GOD MEDBORGARE

Okej. Man får svara på många frågor när man lämnar blod.

"Känner du dig frisk?"
"Absolut!" (Förutom långvarig huvudvärk och trötthet.)
"Tar du några mediciner?"
"Jag har tagit Alvedon."
"Inte mot feber va? När tog du dem sist?"
"Mot huvudvärk. Tog senast igår." (Och varje dag dessförinnan i typ en vecka men det frågade hon inte om.)

Så jag fick lämna blod. Dock glömde hon kolla trycket och HB men det känns som om det kvittar. Jag hade bråttom därifrån. Det borde jag inte ha haft. "Sitt en stund till!" "Det behövs inte. Jag känner mig helt ok!" Yeah right! När jag hoppade ned från britsen kändes det som om jag inte hade känsel i fötterna, det snurrade i hela skallen och det svartnade för ögonen. Som tur var hade jag sett handtaget vid trappan i Blodbussen och hann ta tag i det innan jag såg alltför misstänkt ut. Yrseln gick över och något matt tog jag mig till bilen. Men jag lämnade i alla fall blod! Fast jag ska inte vara lika kaxig nästa gång. Nästa gång ska jag också se till att jag har ätit ordentligt under dagen.

Jag fick även frågan om jag åt järntabletter efter förra gången och det gjorde jag inte. Mådde så illa på de tabletterna så nu fick jag kapslar i stället - i size HÄSTSUPPAR!! Den åkte jojo ett tag i halsen innan jag lyckades svälja den! Tur att den bara ska tas var tredje dag..

Tilläggas bör också att huvudvärken som jag hade innan har blivit etter värre. YES!!!


Hade en jättemysig kväll med lilla krabaten brorsonen Vincent häromdagen! Fasters lilla älskling!! Bilden är från morgonen därpå när han skulle vidare till farmor. Mer info om myset med lille krabaten kommer.

Snart dax för jobb! Och ikväll är det RAW Comedy som gäller!

//Heffa

Kärlek i stora lass

Det finns så mycket att skriva, så mycket att ta upp men jag orkar inte vara allvarlig! Istället tänkte jag prata om en kärlek jag har. En mycket STARK sådan. En kärlek som den andra kärleken Mannen aldrig kommer att förstå. Jag säger bara: STÖVLAR!! Oj oj oj.. Jag har redan hittat två par som jag vill ha. Ett par är från Jarmeus och de andra - hör och häpna - är från det fotriktiga Ecco! Tänk att Mannen inte kan fatta. Han tycker att det finns tillräckligt många hemma men han har missat en sak - mode kommer och går och så är det ju så att stövlar tappar formen. Även om man bara har haft de i en säsong. Och varför snåla med kärlek? Hur många vill inte leva med kärlek i överflöd? Det vill jag. Frågan är bara hur plånboken vill göra. Det finns mycket annat som behövs framöver. På ett sätt hoppas jag att jag kommer att omprioritera saker och ting då. Ännu mer än jag har börjat göra sedan jag träffade Mannen. Mannen fick mig att inse att tryggheten inte sitter i saker. Tryggheten sitter inte i döda ting. Tryggheten finns inom en. Tryggheten blir ännu starkare tillsammans med någon man älskar. Kanske bli den ännu lite starkare med ett par nya stövlar? ;D Dubbelmoral - vaddå?

I morgon kommer en liten liten krabat hit på övernattningsvisit. Så himla mysigt!! Gissa en som kommer att vara trötter på onsdag?




Träffade Prinsen i helgen. Han har blivit så stooor!! Idag börjar han i tvåan så syster yster köpte pennskrin, blyertspennor, suddgum, sax, limstift, linjal, pennvässare, samt en röd och en blå bläckpenna. Just det - icke att förglömma - en sten som det står "Jag älskar Dig" på.

//Heffa

Min Älskade..

Till Dig, min Älskade Henrik!



You raise me up

When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

You raise me up... To more than I can be.


Älskar Dig, nu och för alltid!

//Heffa

Jag ska inte ljuga

Alltså, jag ska inte ljuga. Jag ska vara ärlig och jag ska lämna ut mig själv helt och hållet. Men jag ska INTE lämna ut min kumpan. "Den" (jag säger inte om det är en hon/han) tycker att det här är så pinsamt och klarar inte av att införskaffa förmålet som dagens inlägg kommer att handla om.

