har ont i snoppen." Stackars lilla Prinsen! Vi cyklade först till badet via affären vilket blev cirka fyra kilometer. Sedan hem igen. Snabbt hänga upp kläderna för att sedan cykla vidare till min mamma, tre kilometer till. Minst. Därefter hem med en omväg till centrum. Cirka fyra kilometer till. Prinsen var oerhört tapper måste jag säga! Envis är han också, han ger inte upp i första taget! Kul att han har något efter mig!! Måste bara tillägga att min höft och ryggen påminner mig om att de finns till efter ridolyckan. Det gör ont lite smått efter allt cyklandet, inte bara i rumpan.

I morse "råkade" Totte ramla i poolen. Jag misstänker att Prinsen hade ett finger med i spelet. :D

Tittade på Underbara älskade i natt. Jag grät. Nä, jag snarare HULKADE från typ minut ett. Den är en utav de bästa filmerna jag har sett - måste nog placera den som nummer ett till och med jämte Så som i himmelen. Och NEJ, det har ingenting med Mikael Nyqvist att göra. Faktiskt. Filmen var oerhört gripande och fångade mig från första stund.

På fredag börjar serien Tre kärlekar med Samuel Fröler. Så fredagarna framöver är heliga.

Nu skall jag krypa ned bredvid min sovande Prins och försöka sova lite. Har inte riktigt fysiskt hämtat mig efter filmtittandet inatt. När jag vaknade i morse (tidigt som vanligt) kände jag mig lite lätt småbakis, som om jag pimplat ett par flaskor vin. Inte såg jag ut som Törnrosa under ögonen precis!

//Heffa

Drake

2007-06-25T20:24:00.000+02:00

Jaha, snart är även denna dag slut och den har varit oerhört innehållsrik. Fem timmar spenderades på centrum tillsammans med storerbrors flickvän och tillhörande Vincent. Det åt och dracks och shoppades och åts igen. Sedan kom storebror dit med en kompis.

Innan vi kom fram till centrum började det regna och fastän vi hade paraply så blev vi genomvåta. Dock var regnet varmt så vi behövde aldrig frysa.

I morse bada Prinsen i poolen, kallgraderna till trots men mysigt var det att sitta där ute och äta frukost och titta på honom. Han har även bekantat sig med vattnet nu ikväll och även gjort mig mer välbekant med de kalla dropparna. Det var efter att vi hade varit ute med draken som han stänkte ned mig rejält. Hämnden är ljuv!!! Nä då, något sådant skulle jag aldrig kunna göra! I alla fall så lyckades vi få upp draken mer än 30 meter och han var så stolt!! Om ni tittar på fotot så ser ni något rött på marken som är Prinsen och draken mot det blå.

Heffa har fått agera syster i dubbel bemärkelse idag. Prinsen gjorde illa sig på en kokosnöt så det blev till att tvätta och lägga om. Tur att syster har plåster med Disneyfigurer på!! Han hade tur, det blev inget utav mina berömda spritomslag!! ;D

Prinsen är himla bra på att luras. Hela tiden. Han lurade i mig, min bror och hans flickvän att Prinsens mamma hade kört för fort, åtta kilometer i timmen för att vara exakt, och hade förlorat körkortet och skulle således behöva åka tåg till jobbet i fyra månader. Vem kan låta bli att INTE tro på något sådant? Jaja, livlig fantasi har han i alla fall!!

Ack, nu är syster trött och behöver varva ned. Det är många dagar kvar! Tyvärr kommer jag inte att hinna läsa så många bloggar den här veckan men jag läser ikapp på fredag - var så säkra!!

//Heffa

Jag ligger i lä!!

2007-06-24T22:57:00.000+02:00

Prinsen har kommit och skall stanna till på fredag. Vi kom hem för en stund sedan efter en sen cykeltur till affären. På vägen dit berättade han en massa saker, bland annat att det var han och Sandra på riktigt nu. "Ja, vi har bestämt att jag inte skall träffa någon annan tjej och hon skall inte träffa någon annan kille. Det är vi nu. Hon köpte en ring till mig och jag en till henne så vi är förlovade. Vi skall aldrig skiljas. När vi blir lite större skall vi skaffa två barn, det är lagom. Då hinner vi med båda två." (Min lillebror är nummer åtta i syskonskaran). "När skall du skaffa kille då? Du är ju tillräckligt vuxen för att skaffa barn." Hmm, ja, jag ligger verkligen i lä. Lillebror har redan planerat för framtiden och han tycks fundera över min också. Samtidigt slår det mig hur tiden bara rinner iväg. Lillebror är bara fem och redan förlovad! Jag hinner inte riktigt med, undrar om det är ålder?? ;D

Tidigare idag var jag med min fostersyster och handlade. Det blev både kläder och en hel del badsaker till Prinsen. Måste också tillägga att det blev ett par nya skor i fredags. IGEN. De är både fina och sköna!! Men men, det jag vill få sagt var att jag köpte ett cyklop till Prinsen som han skulle testa i duschen. Han stod där länge och väl och när jag går för att titta till honom sitter han i badkaret med både pimpsten och fotfil och filar fötterna iklädd cyklop. Han såg verkligen söt ut!!

Prinsen bor typ på landet (cirka 1000 personer). Där hälsar man på alla. Här hälsar Prinsen på alla och det är lite kul att se att även den allra suraste människan drar på mungiporna när Prinsen säger "Hej" och avfyrar ett bländande leende.

Midsommar kom och gick med en hel del trevliga händelser där emellan. Sedan har fostersyster sovit över här och jag är så glad att hon finns. Jag kan sitta och bara titta på henne och känna att hjärtat tar ett litet extraskutt. Hon är min och hon är en utav de personerna som då och då håller mig uppe. Jag tittar på henne och jag ser att hon älskar. Och jag älskar tillbaka...

Prinsen är lagd för natten och jag tror att jag skall börja krypa ned så smått jag också om jag skall orka med veckans strapatser. Något säger mig att de kommer att bli en energikrävande vecka. Detta något heter Prinsen men det skall verkligen bli jättemysigt!!

//Heffa

Gentlemän

2007-06-21T18:58:00.000+02:00

Jag måste erkänna en sak. Jag ÄLSKAR gentlemän. Ni vet sådana där av den riktigt gammeldags typen. Jag tycker om att bli bjuden (inte för att jag är snål utan kanske för att det handlar om att bli omhändertagen), jag ler med hela min kropp när en man håller upp dörren för mig och jag skulle nästan kunna KYSSA de män som låter mig gå före på bussen. Ahh, så sexigt oavsett ålder! På sistone har detta hänt mig ganska ofta och jag njuter. Dessa män gör hela min dag! Som ni kanske förstår är jag inte så svårflörtad!! ;D

Läser i en tidning. Tidningen ställer frågot till läsare. "Kommer du att dricka alkoholfritt på midsommar?" Svar: "Nej, jag har alltid druckit alkohol på midsommar." Kille, 21 år. Ursäkta men ALLTID - han är 21 inte 51. Alltid för honom borde egentligen vara andra året. Fast som jag tidigare skrivit så är man inte barn så länge längre. Tydligen.

I morgon är det midsommar. Med dans och musik och sång. Icke att förglömma "bålbrännboll" men nej, jag kommer inte att deltaga på grund av skadan från ridolyckan. Och NEJ, jag kan inte vara med och agera halvdant. Det är emot allt vad jag står för. Jag kan inte lunka runt konerna och förlora. Jag kan bara vinna. Med denna höft/rygg kan jag inte vinna. Då ställer jag inte upp. Sedan så spelas det fotboll. I alla fall efter en hel del intag utav alkohol och jag skall bara titta och njuta. Eventuellt agera lite sjuksköterska om det är någon som skadar sig. Fast i alkoholens rus gör man aldrig illa sig. Inte då. Bara sedan. Typ dagen efter. *fniss*

Jag måste nog sälla mig till kille, 21 ovan. Jag kommer inte heller att dricka alkoholfritt. I alla fall inte bara. Dock upptäckte jag att när jag kom hem från systemet hade jag handlat "minicider" men färre kalorier. Uäk! Inte så konstigt att jag tyckte flaskan var obekant. Jag brukar inte dricka lightvarianten när det gäller cider men denna flaska stod inte bland de andra lightarna. Suck. Tur att jag köpte en del annat också. :D

Nu skall jag förbereda lite mat inför i morgon. Heffageggamojja var det. Typ a la skagen. Har dock fått leta efter min matberedare för den har inte brukats sedan jag flyttade i oktober. Inte heller är den tillräckligt stor. Min lilla Philips från cirka 1960 rymmer bara en halvliter. Dags att uppdatera sig lite men det får vänta till dess att jag skaffar familj. Så länge delar jag upp satsen på två. Yiippiiee!!

Trevlig Midsommar!!

//Heffa

Måste bara tillägga att min älskade granne (han "tuttittaren") skall flytta och tappade just en kartong med finservisen i. *asgarv* Oj, vad trist!!

Skor. IGEN.

2007-06-20T21:01:00.000+02:00

Jag har precis läst igenom landstingets egna tidning och det är främst två saker som fastnat i min annars så överfulla hjärna.

1. Anestesin på SÖS har blivit bra på att inte bära klockor och smycken. För mig är det självklart att man inte skall göra det. Jag blir bara förvånad när det idag, 2007, skrivs en lång artikel om det. Skäms på er alla som inte har "nakna" händer och armar när ni jobbar inom vården!!

2. I höst startar en utbildning för sjuksköterskor om hur man lär sig skriva ut inkontinensskydd. Okej Heffa, skratta inte nu. Det här är på riktigt och ja, den är på 4,5 högskolepoäng. Trodde det tog typ fem minuter att lära sig. Jag gjorde det på vårdcentralen utan större svårigheter. Dock förtäljs det icke om det ingår att lära sig mer om inkontinens men jag hoppas det. Annars vore det slöseri med pengar.

