Sår och mat

En uppvarvad dag. Minst sagt men jag har tagit mig igenom den och jag är fortfarande vid gott mod. I morgon är jag ledig och nästa vecka kommer jag inte att ta på mig fler arbetsdagar.

I morse ringde en kursare som behövde lite hjälp med studierna. Det tar jag verkligen som en komplimang! Vi har inte träffats särskilt mycket men ändå verkar hon ha höga tankar om mig! Ändå har jag inte pluggat något sedan Lund. Har varit alldeles för trött för det men i helgen skall jag börja för jag måste samla lite krafter först.

På lunchen hade vi en ganska rolig diskussion om galna doktorer och snygga doktorer och blodiga operationer. Bland annat. Dock måste nog vi systrar och labpersonal komma ihåg att det är inte alla som klarar av sådant när man äter. Som de som tar hand om våra själar. "Jag hade ändå ätit färdigt." Då kände vi nog oss alla lite dumma men man tänker inte alltid på det. Det är inte alla som går iväg och torkar upp en spya på lunchen och sedan går och äter upp det sista utav maten. Tror inte att alla heller associerar mat med bensår som en kollega gjorde. "Hur det ser ut? Jo, ungefär som en fransyska som legat framme i rumstemperatur." Är man inte hårdhudad så kanske man inte klarar av att äta en fransyska i framtiden. Dock måste jag påpeka att det var lite väl magstarkt att se en över 20 cm lång mask i avföring direkt efter lunchen. Då tyckte till och med jag att det körde lite i magen. Tur att man inte åt spaghetti till lunch den dagen!!

Fortfarande inget riktigt svar angående lägenheten. Förmodligen blir det ingenting för personen som stod före mig i kö tackade ja men utan att ha sett lägenheten så han/hon kanske ändrar sig. Likaså måste hyresvärden godkänna personen i fråga så jag kan ju alltid hoppas på det bästa! Fast det går fler tåg.

Det känns konstigt att vara ledig i morgon, det är ju en vardag! Jätteskönt och jag har massor med sådana dagar att se fram emot inom kort. Visst, jag kommer inte att få lika mycket pengar men friheten går inte att köpa och den börjar verkligen behövas! Många frågar om det inte är jobbigt att studera men det tycker inte jag. Tvärtom! Att arbeta däremot är betydligt mer krävande men vi är alla olika. Det som är bra för mig kanske inte är bra för andra. Så är det bara. Förut tog jag alltid för givet att jag hade det lätt för att lära. Nu är jag mer tacksam. Särskilt när det kan vara jobbigt för övrigt. Då är det en lättnad att jag ändå klarar av att hänga med i studierna för det kräver inte så mycket från min sida. Där fungerar minnet mer än väl! Vilket det inte gör i alla andra sammanhang..

Nu skall jag titta på Cityakuten! Fastän jag jobbar inom vården kan jag inte få nog utav blod och elände. Vi hade den diskussionen på fikarasten idag. De andra började titta på sjukhusserier när de började jobba men efter ett tag hade de fått nog. Jag har tittat på sådana serier sedan jag var liten och får förmodligen aldrig nog. Fast jag är inte som alla andra. På gott och ont...

//Heffa