I lördags var jag och "den" ute och åkte. "Den" hade länge tänkt att börja med viktminskningstabletten Alli och efter att min far pratat gott om denna tablett så ville alltså "den" handla Alli. Därför styrde vi färden mot ett Apotek. Jag fick pengar av "den" varpå vi gick in tillsammans på Apoteket. Alli var inte så lätt att hitta varför jag och "den" delade på oss. Efter ett tag sökte "den" upp mig, ställde sig med ryggen mot personalen. "Psst, där borta", viskade "den" och pekade. "Den" stod kvar och jag gick med bestämda steg till hyllan "den" menade. Jag plockade åt mig en ask och gick och betalade. Jag skämdes inte ett dugg och tyckte att det hela var lite komiskt. Sedan mötte jag upp "den" och räckte över påsen med innehållet. "NEJ, inte nu. De fattar ju! Vi går en bit till!". Gissa om jag kände mig som en langare?! Det ska även påpekas att vi inte var på Apoteket i vår egen kommun utan 2 mil hemifrån. Ingen känner "den" men "den" verkar känna sig som apan som alla känner. Stackarn..

Strax före inköpet hade vi ätit på Tacobar och "den" föreslog att vi skulle ta en kaspel Alli. Jag tyckte däremot att vi skulle ta en när vi närmade oss hemkommunen eftersom man kan få plötsliga anfall av diarréer och oljiga gaser. Närmare bestämt får 1 av 10 dessa besvär. Sagt och gjort. Maxdosen är 3 kapslar per dygn och vi uppfyllde båda två den kvoten. Jag har inte tagit fler tabletter sedan i lördags. Jag har fortfarande plötsliga diarréer och oljiga gaser. Jätteroligt! Dock står det ingenstans i bipacksedeln om dessa besvär är övergående. Alltså, jag kan tycka att Alli kan vara bra om man verkligen är riktigt överviktig och äter fet mat men jag kan inte helt sälla mig till denna kategori. Jag ville bara testa och eftersom Alli minskar fettupptaget i maten så tyckte jag att det kunde vara helt ok. Men det ÄR inte ok. I början tänkte jag att Alli kunde fungera lite som Antabus - att biverkningarna skulle få en att undvika fett. Så långt fungerar det men nu vågar jag ju knappt stoppa i mig något överhuvudtaget! Är jag hemma är så är det inga problem men på jobbet! Jag klarar inte av att bajsa någon annanstans än hemma och absolut inte på jobbet. Igår var en tuff dag på jobbet. Magen svällde. Magen värkte. Magen ville hem till toaletten. Magen fick komma hem men vägen dit var inte så rolig. Bilens klädsel är ljus och jag var livrädd för att jag skulle sprutlackera den med någon annan nyans och som grädde på moset började bilen krångla. Det har den gjort förut med så det var bara att acceptera fakta, lägga sig i innerfilen och köra i blott 80 km/h. Allt detta medan magen gjorde sig redo för att släppa en bomb. NÄR SKA ALLI SLUTA FUNGERA?? Det var ju inte detta jag ville.. Jag kommer ALDRIG mer att testa Alli. Hoppas jag kan avskräcka många andra.

Observera att jag inte röjt "den's" identitet!



//Heffa

P.S. Dessa OLJIGA GASER är svåra att få bort från huden. D.S.

Jag lever i skräck!

Min tanke idag på morgonen innan jobbet var att softa - titta på tv och dricka kaffe. Ville se lite uppdateringar angående friidrotten. Tittade på tv en liiiten liiiten stund. Sedan skar det sig rejält i mina öron. En utav våra forna sprinters satt med på Nyhetsmorgon. Borde inte vara så konstigt med det. Hon fick frågor, rullade lite med ögonen som om "men ahh, vad lätt" och dröjde en stund med svaren som var något IQ-befriade. Nä - HELT IQ-befriade. Jag började känna mig något obekväm i soffan och ålade mig fram och tillbaka. Sedan började hon sitta och vicka på huvudet som om hon vore en blåst blondin. Jag vet inte hur snabbt jag fick tag på fjärrkontrollen för att byta kanal och sätta mig själv i säkerhet. Nu sitter jag tryggt på kontoret. Tänker smyga förbi tv:n nästa gång. Hon kanske fastnade i rutan och jag vågar inte utsätta mig för hennes uppenbarelse igen. Jag lever i skräck!