Foppaskor. I hate them. Fast de är hur sjuukt sköna som helst. Idag såg jag en kvinna i femtioårsåldern för dagen iförd en beige linnekostym. Gissa vad hon hade på fötterna? GISSA VAD HON HADE PÅ FÖTTERNA??? Jo, ett par ljusblåa foppaskor. Det är ju nästan att man kan börja kräkas. Foppaskor kan användas på jobbet och om de är förbjudna där kan man ta hem dem och ha de i trädgården men inte synas med dem en meter utanför staketet. Säger jag som upptäckte att jag hade dem på mig när jag gick till postlådan för att posta ett brev cirka 50 meter härifrån. Som ett omedelbart straff blev jag varse om att jag inte hade satt på något frimärke. Frimärkshäftet ligger så prydligt på mitt köksbord. Bra där Heffa!! Papprerna till banken kommer säkert fram!! GOOOOO Heffa!! Jaja, det är bara att ringa och beställa nya och hoppas på att de gamla tuggas och inte hamnar i orätta händer.

"Råkade" gå förbi centrum idag och in i en skoaffär. Väl därinne "råkade" ett par skor sitta som en smäck på min fot. Expediten är en gammal skolkamrat och tyckte också att skon var fin. Så nu finns de i mina ägor. Tänkte att jag skulle ha de på midsommarafton till ett par halvlånga svarta byxor och en söt vit tunika. Snart får de nog ta och sätta upp bilder utav mig i skoaffären. Sälj ej till denna kvinna. Just precis. Så skulle det stå.

För övrigt ringde min mamma idag.

Mamma: Har du några sandaler?

Heffa: Hmm.. Jo..

Mamma: Har du många?

Heffa: Ett par stycken kanske..

Mamma: Du har väl svarta också? Behöver du alla?

Heffa: Nä, men...

Mamma: Då kanske du har några som jag kan få. Du använder väl inte alla?

Heffa: Nä, inte på en gång men jag har inga som jag vill ge bort.

Mamma: *muttrar*

Vad skall man säga? Jag köper inte skor för att ge bort dem. Visst, jag använder kanske inte alla alltför många gånger men jag ger inte bort dem för det..

//Heffa

MORD/DRÅP

2007-06-19T20:52:00.000+02:00

Det har skett ett mord/alternativt dråp på gården intill med världens pådrag; poliser, civilare, ambulans, akutbil och brandbilar. Till en början lite häftigt till dess att man insåg vad det berodde på. Hade ju varit spännande om man hade fått rycka in som sjuksköterska för att det hänt en omfattande olycka eller dylikt men det här.. Dessutom är det fyra tonåringar som har blivit gripna. TONÅRINGAR - kan ni fatta? Är det inte då man skall stå och smygröka för första gången (nope, jag har dock inte gjort det), hångla med någon trevlig kille/tjej för första gången och kanske smaka på alkohol (häxblandning, lite från varje flaska ur föräldrarnas barskåp). En del i klassen snodde diverse saker också och det ansågs häftigt att bära kläder med hål där larmen hade suttit. Men mord.. Nä.. Lite VÄL magstarkt. Kan tillägga att jag alltid har varit en fegis och det värsta jag har gjort är något så pass oskyldigt som att palla äpplen och busringa.

Tydligen skall polisen knacka dörr så det gäller att piffa upp sig lite - det kanske kommer förbi någon riktig HUNK!!!

Jag åkte med bussen hem från centrum idag och bussen kunde inte ens köra ända fram till busshållsplatsen på grund av att så många kommit för att se polisens efterarbete. Usch. Tycker att det är lite väl makabert. Hur kan människor vara så nyfikna?

Det finns en del saker som jag stör mig på. Här kommer ett par:

Folk som reser sig så pass sent på bussen att dörrarna hinner gå igen och vad ännu värre är är de gamlingar som först måste avsluta sin konversation med sin medpassagerare innan de kliver av. FY SKÄMS!!

Folk som springer för att hinna med att komma igenom snurrdörrar som gör att dörrarna stannar vilket leder till att personen ifråga inte alls tjänar någon tid.

Underlig dröm

2007-06-17T19:05:00.000+02:00

Alltså, jag har hittat en massa språk inom mig som jag trodde var forntida. I alla fall för mig. Häromdagen pratade jag spanska med en läkarkandis, tyska med en patient, svenska med de flesta och engelska med en läkarkandis och jag tackar högre makter för den underbara serien Cityakuten. Jag omgärdades utav medicinska uttryck lika självklart som jag rör mig i skoparken. SÅÅ coolt!! Jag blev till och med förvånad själv. Det var som om jag inte var med i samtalet. De andra kollegorna tyckte det var lite jobbigt att behöva förklara allt på ett främmande språk men jag förde en konversation som rörde allt från Chiles natur till x-rays. Åhh, vad nöjd jag var med mig själv!

Fick hem den nya telefonkatalogen i fredags. Heffa, leg sjuksköterska. Vips, så hade mitt ego fått en rejäl skjuts framåt!! Tänk att så lite kan göra så mycket. Jag är STOLT!! Häftigt. Stort. Och ändå är det bara lilla jag.

Jag har ett projekt på gång. Tro det eller ej men på något sätt skall jag införskaffa mig ett piano, få det hemkört och stämt. Det blir en del att möblera om men jag har alltid velat ha ett piano så nu skall jag börja spara. Jag kan spela tvåhändigt efter noter men jag vill lära mig ackord så kanske blir det lite pianolektioner också. Så länge får jag hålla till godo med min(a) älskade tvärflöjt(er). Spelar och spelar. Det märks att kondisen inte är på topp. Särskilt när jag spelar min favoritmelodi - Calle Schewens vals - på fyra sidor som avslutas med höga fiss. Fastän jag har en ny tvärflöjt så är det jobbig med denna höga ton. Kinderna värker men det är det värt. Hoppas bara att inte grannarnas öron värker lika mycket! Särskilt med tanke på att det kanske vankas för piano snart.. ;D

Hade en mycket underlig dröm inatt. Jag drömde att jag sprang Stockholm Maraton och sprang in som fjärde kvinna, precis utanför medaljplats. Vad ännu underligare är att när jag vaknade så tänkte jag att till nästa år måste jag träna innan maraton (vilket jag inte alls hade gjort till det när jag kom fyra). Jag tänkte också att jag måste utöka min 7,5 km runda till tre varv istället. Hallå Heffa - du AVSKYR att springa. Du plågar dig igenom varje meter och skulle aldrig drömma om att springa ett lopp. Särskilt inte med tanke på att du inte klarar av att blli omsprungen! Det tog faktiskt ett tag innan jag insåg att det bara hade varit en dröm. Vasaloppet och Vätternrundan i alla ära men maraton.. Nä, jag skulle inte ens fantisera om något sådant. Jag är nöjd om jag tar mig runt mina 7,5 km utan att se ut som en guldfisk på land.

För övrigt blev lördagsgodiset även söndagsgodis. Till och med frukost. Mmm, det var verkligen gott!! Min karaktär suger verkligen men jag lyckades i alla fall göra i ordning gröt och bara ta ett par godisbitar till (typ 10-15 stycken) innan mitt blodsocker hade stabiliserat sig eller åtminstone tagit sig upp till en rimlig nivå. Godis smakar utan tvekan bäst på morgonen..

Jag lyssnar på hjärtan och lungor. Med mitt rosa stetoskop. Försöker lyssna på Tottes men så fort jag närmar mig med stetoskopet börjar han spinna. Jaja, jag vet i alla fall hur det låter när en katt spinner och för er som vill veta hör man bara spinnet i magen, inte i halsen.

Bilden ovan är på min Lillebror. Visst är han väl söt?!! Det gäller att bejaka sina kvinnliga sidor också!

//Heffa

Jonna undrar var man kan köpa ett rosa stetoskop. Det kan beställas från England.

GODIS

2007-06-16T20:40:00.000+02:00

Har varit lite tankspridd i veckan. Jag hejade på arbetskamrater i omklädningsrummet, jobbade ett par timmar med några för att senare på eftermiddagen heja på dem igen och säga "jaha, du jobbar kväll?". Så det kan gå. När man går i korridoren kan man hinna träffa ett tjugotal patienter och när man sagt "hej" tolv gånger med en sekunds mellanrum börjar det kännas ganska fånigt så istället kan man nicka och le mot patienterna. Då blir de sedda och man ger ett gott intryck ändå. När man går ut från Apoteket och stöter på en golden retriever kan man göra likadant, alltså le och nicka. Eller nåt. Så gjorde jag och gissa om jag kände mig fånig?! Jaja, jag skrattade gott för mig själv i alla fall.

Har lapat sol så fort den har behagat titta fram och rensat ogräs och jobbat mot sötsuget. Höll mig i en vecka. Idag förstörde jag det hårda arbetet men DET ÄR AFFÄRENS FEL!! Jag skulle handla frukt men så gick jag förbi lösgodiset. "Endast idag lördag - 39 kronor kg." Hur skall jag kunna gå förbi något sådant? Okej, det är ju egentligen inte priset som avgör att jag slutat med godis - att äta godis är billigare än frukt (i alla fall när man tänker på att man inte behöver äta lika mycket godis som frukt) men denna skylt talade till mig. En skylt som talar till mig när jag fortfarande är så sårbar säljer direkt. Jag tänkte till och med att jag nu kunde handla extra mycket eftersom det i vanliga fall kostar mer än dubblet så mycket. Shit, vilken dålig karaktär jag har. Men men.. Sedan tänkte jag att jag kan införa lördagsgodis - då kanske jag kan stå ut hela veckan när jag vet vad som komma skall. Hoppas jag..

//Heffa

Stolt svensk!

2007-06-10T10:59:00.000+02:00

Ur en diskussion på tv4 Nyhetsmorgon lördag:

".. exakt 50.000 till 80.000.." Hmm.. Det var väl ändå snarare mellan tummen och pekfingret? Exakt känns inte riktigt som rätt ord men han var ju från Kina och det kanske diffar lite mer där?!

Och ur väderflickan Madeleines inlägg:

"..det är skillnad mellan vatten och hav.." Oki, och den är??

Maud Olofsson var med på nyheterna igår morse men VAD HAR HON PÅ SIG?? Vad är det hon har på huvudet? Den huvudbonade med flor verkligen skär sig mot att pratas politik i. Det är ok att ha den om man är kunglig och bara skall le och vinka till folket men att prata i? Nä tack. Kan inte politikerna få hjälp av en stylist? Om de redan har en vill jag helst inte veta vem det är..

"Trasan? Trasan?" En ljuvlig ung stämma ljuder ifrån bersån och jag hör hur hon skakar med ett torrfoderpaket. "TRAASAN VAD FAAAN!" Tålamodet är lika med noll när denna 15-åriga flicka (nyss fyllda) är på jakt efter sin förrymda katt. Samtidigt ligger min Totte i skydd för solen under blommorna och sover. Min duktiga kisse! Han har varit ute hela natten så nu är han trött. Mattes kille!

Träffade den nyblivna 15-åringens mamma i tvättstugan igår. "Min dotter fyller 15 idag. Därför har jag storstädat hela dagen. Det kommer massor med folk snart. Måste tvätta också." Städa gjorde hon verkligen och hon måste nästan ha haft en industridammsugare för den lät som värsta flygmaskinen som försökte spränga ljudvallen. Jag dammsuger lite nu och då. Vågrätta ytor torkas efter behov. Kanske därför som jag inte storstädar och har aldrig förstått det där med storstädning. Det verkar så jobbigt tycker jag att behöva avsätta mer eller mindre en hel dag för städning. Hur gör ni?

Jag är stolt över att vara svensk! Särskilt igår när vår ostindiefarare kom hem. Såg det på tv. Trots hettan som rådde fick jag gåshud över hela kroppen och fick tårar i ögonen när det sköts salut. Vad gäller tårar så formligen sprutade tårarna när nationalsången sjöng före fotbollsmatchen mellan Sverige och Island i onsdags. Shit, vad känslig jag har blivit. Måste vara åldern! ;D Nä, jag har alltid varit känslig när det har handlat om framgångar inom idrotten. Främst när det gick bra för min bror även om jag inte visade det så tydligt just då. Dock kan jag idag börja gråta på en gång när jag tänker på allt han ha åstadkommit. Älskade Storebror, om Du visste hur stolt jag är över Dig!!

Var på centrum med Finula igår. Där såg vi tre barn i badkläder. Först trodde jag att de hade strumpbyxor på sig också men icke. De var i åldrarna 3-5 år och hur röda som helst. Mammorna visade inga tecken på någon begynnande solbränna. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte sade åt de, det är ju nästan misshandel! Som förälder måste man ta ansvar. Barn måste smörjas in, särskilt när de är så små. Okej, de kan bränna sig. Det kan vara en engångsföreteelse men då kan man efteråt sätta på dem en tröja. Dessa barn sprang fortfarande runt i badkläder. Fy skäms! Ta ansvar, föräldrar!

Inatt hade jag myggor i rummet. En bet mig. 1-o till myggorna. Nummer två fick se döden i vitögat mellan två bokblad. 1-1. Den tredje hann bita mig på fingret innan den smackades mellan händerna. 2-2. Den sista bara hörade jag surra ovanför mig någonstans så jag lade mig under täcket. Vaknade med ett myggbett på foten. 3-2. Fan, jag hatar att förlora!!!

Ikväll skall jag nog tvätta fönster och byta gardiner. Vårgardinerna skall ned och sommargardinerna skall upp. Sommar, sommar och sol, havet och vinden.. Det är helt underbart ute. Älskar varje minut i solen. Älskar alla blommorna som blommar. Planterade nya igår och det är så skönt att pyssla och påta i jorden.

Nu ut i solen!

//Heffa

P.S Det tycks som om jag blivit av med min spindelfobi!! Trodde jag aldrig. Jag låter till och med spindlarna vara kvar inne och kan till och med sova med vetskapen om att en spindel sitter på väggen bakom mig!. D.S

Hon LJUGER!! Njuta??

2007-06-08T16:33:00.000+02:00

Jag avgudar solen. Dyrkar den. Fläker upp mig själv under den. Tar alla tillfällen jag kan till att stekas med risk att åldras i förtid. Och att dö i förtid men jag kanske är en riktig livsnjutare som inte bryr mig om framtiden utan bara lever i nuet!! Verkar som om det inte bara är jag som lever så, vi har nämligen en ingenjör på jobbet som lyser som det rödaste stoppljus. Igår när jag såg honom var han mer eller mindre självlysande och jag trodde nästan att han gjorde reklam för Apotektets solskydd. Jag har aldrig tidigare sett någon så solbränd. Jag brast ut i skratt, ångrade mig genast och bad om ursäkt. Fast det var inte första gången någon skrattade åt honom. Han är ny på jobbet och har verkligen fått ta emot en hel del kommentarer de här två dagarna. Stackarn! Han bär runt på kyltrasor som han baddar huden med. Man får se det från den ljusa sidan - blir man röd blir man ju förmodligen brun sedan!! Dock lite synd att han bara solade framsidan..

När jag bytte om efter jobbet insåg jag till min förfäran att mina nätta små fötter var allt annat än nätta. Tårna var som prinskorvar, själva fötterna varma och svullna. Det var näst intill omöjligt att komma i skorna (som för övrigt är av modell smalare då de är inköpta på barnavdelningen) och när jag väl kommit i dem kände jag hur det stasade rejält och tårna domnade. Jag skall inte klaga. Jag älskar solen och jag älskar värmen. Dock mer eller mindre vissa gånger.

Dag två för mig i denna somriga kollektivtrafik. Dag två utav försening och överhettade tåg. I LÖÖÖV IT! Jo men visst. Först var det strul på Apoteket vilket gjorde att jag missade tåget. Nästa tåg som jag kunde ta som passade in min buss var försenat. När tåget kom var det överfullt och överhettat. Inte ens KD* tycktes finnas. Det var bara att härda ut. När jag kom till min station såg jag hur bussen åkte iväg. Bara att vänta 30 minuter till nästa. Visst hade jag kunnat gå men kroppen är fortfarande påtagligt påverkad efter ridolyckan. Jag verkligen ÄÄÄLSKAR kollektivtrafiken! Verkligen dags för körkort och bil.

Wapade på mobilen och fastnade vid en artikel om Malin Ewerlöf-Krepp och hennes kommentarer om Maran. De första tre milen njuter jag. Eller hur. INGEN kan njuta de första tre milen i stekande sol. Inte ens utan sol. Jag har sprungit som längst 2,5 mil och det gör jag aldrig om. Det är plågsamt från och med första steget. Spelar ingen roll hur vältränad jag är, det är lika hemskt ändå. Visst kan jag förstå om hon njuter utav omgivningarna och publiken i början men i tre mil - kom igen! OM hon nu njuter - kan någon lära mig hur man gör?

Det är varmt och jag är inte hungrig. Bara törstig. ;D Köpte i alla fall svenska jordgubbar (faktiskt något överreklamerade, hoppas verkligen de blir sötare i smaken snart!) och tänkte att det fick bli min middag. Bra jobbat. Nu sitter jag med astma. För första gången för att jag äter jordgubbar. Kan bara meddela att det inte kommer att påverka det fortsatta jordgubbsintaget. Jordgubbar är sommar. Sommar är sol. Jag älskar sol.

//Heffa

*KorsDrag

Svettiga resenärer

2007-06-07T19:43:00.000+02:00

Har åkt pendeltåg idag. Endast en timme och 22 minuter försenat. Yiippiiee!! Roligare kan det inte bli! Jo då, det kan det visst. Tåget kan vara fullproppat och vara kokande hett. Icke att förglömma så kan golvet vara nedspillt med något för oss flesta oidentifierbar vätska/smet eller dylikt. Så gott det går försöker jag undvika vätskan/smeten och ställer mig där jag minst riskerar att få detta på mig eftersom det rinner.Uähh! Varje gång som tåget stannar känner jag en frisk fläkt mot mina vader. Skönt! Efter ett tag märker jag att det även fläktar i nacken vilket inte tordes vara möjligt eftersom inga dörrar är öppna och jag inte står nära något fönster. När jag börjar förstå vad "fläkten" kommer ifrån försöker jag flytta lite på mig. "Fläkten" kommer ifrån en något rundlag man i övre medelåldern som har fullt upp med att försöka andas. Efter att jag flyttat på mig känner jag något hårigt mot min överarm. Avskyn växer inom mig och jag vill verkligen ut. Den håriga killen kliver dock av vid nästa station. Mina tår trampas på ett flertal gånger, gör inte alls ont! Den medresenär som nu står närmast mig är allt annat än attraktiv. Hela hans skjorta är genomvåt utav svett och ett tag står han så nära mig att jag löper en stor risk att få en våt fläck på ena bröstet. Hans svett äcklar mig verkligen och jag försöker hålla andan så mycket jag bara kan. Inser att det inte går så bra utan försöker bara att acceptera situationen varpå jag sätter mp3:n på högsta volym och drömmer mig bort till tonerna ifrån Gabriellas sång utan en tanke på att jag kanske stör de andra. Alla ser svettiga ut och jag minns att jag tänkte att jag kände mig oerhört fräsch - ja, riktigt sommarfräsch till och med. Samtidigt inser jag att det kommer att bli en varm sommar åkandes omkring i Stockholms lokaltrafik. Alltid lika spännande. Eller inte.

För övrigt är jag glad över att Zlatan inte fick så mycket speltid igår. Laget består utav så många fler än bara Zlatan men det tycks han inte förstå. Tacka vet jag lagspelare såsom bland annat Ljungberg och Henke. De sliter, är ödmjuka och ställer upp för laget. Liksom så många andra. Fastän Zlatan är hur bra som helst kan jag inte förstå hans mentalitet. Så det så.