När vi pratar blondiner kan jag inte låta bli att länka till en annan smart sådan. Hittade den på Alex Schulmans blogg. Jag kan inte tro att det är sant men det är det tydligen.
VARNING FÖR KÄNSLIGA TITTARE!!!



//Heffa

P.S. GRATTIS Usain Bolt!! D.S.

Hur kommer det sig..?

Har tittat på friidrott idag och som alltid fascinerats utav en gren: GÅNG! Hur blir man gångare? Jag menar, alla är vi gångare men varför väljer man att tävla i det? När upptäcker man att man har talang? Är det redan när man som liten tar sina första steg? "Jojo minsann, det där är en riktig gångare!" Beror det på hur säkra stegen är? Eller kan det helt enkelt vara så att man behöver em säker gång och trasiga höfter? Gångarna på tv påminde mig mycket om en "fejkbarbie" jag hade när jag var liten. Hennes ben var inte som andras ben. De var mer gummiaktiga och höfterna lite "slappa". Fötterna kunde man forma som man ville.

Jag skulle vilja se den förälder som står och hejjar på sitt barn ute på gatan. "Kom igen, Kalle, 1 mil till! Det ser jättebra ut men nu har du tagit 2 löpsteg så snart är du diskad! Då kommer jag med flaggen!" Just detta, att när löp... nej, jag menar gångarna, går i mål så småspringer de innan de lyckas stanna. Hur töntig ser inte det ut? Och det här med funktionärerna, kan de verkligen se varje steg och bedöma om det är gångsteg och inget annat? När 1:an och 2:an kom mot mål sträckte de armarna i luften och då såg det ut som om de sprang. Men vad vet jag med mitt otränade öga? Jag har ju bara gått i 27 år.. Även om jag inte har VM-guld i det..

//Heffa

"Beroendeframkallande"

Just det.. Beroendeframkallande stod det på en annons inne på fejjan. Nu ska ni få höra: DET HANDLAR OM EN MENSKOPP!! Visst, det kan väl vara bra och praktiskt. Kanske något man borde testa. Nu till det VERKLIGA problemet: ska man välja den finska eller kanadensiska? Eller varför inte engelska Mooncup? Snacka om huvudbry.. Kanske en tygbinda för att värna om miljön? Säljs i 3-pack. Hur miljövänligt det nu skulle bli. Antingen får man tvätta j-ligt ofta eller komma på den smarta lösningen att vända dem utochin. Då kan man använda dem 6 gånger!! Är ni inne på att beställa dessa så kanske jag skall passa på att slå ett slag för tygtrosskydden - med vingar som fästes under trosan!! Ojojoj.. Undra om jag skall ta patent på tygtampong!! Yummie!!

Läste om tvättråden. Det finns en snabbtvätt. Puh vilken tur! OBS - snabbtvätten är bara för dig som inte bryr dig om fläckarna på insidan! Årets "MÅSTE-HA"!

Nä, tacka vet jag Libresse eller O.B. eller liknande. Jag är ingen miljökämpe men jag är f-n mån om min kropp!! Saker som kommer ut ur kroppen vill jag för det mesta spola ned. Inte lägga tygbindor i blöt.. Uäk!!

Sen så är det det här om "platt-tv". Som inte är platt-tv längre utan TJOCK-TV!! En platt-tv är bara 3 mm och en 11 tums platt-tv går för det nätta priset 20.000:-! Typ gratis!! Okej, om vår "platt-tv" är tjock-tv - vad är då vår TJOCK-TV? Gravid? Nä, spanar på den men kan inte hitta någon bulle. Inte heller tycker jag att platt-tv:n i sovrummet har gått upp i vikt. Fast vem vet, kanske har ätstörningarna spridits vidare till teknikprylarna..

//Heffa

Trotjänaren har gått hädan

Min käre trotjänare SonyEricsson har nu vandrat vidare. Istället har en NY SonyEricsson promenerat in i mitt liv. 8.1 megapixlar. Bättre bilder till bloggen! Och förhoppningsvis med mer välfungerande knappar. Vet ni vad?! DEN ÄR ROSA!! Egentligen är det viktigare med färgen än med allt annat. Rosa - kan det bli bättre! Rosa vagn skulle också vara fint. Det tycker inte fästmannen och absolut inte om vi skulle få en son. Kan inte förstå det.. ;D Nä, jag är inte gravid. Jag hoppades in i det sista men någonting kom emellan. Typ mens eller nåt.. Suck.. Men men.. Den här månaden kan det ju i alla fall inte gå sämre!!