//Heffa

Tillskott i Skoparken

2007-06-06T18:03:00.000+02:00

Det första som möter mig när jag stiger innanför dörren är min skopark. En uppdaterad sådan. Precis som en sådan där tjänst som uppdaterar automatiskt. Häromdagen tänkte jag på skoparken och det faktum att det finns fyra oanvända sommarskor i den. Alltså behöver jag inga nya. Skattepengarna kom. Tänkte återigen på skoparken. Behöver jag nya? Nej. VILL jag ha nya? Nja, kanske inte. Visst känns det väl lite onödigt? Ja, mycket. Fastän en massa extrapengar nu fanns på kontot kände jag inget behov utav att handla skor. Konstigt för att vara jag. Jag till och med förlikade mig med denna tanke och tyckte att det var ganska skönt. Kanske att jag kunde handla en väska. Eftersom jag inte ens var särskilt sugen på nya skor tänkte jag idag att det inte skulle vara någon risk alls med att bege sig till centrum. Yeah right! Jag gick förbi den första skoaffären. Visst fanns det ett sug att gå in men jag övervann det. Nästa skoaffär. Gick en runda där inne men fann ingenting i min smak. Så småningom kom jag till en affär där jag hade sett en snygg väska tidigare och som samtidigt säljer underkläder. Jag har använt nästan alla mina favorittrosor nu så därför behövde jag inhandla mig några nya (jag vet, att tvätta vore en enkel sak för att lösa problemet men att handla nya är ännu enklare!). Hittade både trosor och väskan. Styrde därför mina steg mot mataffären. Borde kanske ha gått någon annan väg - tredje skoaffären kom! Bara titta lite!, sade jag till mig själv. Jo men visst. Som om jag kunde det. Ett par skor såg jag redan genom skyltfönstret. Superfina! Bruna och med kilklack. Spanade lite till och kunde inte motstå ett par flip-flops inne på barnavdelningen. Vips så stod jag i kassan! Automatisk uppdateringstjänst utav skoparken! Suck. Är det någon som vet hur man säger upp tjänsten? Alla råd mottages!

Det ena lokala herrfotbollslaget spelar match idag. För att locka publik har hyresgästförening skickat ut gratisbiljetter. Idag spelar Sverige match mot Island. Hm, vilken match skall jag se? Svårt val. *kliar-mig-i-huvudet* Visar man upp gratisbiljetten bjuds man på en korv och en kopp kaffe. Åh, det avgör saken! Eller hur. Vad tänker de med egentligen?

Sommar och sol idag. Underbart! Har legat och stekt mig i flera timmar. Först tyckte jag inte att det hände något. Nu börjar jag anta en rubinröd färg på ryggen och axlarna. Benen.. HUR I H-E FÅR MAN FÄRG PÅ BENEN?? Jag har smörjt mig med barnolja (sololja innehåller solskyddsfaktor, om än så lite) och pressat pressat pressat. Benen är fortfarande vinterbleka. Jag brukar få färg ganska lätt i vanliga fall och inte alls bli röd men i år verkar hoppet ute för mig. Kanske sätter på mig ett par shorts i september. AHHH!! Skall jag verkligen behöva ta mig till ett solarium?

Totte är ute och ränner om nätterna och på dagarna lägger han sig i svalkan mellan prästkragarna och irisen.

Undrar om man kan bli beroende utav Pepsimax. Förmodligen. I kylen finns det nio liter och jag är redan orolig för att den skall ta slut.

Igår klippte jag gräset. Det var verkligen på tiden. Använde min nya trimmer och kände mig så vuxen och duktig! Resultatet: 13 myggbett, två stenskott (ett i ansiktet och ett på handen) samt ett astmaanfall. Efteråt kände jag mig inte lika vuxen längre. Snarare kände jag mig som en liten barnunge som var arg för att det kliade och gjorde ont och för att myggorna var så dumma och hade valt just mig och varför kunde de inte välja grannen som satt med bar överkropp och söp? Jaja.. Nu är grästmattan klippt i alla fall.

Snart dags för match!

//Heffa

Farbror-Barbro och Totte

2007-06-04T20:39:00.000+02:00

Ny vecka. Alltså måndag. Med allt som hör till. Ibland är det konstigt, egentligen borde måndagar inte generera det kaos som de faktiskt gör. Kollektivtrafiken försenas och bilköerna ringlar sig fram. Måndag är en vardag och varje vecka har vi fem vardagar så det är ju inte precis någonting nytt. Ändå detta kaos.

Totte har varit ute hela natten och hela förmiddagen. Känslig som man är började jag bli ganska orolig. Var och varannan minut gick jag till baksidan för att titta om han kanske inte satt där. Inte då. Så var det ända till för en liten stund sedan då en söt och grå liten kisse låg på dynorna och tvättade sig. Komsi komsi till matte! Älskade lilla killen. Komme du nu? Åh, matte bli gla! Mammas lilla älskling! Mammas BÄÄÄBIS! Så höll det på. Länge. Med värsta Farbror-Barbro-dialekten. Suck. Om jag är så här med en liten katt, hur skall det inte då bli med mina barn? Nä, dags att släppa lite på tyglarna och mina egna gränser.

Igår när jag åkte pendeltåg satt jag vid en mamma som hade fyra barn med sig av vilka jag antar två var hennes. Det ena barnet behövde snyta sig. Mamman tar upp en servett ifrån Pressbyrån. Barn nummer två nyser. Mamman tar återigen upp servetten ifrån Pressbyrån. Jag är också snorig! Snyt mig! Barn nummer tre. Nu börjar jag tycka att det är äckligt. Slutligen snyts även barn nummer fyra. Fyra barn - en servett. Uähh!! Luftburen droppsmitta - ta dig i häcken - här får barnen möjlighet att snorta nästintill färska bacillusker. Besparing med bara en servett? Knappast, så långt kan samhället inte gå. Läste om ett sjukhus utomlands som behövde spara. Ett förslag för att spara var att man kunde vända på lakanen. Trodde inte det var sant. Vem kommer på något sådant?

Något annat som är äckligt (i alla fall tycker jag det) är öron. Det påmindes jag om i morse när det kom en leverans hit. Mitt stetoskop levererades tillsammans med en pennficklampa och ett otoskop utan extra kostnad. Jag lovar - otoskopen kommer att förbli oanvänt till den dag jag dör. Jag VÄGRAR att använda det. Kanske tycks det att jag är larvig men jag har spolat så många öron som har luktat SÅÅ himla illa att det har vänt sig i magen på mig. De andra systrarna blev glada när vaxproppen släppte och de fick ut den. Åhh, titta, där kom den! Vad STOR den är! De lät precis som om de nyss hade bevittnat sina barns första steg. Jag fasade för varje gång som vaxproppen kom ut. I bästa fall behagade den stanna i örat så att patienten fick återkomma med en tid till antingen en annan sköterska eller återbesök till en läkare. Vaxproppen kunde komma i alla möjliga färger och former. Värst var de som var ett par centimeter långa i svart och när patienten berättade att hon säkert varit döv på det örat i minst tio år. Urk! De kan lukta så SJUUKT illa. Jag har inte svårt för kroppsodörer i vanliga fall men öron skall inte lukta illa. Bajs, kiss och infekterade sår i alla ära men öron.. Jag säger då det..

Idag har jag lekt pommes. Friterad. I olja.

God kväll!

//Heffa

STETOSKOP på resa

2007-06-02T17:41:00.000+02:00

Aprilfoto

Jag är SÅÅÅ himla glad för att de har dragit pengar från mitt konto för mitt rosa stetoskop! Och nej, jag skojar inte för nu vet jag säkert att min beställning har gått igenom så förhoppningsvis är mitt stetoskop ute på en resa just nu över det stora blå. Nåja, kanske inte riktigt över det stora blå men väl ifrån Englad!! *visslar* Visste inte att man kunde bli så glad för något sådant. Jag började genast klappa i händerna som snabbt blev illröda och jag hoppade upp och ned här hemma! Tralalala!! Alla med roliga hjärt- och tarmljud är numera välkomna hit! Ett par astmatiker vore inte helt fel heller. Och några "normala" så att jag har några att jämföra med! ;D

Grannen sitter och dricker sig full. Som vanligt. Han sitter också och diskuterar med frugan om vilka mediciner han måste ta nu. "Hit med Waran och Morfin." Smart kille. Skön blandning. Fattas bara att han trillar i trappan och slår i huvudet. Eller nåt. Fast han vet nog vad han gör för det är inte första gången han blandar. En annan tanke som slår mig är Morfin, mot vad? Han pratar vitt och brett med mig om alla sina åkommor och sin utbrändhet men aldrig något om att han skulle ha ont. Inte heller nämner han någon sjukdom som kräver Morfin men vad vet jag - jag är ju bara en simpel sjuksköterska! Han kanske har ölarmbåge som gör FRUKTANSVÄRT ont! Att han sedan springer med sina flyttkartonger kanske bara gör armbågen ännu mer smärtsam. Det är ju inte alltid man ser på någon att den har ont. För övrigt så kanske han har ont i ögonen också, blicken verkar liksom fastna på ett och samma ställe - mina bröst. SÅÅÅ mysigt att ligga och sola i bikini med värsta gubben som står på ovanvåningen och dreglar så att det rinner. Vill ni visa upp er - kom hit! Här finns det alltid publik!

Om ni inte har märkt det så skiner solen här idag. Äntligen! Fast det ser inte ut som om den tar något. Jag har suttit i solen hela dagen men mina ben är ändå lik-vinter-bleka. I höst kan jag eventuellt visa upp mina ben i offentlighetens ljus. Fram till dess är det långbrallor som gäller.

En annan utav mina grannar har klagat på att det har luktat gödsel ute idag. I perioder. Ville inte gå fram och berätta att det är katten som är lite dålig i magen och därför släpper sig med jämna mellanrum. Istället låg jag och fnissade för mig själv. Fnissade även igår när jag försökte dra på mig ett par stuprörsjeans. Fnissade är nog fel ord - jag asgarvade. På riktigt. För mig själv. Liggandes på golvet. Tur att man är envis och aldrig ger sig. Heffa vs Byxorna: 1-0. Yiihaa!! Det gjorde inte alls ont. Benet och höften och ryggen ser inte svullna ut. Inte alls.

Trying to recall med Marie Lindberg har ekat ur högtalarna de senaste dagarna. Har jag väl hittat en låt som jag tycker om sätts den på repeat. Länge. Ibland i flera veckor. Den finns även på mp3:n. Så nu behöver jag aldrig sakna den.

Snart dags för fotboll - Danmark mot Sverige. Fattas bara lite godis. Eller kakor. Bullar går också bra. I värsta fall russin. Fast det går nog bra med lite socker också..