Dagen har inte erbjudit så mycket. Tog mig ut på egen hand för första gången på flera dagar. Magen har spökat lite men nu är jag på uppgång! Blir en sista lugn dag i morgon. Och ännu lugnare blir den än vad jag hade trott då fästmannen tog hand om det stora diskberget efter grillmiddagen. Pappa kom förbi! Trevligt trevligt! Så nu skall jag bara vara ned och krypa ned i sängen med en bra bok. Och drömma sött! Eller nåt..

Jag följer en blogg. Följer den intensivt. Flera gånger om dagen. Den bloggen får mig att skratta. Jag ÄLSKAR bloggarens knivskarpa kommentarer och betraktelser. Han är helt enkelt genial!! Han är slugare än slugast!! http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/
Läs och skratta och njut! Kan inte förstå att han inte fick fortsätta med den förra bloggen. Jag älskar hans råa humor!! Han kan skämta om allt och det är helt okej. Han får det otillåtna att bli tillåtet. Hur många kan det?!

Som typ varje människa så är även jag medlem i fejjan. TACK GODE GUD FÖR FEJJAN!! Fejjan ger mig daglig inblick i arbetet, jag missar ingenting!! Jag kan sitta här framför dumburken och få reda på vem som strular med vad, hur många maskiner som fungerar (eller inte fungerar) och vad som serveras till fikat. Man kan till och med hur många dagar en del har kvar på sin semester! Tänk att få sina dagar på nedräkning!! Eller hur många minuter det är kvar till dess att man skall kissa på stickan!! I LÖÖVE IT!!

Nää, nu skall jag spana in sängen. Kanske finns det nåt spännande där?!

//Heffa

P.S. Brorson nr 2 gör entré på bloggen. D.S.

Back on track

En kollega på jobbet frågade om jag fortfarande bloggar. "Nej men jag är väldigt sugen på att börja. Särskilt när jag har druckit vin." Klockan är halv tio på förmiddagen och jag bloggar. Men jag har inte druckit vin. Jag känner mig bara väldigt kreativ.

Mycket har hänt det senaste året. Jag är numer ägare till ett högt älskat körkort vilket leder till att jag aldrig mer kommer att vara ägare till ett busskort (peppar peppar). Jag jobbar full time och försöker frivilligt att få en växande mage. Så inget mer kämpande med att försöka hålla kroppen i trim. Nu skall den få frodas bäst den vill!!

Pratade med Prinsen igår.

"Grattis!"
"Till vaddå?"
"Mäh, det vet du ju!"
"Jaha, fast jag är inte säker. Jag vet inte än."
"Men du vet när magen börjar växa. Kan inte ni komma på kräftskiva den 21:a augusti?"
"Jo, absolut!"
"Då kan jag åka med er tillbaka och vara hos dig. Men du får inte dricka. Varför får man inte dricka om man är med barn?"
"Barnet kan bli skadat. Fast lite alkohol gör inte så mycket."
"Då får du inte dricka. Heffa, du behöver inte vara orolig. OM barnet får en sjukdom kommer jag att älska det lika mycket för det. Det viktigaste är att det BLIR ett."

Åh, jag verkligen älskar honom!! Grät en skvätt efteråt. Är lite känslig..

Läste lite i tidigare inlägg. Men men jag ångrar mig inte alls! En del spelar golf eller rider och jag shoppar skor och väskor!! Det stämmer inte längre. jag shoppar (inte lika mycket som förr, men ändå!) OCH spelar golf. Men men.. Jag är i alla fall rakt igenom lycklig!! Går runt och ler för mig själv! Ler mot min älskling! Log till och med mot citronmelissen i morse. Jag vet. Jag är knäpp. Fast lycklig men det kanske går hand i hand!

Dagens frukost:

3 dl sojamjölk
1/2 banan
1 näve hallon
1 skopa proteinpulver
citronmeliss

Yummie!!

Snart dags att åka till Väddö!

//Heffa