//Heffa

Kärringar och kärringar

2007-06-01T12:19:00.000+02:00

Igår när jag begav mig in till den stora staden såg jag en kille på perrongen som såg trevlig ut. Eller han gjorde det till att börja med. Efter en stund började han verkligen scratcha sig mellan benen. Inte lite kli utan SCRATCH! Så höll han på en stund och sedan började han gå perrongen fram. Gång efter annan fortsatte han med det till synes invanda beteendet att föra handen ned till det allra käraste. Jag kunde inte låta bli att äcklas men sedan tog sjuksköterskan i mig över: Han kanske har svamp. Eller någon annan sjukdom. Han kanske har det jättejobbigt. Kanske skall föreslå lite Pevaryl? Förmodligen är det bara ett udda invant beteende.

Har börjat tänka en del på det här med titlar och hur man presenteras/r sig. På min förra arbetsplats var jag syster Heffa och det var dr Nilsson. Helst skulle man inte skämta eller prata så mycket med doktorn. Det var nog bara klänningen och hätta som fattades för att göra situtionen komplett. På den nuvarande arbetsplatsen är vi alla du varandra. Är vi titlar är det sjuksköterska Heffa och dr Karin. Skönt. Alla är på samma nivå och man får prata fritt med varandra utan blickar från någon gammal ûberschwester. Jämlikhet.

I helgen skall det bli fint väder så det är bara att plocka av sig kläderna och fläka upp sig under solen. Som en strandad blåval. Nästan. Haha!! Ibland har man nog en alldeles snedvriden syn på sig själv. Typ nu när jag haltar runt och känner mig allt annat än smidig. Det går nog över snart. Nästa vecka är det jobb som gäller med förflyttningar utav patienter. Klart jag är bra då! Inget annat fungerar!

På trafikrapporten sade de: "...på grund av festivalen kan det bli ganska svart i Kista." Oki. Tänkte de på vad de sade? Hmm.. Kan feltolkas..

Har ringt och pratat med a-kassan. Fick inget inbetalningskort den här månaden. Hur ofta ringer man för att få räkningar? Jag har då aldrig gjort det tidigare. För övrigt var hon mycket otrevlig och hävdade bestämt att de skickat ut avier för fyra månader den tionde maj varpå jag säger att det inte spelar någon roll om de har skickat ut något eller inte för hemma hos mig finns de inte. "Kan du bara vara så vänlig att ge mig bankgiro- och OCRnumret så att jag kan betala?" "Men vi har faktiskt redan skickat ut det." Shit - fattar hon ingenting? Är det så svårt att säga åtta siffror till en kund som tagit sig tid att ringa upp så att de inte behöver skicka ut en påminnelse? Dagens byråkrati. Nu är den i alla fall betald den satans räkningen.

Totte fick följa med när jag haltade ut till soporna. "Katter måste ha slak lina och inte sträckt. Jag vet det för jag har börjat arbeta lite med katter." Och? Skall jag lyssna på vad en risig gammal kärring säger till mig ute på gatan? "Katter blir stressade av sträckt lina." Jag bara glor på henne. Som om jag bryr mig. Jag har sträckt lina så mycket jag vill. "Det kan finnas många okastrerade hankatter här som insöndrar en massa dofter." Utsöndrar, tänker jag tyst för mig själv. "Vi människor kan inte känna de dofterna men din katt blir nog väldigt stressad utav dem." Nähä, kan inte vi känna om det finns okastrerade hankatter i närheten? Hallå?! Jaja, jag gick vidare och svor tyst för mig själv. Vad får vissa människor att lägga sig i andras liv? Jag förstår om det handlar om vanvård men nu verkade det snarare som att hon ville praktisera sina nyvunna kunskaper på mig. Tur att jag inte har haft djur i hela mitt liv. Tur att jag inte vet hur man skall sköta dem. Nu får jag lägga det åt sidan. Kärringen skall inte få förstöra min dag.

//Heffa

Utmanad

2007-06-01T10:03:00.000+02:00

Jag har tydligen blivit utmanad.

3 saker jag gör nu:
*Bloggar givetvis
*Lyssnar på "Trying to recall"
*Tittar på "Våra bästa år" (finns ingenting annat att titta på just nu förutom en massa tävlings-skit-program!)

3 saker jag kommer göra innan dagen är slut:
*Skratta när jag tar på mig byxorna för att de är alldeles för trånga över mitt skadade lår
*Åka pendeltåg!
*Tänkt minst 3 ggr på en mycket trevlig kille

3 saker som finns på mitt skrivbord: Räknas schäslongen där jag sitter?
*Två kuddar och en filt
*Nallen från distriktsköterskorna på vårdcentralen
*Datorn
Blev visst fem saker

3 saker jag inte förstår:
*Att man kan lyssna på en hel ljudbok och samtidigt veta vad den handlar om
*Citronsyracykeln (förstår litegrann men pluggade inte så mycket på den. Jensan kanske kan berätta!! *ler*)
*Att en motorcykel kan gå snabbare om man filar på topplocket (blev det rätt??)

3 saker jag kan:
*Shoppa!
*Sätta fötterna bakom nacken (haha, inte just nu bara!)
*Hoppa 1.60 i höjd!

3 saker jag inte kan:
*Gå över Västerbron utan att drabbas utav panik
*Spela fagott
*Operera en brusten blindtarm

3 saker jag vill lära mig:
*Spela gitarrackord (kan bara noter)
*Göra dubbelaxel i konståkning
*Tyska i pikstil

Jag utmanar:
Finula
Hannah
Pauline

//Heffa

Sjuk-humor-dag

2007-05-31T12:13:00.000+02:00

Om man behöver hjälp kan man gå in på Ikea och prata med Anna. Det gjorde jag.

Du sa: Jag har en finne på näsan.
Jag har inte besökt alla de nordiska länderna.
Du sa: Vårtan i underlivet då?
Det har jag ingenting att säga om, låt oss nu tala om IKEA istället.
Du sa: Min katt har tagit livet av sig.
Det är inte tillåtet att ta med djur till IKEA varuhuset.
Du sa: Han är död.
Glöm inte att jag är bäst på att prata om IKEA.
Du sa: Det är en mördare här.
Visst är det det.
Du sa: Det är ju en mördare här.
Nu försvann du tyvärr utanför mitt kunskapsområde.
Du sa: Du är ful.
Tack! Tyvärr kan jag inte se hur du ser ut.
Du sa: Kärring!
Förolämpningar biter inte på mig! Låt oss tala om IKEA istället.
Du sa: Jag är ledsen.
Ingen fara.
Du sa: ÅNGEST!
Jag behöver aldrig ångra någonting. Allt jag säger och gör är väl planerat i förväg.
Du sa: Jag är deprimerad.
Du kanske ska lägga dig och vila en stund.
Du sa: Jag ser bara döden.
Kan du säga det där igen, fast med andra ord så kanske jag förstår bättre.
Du sa: Jag vill hänga mig.
Här kan du söka mer information om produkterna i serien HÄNGA.
Du sa: Hur sjysst är det?
Jag kan inte göra sådana bedömningar.
Du sa: Hej då!
Hej då! Tack för att du tog dig tid att tala med mig.

Haha!! Internetpsykiatrin är på frammarsch!!

Förstår ni att jag har det tråkigt? I eftermiddag skall jag ta mig ut för första gången och då skall jag handla Pepsimax. Jag har verkligen abstinens. Sötsugen är jag också så igår gjorde jag en kladdkaka. Mest för smetens skull. Senare på kvällen när kakan hade kallnat insåg jag att det finns risk för att jag äter upp hela så innan suget hade tagit över hela mig ställde jag kakan under rinnande vatten ett tag. Fast visst går det att äta uppblött kladdkaka? Bäst att strö över lite kaffesump också och kasta den. I soporna finns dessutom middagens rester. Kakan kanske fortfarande kan ätas. Lite använd kattsand också? Nä, så desperat skall jag väl knappast bli.

Frukt är gott. Frukt är nyttigt godis. Äter man många apelsiner kanske sötsuget försvinner. Ihop med vindruvor. Magen vill inte ha mycket vindruvor. Nej, frukt ÄR inte nyttigt godis. Snarare en aptitretare. Godis är godis. Frukt är frukt. Det som stod på planschen hos skolsköterskan när man var liten - Frukt är nyttigt godis - är rena rama lögnen! Det har jag verkligen fått erfara de här dagarna när jag varit i lägenheten.

När man har det tråkigt är det lätt att surfa runt på nätet. Vips har man surfat in på en sida som säljer ljusrosa stetoskop!! Fick tips av Hannah att de säljs i England så nu är det på väg!! Mitt vackra Littmannstetoskop!! Kommer att vara SÅÅÅ stolt!! Kanske man borde plugga vidare trots allt fast alla läkarkandisar verkar vara så skoltrötta. Finns det någon ickeskoltrött kandis där ute?? Jaja.. Får väl nöja mig med det jag har för tillfället. Surfade in på studera.nu och såg att jag hade 147 högskolepoäng!! Jepp, de 7 sista poängen är i - fanfar - KEMI!!! Hör och häpna men det är faktiskt sant! Förhoppningsvis har jag 167 poäng inom kort (kort och kort men inom ett år i alla fall).

Något helt annat. När jag duschade idag så passade katten på att tugga sönder en bh. För 400:-. Gissa om jag blev glad?! Han var inte värd mycket just då kan jag tala om. Tur att man är så rik så att man kan köpa sig en ny. Jag kommer att sakna min minimizer!

//Heffa

Bad, ridning och sjukhus

2007-05-30T11:01:00.000+02:00

Okej, nu skall jag försöka berätta vad som har hänt.

Helgen började ganska bra. Prinsen sov här mellan fredag och lördag. På lördagen åkte vi och hälsade på Vincent som var lika bedårande som vanligt. Efter det besöket åkte jag till fosterfamiljen för att gratta fosterbror som hade fyllt 17. Allt bra så långt. När jag skulle åka hem ville fostersyster följa med och sova över. Sagt och gjort. Vi fick en mysig kväll ihop och det bestämdes att jag skulle rida med min fostermor på söndagen.

På söndagen åkte vi till fostermors föräldrar och åt lunch ute. Samtidigt passade vi på att sola och ta ett dopp (det första för året) och fastän det var 22 grader i vattnet frös jag utav bara den! Sedan var det dags för ridturen. Den varade inte länge. Canalj fick för sig att vända hem och satte av i full galopp. Jag visste att han skulle hem till stallet igen (andra gången han gör så med mig, undrar varför?! ;D) så jag försökte sitta kvar. Vad jag (och förmodligen inte Canalj heller) inte var beredd på var att det kom ett par gåendes med en hund mitt i ridspåret efter en kurva varför Canalj svängde av och jag flög av och landade lite illa. Det slutade med att jag fick åka fyrhjuling tillbaka till stallet och sedan åkte jag in till sjukhuset. Jag har ett stort hematom ovanför ena höften som sträcker sig ned över låret. Korsryggen är svullen varpå nerver ligger i kläm så att det strålar ned i benen och så har jag vätska i buken som de inte lyckades lokalisera trots en CT-undersökning med kontrast. Dock visade blodvärdet att det slutade blöda så jag fick åka hem efter att ha legat på trauma-kirurgin över natten. Jag försökte få dem att inse att jag inte alls behövde ligga inne men de sade också att de ville se så att de kunde smärtlindra mig på ett bra sätt så att jag skulle kunna klara mig hemma.

Du är härligt marmorerad. Räkna med att bli riktigt färggrann. Överläkarens ord. Han sade också att jag hade haft tur så jag fick åka hem med en veckas sjukskrivning och en massa värktabletter.

Jag har legat hemma i snart två dagar och det kryper redan i hela kroppen. Hur skall jag klara det här i flera dagar till? Jag vill ut men vet inte hur jag skall göra. Hela kroppen är mörbultad och blå på sina ställen men psyket har också fått sig en knäpp. Psyket måste ut!! Så jag tror att det blir en liten tur någonstans idag. Hur det skall gå till vet jag inte men UT skall jag. Mamma var här igår kväll för att handla lite åt mig. Det viktigaste var min Pepsimax och mjölken som jag måste ha till kaffet. Pepsimax blev vanlig Pepsi. Minikeso blev Keso med ett bäst-före-datum som redan gått ut (och min mamma som är SUPERNOGA med sådant i vanliga fall). Suck.. Pepsi sade jag åt henne att hon kunde behålla. Den dricker jag inte. Ahh!! Kunde hon inte ha handlat lätta varor fel? Hur skall jag få hem en massa Pepsimax?

Här är jag alltså nu. Om ni har det tråkigt får ni gärna komma förbi!!

//Heffa

Mode och pinsamheter

2007-05-25T11:25:00.000+02:00

Så här nöjd är han i fasters famn, lille Vincent!

Jag tycker om att sitta och titta på andra människor; hur de rör sig, klär sig och beter sig. Avkopplande måste jag säga. När jag satt på bussen här om dagen i rusningstrafik tittade jag på bilarna. De flesta verkade stressade, det tutades ivrigt och alla var angelägna om att komma fram så snabbt som möjligt och bytte ideligen fil. Jag satt där jag satt och visste att det spelar ingen roll om jag stressar upp mig - jag kommer inte hem fortare ändå. Däremot skapar det bara en massa oro i kroppen så därför spanade jag in bilarna och människorna i dem. Självklart med musik i öronen på högsta volym för att slippa höra på gnälliga medpassagerare.

Tidigare när jag satt och väntade på bussen såg jag en kvinna kom ut ifrån huvudentrén med blåa tossor på fötterna. Alla tittade på henne med ingen tycktes säga något. Jag var för långt ifrån men annars hade jag faktiskt sagt något för jag har själv traskat ut med dessa blåa utsmyckningar på fötterna och man känner sig SÅÅÅ pinsam när man upptäcker dem. Kom då att tänka på andra saker som är pinsamma, typ ha gylfen öppen eller bevare mig väl - gå runt med en snorkråka som hänger i näsan. Fyy, vad skämmigt!! Eller att ha toapapper som sitter fast bak i byxorna. Tänk om kjolen är istoppad i kjolen?! Ahh.. Vad kallar man detta? Tvångstankar? Har ni något annat som är pinsamt??

Att titta på hur andra går klädda är kul. Jag är själv ingen modeikon, abslout inte, fast jag älskar kläder och kollar mer än gärna på andra och kommenterar för mig själv i huvudet. Jag tycker att man ser ganska snabbt om en person är välklädd eller inte och om personen är hyfast modemedveten. Man kan titta på färgkombinationer, accessoarer, ihopsättningen, skor m.m. En del kan vara välklädda upptill för att sedan matcha detta med illasittande byxor och - bevare mig väl - slitna gympaskor. Många har gympaskor till kavaj. *heffa-skakar-på-huvudet* Det är YTTERST SÄLLAN som det passar ihop. Något annat som är bannlyst är tubstrumpor i finskor (egentligen borde de vara bannlysta för alltid!). Ett tag tänkte jag skriva om tubstrumpor i finskor som en pinsam sak men tyvärr tycks alltför många tycka att det är helt ok. I sandaler gäller en naken fot eller om man måste så tunna nylonstrumpor. I ballerinaskor är det inte heller alltför snyggt med strumpor och absolut inte figurstrumpor. Något jag börjar acceptera mer och mer är svart och brunt blandat, typ skärp, väska och skor men helst vill jag ha det enhetligt.

Det är ok, Finula. Du vet vad jag tycker om strumpor!!

På centrum igår så jag en ganska ung tjej med en ALLDELES FÖR KORT KLÄNNING. Och vi snackar inte kortkort - vi snackar KORT. Såpass att mutthåret nästan syntes. Nä, paketet skall hållas gömt. Därmed BASTA!!

I veckan stod jag och trängdes på ett välfyllt pendeltåg men det var inte alls jobbigt. Jag vilade mina ögon på den mest välklädda man jag någonsin sätt. Alltså, jag är inte så där överförtjust i kostym (det är snyggt men inget jag vill se på min blivande man hela tiden) men den här mannen hade en kostym som var i senaste snittet (bl a dubbel slits bak, spetsiga slag fram). Kostymen måste ha varit uppsydd just för honom. Han hade vältränade ben och överkroppen var också vältränad men inte alltför stor utan tillräckligt stor för att kavajen fortfarande skulle sitta snyggt. Tyget hade samma färg som riktigt mörkblågrå otvättade jeans och skorna var helt SJUUUKT snygga. Som sagt, jag brukar inte vanligtvis falla för denna typ utav klädsel men på denna man.. *suck* Han hade utstrålning samtidigt som han verkade lite blyg. Så, nu annonserar jag på denna sida:

Du välklädde man i 30-årsåldern som åkte pendeltåg tidigare i veckan utan ring på fingret och med brunt hår och blå ögon, välsittande kostym - hör av dig!! Kontakt hittar du unde Min profil. Kanske kan vi ses?! //Heffa

Undrar om han hör av sig?! Drömma kan man alltid..

Utvecklingen går fort. Syrenen blommar, körsbärsträden har redan blommat liksom mina liljor (den ena har några blommor kvar). När jag var ute och sprang igår såg jag skogsstjärnor och ett hav utav liljekonvaljer. Förra helgen såg jag midsommarblomster i all sin prakt. När skedde allt detta? Har jag gått med skygglappar? Sådde gräs för några dagar sedan som redan har börjat gro. Trodde inte att det skulle gå så fort fast det står snabbväxande gräs på påsen. Det jobbiga med nysått gräs är att det behöver vattnas och igår stod jag mellan valet och kvalet om jag skulle ha is i magen och invänta regnet (som inte kom), använda vattenkannan eller faktiskt om jag skulle plocka fram trädgårdsslangen. Det sista kändes lite väl ambitiöst och regnet som såg ut att hänga över oss verkade dra bort så det blev tillslut vattenkannan. Många gånger. Typ tio. Hade en del blommor att vattna också men idag har det regnat så idag tänkte jag inte göra någonting!

Ja, som ni förstår ovan har jag börjat springa. Tre gånger denna vecka faktiskt. Det är sååå tråååkigt men jag gör det ändå. Sträckan är dockk bara än så länge 7,5 km men jag är glad över att min otränade kropp ändå klarar så långt. Man för vara nöjd med det lilla!

Ikväll kommer Prinsen. Bara så att ni vet.

//Heffa

MAAAT

2007-05-22T14:27:00.001+02:00

Det är mycket prat om mat. I alla dess former. Man behöver mat. Man blir fet av mat. Man blir sjuk av mat. Man blir mätt av mat. Man blir smal av mat. Så kan man fortsätta i det oändliga men vad jag egentligen hade i tanke när jag tänkte på mat var suktandet som pågår på jobbet. I positiv bemärkning och kanskte lite prestationskrävande.

Man kommer upp i matsalen. Det luktar och man vädrar med näsan i luften. Ahh, vad gott det luktar!! Mmm.. Thaimat! 'Vem äter thai?' 'XXX' Det luktar jättegott! Lite skamset trycker jag min egen matlåda mot magen. Vågar jag öppna locket? Tänkt om det luktar och luktar äckligt? Försöker komma på vilken låda jag plockade ut ur frysen klockan fem i morse men jag var så trött då att jag bara tog en. Gläntar lite på locket. Phu!! Ris och någon variant utav chili con carne á la här-i-ditt-kylskåp. Värmer min mat som fortfarande är frusen i fyra minuter. Någon muttrar bakom ryggen. Frusen mat är inte populär i rusningstid. Men men.. Det kan inte hjälpas. Olika doftsensationer slår emot en varje gång någon plockar ut sin mat ur mikron. En del luktar bättre än andra. Min mat är färdig och jag går ut och sätter mig i solen bland min exkollegor. Fraser utbyts, lite kram och ätandet kan börja. Jag spanar in de andra matlådorna. Ris och kyckling, currysoppa, pasta och köttfärsås och korv och makaroner!!! Åhh, varför kan inte jag äta något så gott? Alltid suktas jag utav de andras lådor och varje gång tänker jag att jag också skall laga något sådant men det blir aldrig av. Tyvärr. Falukorv och makaroner är bland det godaste jag vet men någonstans inom mig lever jag efter andra normer. Det måste vara riktig mat, ordentligt tillagad mat. Suck. Varför måste allt vara så komplicerat?

När jag var liten var jag alltid med mamma i köket och fick tidigt lära mig om konsten att laga husmanskost. Allt lagades från scratch. Till min stora förtret många gånger. Kamrater pratade om pulvermos och köpta köttbullar, Mamma scans köttbullar. Jag fick riktigt potatismos (med klumpar) och hemmagjorda köttbullar och brunsås och egeninlagd gurka och hemmagjord lingonsylt. Vet ni vad? Jag var sååå himla avundsjuk och blev jätteglad när jag fick äta hemma hos en tjejkompis vars mamma alltid bjöd på halvfabrikat. De kunde inte förstå att jag kunde tycka att det var så gott. Idag är det hemmagjort som gäller för min del. För det mesta. Jag kan fuska lite grann, det måste jag erkänna men jag skulle ALDRIG, och jag säger ALDRIG, köpa färdiga matlador. Över min döda kropp!! Jag har inte ens smakat på en sådan matlåda utan jag gör snällt storkok och fryser in.

Att laga mat är roligt men jag önskar ibland att jag inte måste ha så stora krav på mig själv och ha så fasta principer. Fast det kanske kommer att ändras automatiskt när jag får barn och inser att tiden är mer dyrbar än att jag skall stå två timmar vid spisen (om man nu inte gör det till en familjesysselsättning!).

Tillbaka till jobbet. När jag nästan har ätit upp kommer en kollega och sätter sig mitt emot mig. Hon tar bort locket och jag skönjar en underbart doftande fläskpannkaka! Åhh!! Alla runt bordet glor storögt på maten som verkar näst intill helig. Duktiga YYY som lagar sådan mat!! Man kan nästan höra tankarna hos en del. Tänk om jag vore en sådan mamma som lagar fläskpannkaka till mina barn!! Det vore förbjudet med sådan mat på jobbet. Liksom raggmunk, kroppkakor, sjömansbiff etc. Synd att man (eller är det bara jag?) tänker så. Vi borde värna om vår svenska matskatt. Många barn idag vet knappt vad husmanskost är och just det pratade vi om på fikarasten tidigare på dagen. När jag var liten var det en jättestor grej att äta hamburgare ute och det nästan flaggade man för med inför klasskamraterna att man hade gjort. Idag äter var och varannan unge hamburgare flera gånger i veckan och därav storleken på många med medföljande medicinska komplikationer.

'Men det är jätteenkelt. Man gör bara så här...' YYY förklarar hur lätt det är att göra fläskpannkaka och hon spräcker hål på vår vackra rosa bubbla som vi befinner oss i. Fast tänker jag efter så vet jag att det är inte så vårt med husmanskost bara man kommer på vad man skall göra. Tyvärr är det så att det tar lite längre tid att tillaga (dock inte fläskpannkaka) men jag har lovat mig själv att jag skall slå ett slag för husmanskosten och laga mer sådant!!! Bondsås med fläsk och potatis kanske? Mmm.. Mums!!

Måste bara berätta en rolig händelse (och pinsam!). En dag var det en kollega som åt ravioli. När ena överläkaren kom in i matsalen frågade han om det var någon som hade spytt. Blää!! Tur att man inte är så känslig..

Första dagen på jobbet gick bra. Mycket nytt och vi var väldigt många men jag tog mig igenom dagen och jag ville egentligen tillbaka redan idag men jag får hålla mig till tåls tilll i morgon.

//Heffa

Regnet tar anställning

2007-05-19T17:52:00.001+02:00

En frisk Totte i sin bur.

Jaha, så var det lördag.

Det har blåst en massa idag. Bland annat så har en kruka blåst ned och gått sönder, min duk fladdrade iväg, cykeln har ramlat med följd att sadeln är trasig och en ljuslykta har gått sönder. Suck.. Det enda som har varit bra med det här vädret har varit regnet för då slapp jag vattna alla blommorna som för övrigt dricker mellan 30-40 liter varje dag. Så det är med varm hand jag lämnar över detta arbete åt regnet! Det får gärna regna oftare, typ varje gång som jag planerar att inte ligga i solen. För soldyrkare som jag är så måste jag ut i solen så fort den behagar dyka upp.

Min katt är dålig. IGEN. I torsdags var han ute och bråkade med en annan katt här på gården. Det slutade med att han har en massa sår i ansiktet, bland annat på nosen och precis under ena ögat, sår i nacken (plockade bort en klo ifrån ryggen på honom) och så har han fått en stor böld på halsen som dock är lite mindre idag. Den var som störst dag två. Att den har minskat hoppas jag beror på spritomslaget jag lade på igår för DET mina kära vänner, var ett sjuh-es jobb! Katten ville absolut inte ha en kompress indränkt i Alsolsprit på halsen men sjuksköterskan i mig ville det. Alltså blev det min envishet vs Tottes klor/tänder. Gissa vem som vann? Jepp, syster Heffa!! Och kanske Totte också med tanke på att bölden är mindre. Just nu så tror jag inte att plånboken vill göra ett besök hos veterinären. Tömma en böld och få antibiotika kan ju kosta en slant men som tur är så är han försäkrad så det blir inte alltför dyrt om ett sådant besök kommer att behövas. Undrar vad försäkringsbolaget skulle säga om jag försökte tömma bölden själv och det tillstöter komplikationer? ;D Nä, inte kan jag sticka min lilla kisse.. Eller jo, det kan jag nog. Tycker ju att sådant är jättekul!! :D Förhoppningsvis går bölden ned och hans allmäntillstånd är betydligt bättre idag än igår. Igår ville han inte ens äta och det är ett säkert tecken på att han är dålig. Han försökte äta men det verkade vara svårt att svälja vilket ju i och för sig kanske inte är så konstigt. Fast idag går det som sagt bättre.

Vincent fick komma hem för ett par timmar sedan. Hans mamma hade fått en blödning som opererades och sedan blev det en infektion i såret så det var därför som de var kvar så länge. Skall kanske dit i morgon så att jag äntligen får se den lilla guldklimpen!

Försöker guida Finula runt i bloggvärlden och förklara hur man startar en egen. Får se hur det går!

Solen har börjat skina och det skulle vara SÅÅÅ skönt med en promenad.

//Heffa

Du är antagligen sjuksköterska om..

2007-05-19T17:52:00.000+02:00

*... du fått en rynka mellan ögonbrynen av att ha försökt låta bli att andas in de olika mänskliga dofter du stött på genom åren.

*Din urinblåsa har en kapacitet som fem andra personers tillsammans.

*Du nånsin haft att göra med någon som anser att förstoppning i fyra timmar är ett fall för akuten.

*Du nånsin haft en patient med en näsring, en ögonbrynsring samt tolv öronringar som sagt: ”Jag är stickrädd”.

*Dina fötter är något större och något tjockare än Fred Flintas.

*Du tycker att du haft en rejäl lunchrast när du hunnit ta en kopp kaffe och sedan faktiskt hunnit dricka upp den innan den kallnat.

*Du misstror 90% av det du hör och 75% av det du ser.

*Du säger till dig själv: ”Vilka härliga vener” när du möter en fullständig främling i affären.

*Du blir helt förstummad om du ser nån som faktiskt håller för munnen när han hostar.

*Du automatiskt multiplicerar med tre det antal drinkar en person uppger sig ha druckit under kvällen.

*Du kan se fullständigt allvarlig ut när en patient säger: ”Jag har bara druckit ett par öl...”

*Du tycker att tiden en patient bör få vänta i väntrummet ska vara proportionell till hur länge han haft sina symtom: ”Ni har haft värk i tre veckor, jaha, varsågod och sitt, det blir er tur om tre dagar”.

*Du anser att joursystemet är en satanisk kompott.

*Din vanligaste fråga klockan två på morgonen är: ”Varför är detta akut nu?”

*Du tycker att ”dåliga gener” skulle vara en erkänd medicinsk diagnos.

*Du nånsin hänvisat till intagningsdiagnosen PFO= Pissade och Föll Omkull.

*Du anser att biljetter till skoldansen skulle berättiga till gratis magpumpning.

*Du refererar till motorcyklister som organdonatorer.

*Du refererar till att en patient har ett högt SHI (SkitHögsIndex), som man får fram med följande formel: SHI= antalet tatueringar delat med antalet saknade tänder, multiplicerat med antalet skrubbsår adderat med uppskattat antal dagar utan ett bad.

*Du planerat middagsmaten när du håller på med en magpumpning.

*Du anser att i alla väntrum skulle det finnas gratis Valium i karamellform.

Haha!! Jag skrattar lika gott varje gång och särskilt när jag läser om venerna. Det är verkligen så att man kan stå i matkön och råstirra på killens armar som står framför en. Jag hoppas att jag inte säger något högt men i tanken ljuder det: Wow!! Vilka motorleder! Man behöver inte ens stasa!! Ja, är man sjuksköterska så är man!

//Heffa

"Fula gubbar"

2007-05-18T18:55:00.001+02:00

Ja, då har det alltså äntligen hänt!! Den 16:e maj 04:16 föddes lilla(!) Vincent. Jag kan härmed titulera mig FASTER. Tyvärr tillstötte en del komplikationer med följd att vi inte kunde hälsa på på sjukhuset så än så länge har jag bara sett den lille killen på kort. Kan säga att han är en kopia utav sin far, tillika min storebror!! Det är svårt att förstå att det verkligen har hänt samtidigt som det är riktigt häftigt!! Min bror har äntligen blivit pappa och en mycket stolt sådan!

Dagarna sveper förbi med orkanstyrka. Nä, det vore att ta i. Ibland gör de det men de kan lika gärna sniiigla sig fram. Har dock svårt att fatta att det redan är fredag och att jag skall arbeta om tre dagar. Det är verkligen med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot måndag. Mycket nytt kommer att ske men jag har läst på en hel del om nya metoder och rutiner samt de nya diagnoserna.

Lilla Prinsen var här igår. Det var underbart att återse honom och han är så full utav liv! Han är SÅÅ stolt över att vara farbror! Tyvärr var han inte här så länge men han hann med en hel del i alla fall fast han tyckte att det var lite otäckt att vara ensam ute vid gungorna. Tydligen har han börjat prata en massa om "fula gubbar" (antar att de har pratat om det på hans dagis då det har gått rykten om en pedofil i området) så han vill inte vara ensam. Ja, jag kan tycka att det är lite konstigt att man fortfarande, i dagens Sverige, pratar om fula gubbar. Vi vet väl att det oftast inte handlar om fula gubbar som ser konstiga ut eller beter sig konstigt. De allra farligaste kan lika gärna vara en granne, en välklädd kontorist, en elitidrottare, en kille på 25 år eller till och med en kvinna. Lär man ut det med att det faktiskt kan vara vem som helst som är den "farliga"? Hmm.. Hoppas att inte Prinsen blir rädd för alla "fula gubbar" nu. De kan ju faktiskt vara snälla. Det som man som liten såg som "fula gubbar" var ju alkisarna som satt på parkbänkarna och de var oftast ganska harmlösa. Den man minst anar kan vara förövare och kan till och med vara MYCKET trevlig.

//Heffa

Sparken?!

2007-05-14T19:29:00.000+02:00

Vy ifrån en kvällspromenad med Finula.

Då var denna dag snart till ända. Mycket har hänt och många BRA saker. Dock började dagen mindre bra. Jag väcktes ideligen utav en jamande och kelsjuk katt. När han var tillfredsställd kunde jag inte somna men mitt sömnbehov var inte tillfredsställt. Gjorde i ordning lite kaffe och tittade på tv. Försökte få timmarna att gå till dess att jag skulle träffa chefen på jobbet. Försökte känna efter om jag var nervös men nej, det var jag inte. Inte då. Inte förrän jag var på väg fast med hjälp av medveten närvaro kunde jag styra mitt fokus till annat. När det var dags för bussbyte hade jag några minuter till godo och eftersom min storebror arbetade i närheten gick jag och hälsade på honom. "Ska du träffa chefen? Ska du få sparken?" Det var precis de orden som jag inte behövde få höra just då. Någonstans inom mig har de legat på lur ända sedan min chef ville träffa mig IRL. När han sade de orden kickade de genast igång en stark ångest som jag efter en stund lyckades kontrollera. Ända tills bussen stannade vid näst sista busshållplatsen. Då slog ångesten emot mig med full kraft. Försökte bli lite realistisk - varför skulle chefen sparka mig? Det fanns ju ingen anledning. Faktiskt.

Det var en MYCKET skakig Heffa som steg över tröskeln till arbetet. Bestämde mig för att titta in till de gamla kollegorna först. Kramkalas till tusen! Åh vad glad jag var över att se dem!! Egentligen hade jag nog varit glad hela vägen från bussen samtidigt som jag var nervös. Det var så himla skönt att vara någon igen! Glada syster Heffa! Stötte ihop med väldigt många idag och många kramades. Välbehövligt. Man kanske skulle vara borta lite oftare!! ;D Nä, på måndag börjar allvaret igen. Då är det på riktigt och en ny mer avancerad apparat skall jag vara på också. Kul och läskigt på samma gång. Nya rutiner, nya arbetskamrater, ny maskin, nya diagnoser etc men jag älskar utmaningar och om jag inte får utvecklas och får inhämta ny kunskap så skulle jag inte överleva. Jag måste stimuleras. Eller min HJÄRNA måste stimuleras (se Åsa Nilsonnes inlägg här). När jag var där på jobbet hade jag kunnat börja på en gång men nu skall jag göra som planerat och börja nästa vecka fast jag skrev ut en massa fakta om de nya diagnoserna och lite rutiner och metoder så jag har att göra ändå den här vecka. Vill inte stå som en total novis på måndag. Lite förberedd kan det ju vara bra att vara! Jag kommer att ha nog med att lära mig allt tekniskt ändå. Efter mötet med chefen var jag inne och hälsade på de "nya" kollegorna. Fick ett varmt mottagande och kramar där med. "Du är efterlängtad", sade chefen till mig innan vi avslutade mötet och faktiskt så kändes det så. Kunde till och med TILLÅTA mig att känna så. Längtar till på måndag. Ska va ' sjuksyster jag, tralala.. Igen och för alltid.

I mitt fack på jobbet låg ett par lime-(snor?-)gröna Foppaskor. Hehe!! ASFULA men ASsköna!!

Stannade på jobbet i över två timmar och sedan åkte jag hem med Den Flygrädda. Har inte gjort så mycket sedan jag kom hem men jag har hunnit handla, gosat med Totte och ätit. Och bara njutit över att jag har mitt arbete kvar - JAG FICK INTE SPARKEN!! Hur kunde jag tro något så löjligt?! Alltid lätt att vara efterklok. Jag älskar mitt arbete. Precis som de säger om Torgny Melin's - man kan ta Heffa från jobbet men man kan aldrig ta jobbet ur Heffa!!

Jag är Trötter just nu. Substanser far runt i kroppen med all dess påverkan. Skall hålla mig vaken. Skall sova i natt. HELA natten (hoppas att du läser det här, Totte :D)!!

Nu är det dags för en kopp te igen och NEJ - jag har inte feber. Försöker bara ta hand om mig!! Vet ni vad teet har för namn, dagen till ära? LIVSLUST!! Passar bra. Det är min lillasyster som köpt det. Gulligt med baktankar!! Eller omtankar om man hellre vill det..

//Heffa

Hermann

2007-05-13T17:28:00.000+02:00

Hermann ja. Det är min nya trädgårdstomte! En tomteälskare måste ju bara ha en trädgårdstomte! Jag har aldrig tyckt om dessa färgglada plastiga ting bland blommorna men denna spelar tvärflöjt och sitter på en flugsvamp och är faktiskt en tomte. Det är väl aldrig för sent att ändra sig?! Eller? Så länge det bara handlar om EN ENDA trädgårdstomte som inte är så stor och så länge jag inte har tomtar som tar upp hela uteplatsen så är det ok. Min inställning till dessa tomtar beror nog på att jag har sett så många skräckexempel på hur det KAN se ut. Fast en enda gör ingenting.. Skall jag säga som har hur många tomtar som helst framme juletid men det är ju just det - JULETID. Jul är lika med tomtar. Sommar då? Som ni märker velar jag fram och tillbaka men nu står Hermann där och det lär han få göra. Varför det blev just Hermann vet jag inte men han fick en tysk stavning i alla fall. Måste bero på min förkärlek för det tyska språket!! ;D

Har tvättstugan. Ack, vad tråkigt det är! Värre kan det knappast bli. Hoppas jag..

I morgon skall jag till jobbet och prata med chefen och snart sätter det igång igen! Jag längtar så mycket efter mina arbetskamrater och patienter och det där att vara någon. I morgon får jag förhoppningsvis lite extra smak för det!!

Någon bebis har det inte blivit och faster Heffa väntar otåligt. Fast om bebisen inte har kommit förrän den 23:e maj så sätts förlossningen igång och det som är positivt med det är hon kommer att föda vid mitt jobb och inte en herrans massa mil härifrån. Inget ont som inte har något gott med sig!!! Fast för hennes skull önskar jag att bebisen behagar komma så snart som möjligt..

Visst är väl mina tulpaner vackra?! Kan inte låta bli att imponeras utav bildkvaliteten heller och detta med min mobilkamera!! Jag vet, Hermann är inte alls lika tydlig men jag ansträngde mig inte så mycket heller..

Nu blir det en kopp te (ni läser rätt - te - inte KAFFE!!!).

//Heffa

Pyssel-Heffa

2007-05-12T12:59:00.000+02:00

Igår var jag och hälsade på världens vackraste mage. Och naturligtvis tillhörande person - min brors flickvän/sambo. Bebisen är beräknad till dags datum men verkar inte vilja komma ut. Förstår det. I alla fall en kylig dag som denna. Fast flickvännen verkar lika glad som vanligt i alla fall. Hon är så himla positiv och har ett klingande smittande skratt! Det gjorde mig gott att umgås med henne och jag nästan bubblade av lycka när jag åkte därifrån. Så vi får se när Lillen behagar komma ut.

Jaha, nu är det lördag. Om fyra timmar börjar hockey-semifinalen så jag tänkte bänka mig framför tv:n då. Vad jag skall göra under dessa fyra timmar vet jag dock inte. Kanske skriva lite och pyssla. De här senaste veckorna har min kreativitet satts på prov och klarat sig ganska bra. Jag håller på i min trädgård, jag målar, spelar tvärflöjt, pysslar (har bland annat gjort änglar - Finula fyllde år igår så en ängel gjordes till hennes ära!) etc. För några dagar sedan letade jag som en besatt efter den dopklänning som jag började virka på till Prinsens dop. Dock blev den aldrig färdig men nu har jag tänkt att jag måste avsluta det arbetet men jag kunde inte hitta den! Jag hittade garn och virknålar men inte det som jag redan åstadkommit. Det var först idag när Finula var här på en kopp kaffe som jag kom på det - den låg i brodyrväskan under soffan! Hur kunde jag var så glömsk som har sådan koll på allt annat?! Jaja, nu har jag i alla fall hittat den så jag får glädja mig över det. Pysselterapi är verkligen toppen!

Bilden är inte jättebra. Det är en bild av ett fotografi i ram och dessutom har jag fått redigera färgerna lite. Det är vi syskon som har samma pappa. Alltså storebror, lillasyster, Prinsen och så jag, naturligtvis. Vi tre som är äldst har dessutom samma mamma. ;)

Håll tummarna för Sverige i eftermiddag! Det skall jag göra!

//Heffa

Sofia Karlsson - Jag väntar

2007-05-10T10:08:00.001+02:00

Jag bara älskar den här visan, särskilt när Sofia sjunger..

Shenandoah

2007-05-10T09:26:00.001+02:00

Oh, Shenandoah, I long to hear you
Look away, you rollin' river
Oh, Shenandoah, I long to hear you
Look away. We're bound away
Across the wide Missouri

Now the Missouri is a mighty river
Look away, you rollin' river.
Indians camp along her border
Look away. We're bound away
Across the wide Missouri

Well a white man loved an Indian maiden
Look away, you rollin' river
With notions his canoe was laden
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

Oh Shenandoah, I love your daughter
Look away, you rollin' river
It was for her I'd cross the water.
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

For seven long years I courted Sally
Look away, you rollin' river
Seven more years I longed to have her
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

Well, it's fare-thee-well, my dear,
I'm bound to leave you
Look away you rollin' river
Shenandoah, I will not deceive you
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri