Tunga dagar

Det är tungt. Tungt att inte veta, tungt när orken tryter. Min allra största kärlek håller mig uppe dagar som den här!

Läkaren från infektionen ringde idag och berättade att de första provsvaren som kom såg bra ut. Hon berättade att hon även lagt till en hel del andra så nu är det bara att vänta. Hon ville även förlänga sjukskrivningen ytterligare en vecka eftersom inget tyder än på att febern är på väg ned. Visar de kommande proverna något konstigt så ringer hon, annars har vi en telefontid lite längre fram. Skulle dock febern stiga ytterligare så måste jag in akut. Jag ville inte höra om förlängd sjukskrivning och ännu fler prover. Jag vill tillbaka till mitt vanliga liv nu. Och jag vill ha ork till att göra mer med min son.

Måste ta mig till affären och sen till dagis. Det är bara att gilla läget och stå ut! Efter regn kommer solsken!

//Heffa

Ännu en gång..

Nu sitter jag i ett annat väntrum lååångt hemifrån och väntar på läkaren. Jag undrar om hinnan göra mig klokare och friskare. Jag HOPPAS att hon kan det. I 35 dagar har jag nu haft feber och det känns ju inte sådär jättetoppen. Bättre har man ju haft det! Tur att allt detta kompenseras av en gosig liten kille där hemma! Han har blivit så stor! Nu går det väldigt lätt att handla med honom eftersom han håller i sidan på kundvagnen nästan hela tiden. Likadånär vi promenerar - då håller han i vagnen! Tappar han taget för att han hittade nåt på marken så springer han ifatt och tar nytt tag i vagnen. Det är mammas kille det!!

Det byggs tydligen om här. Ljudnivån är allt annat än låg eller normal. Tur man är van!

Nähä, nu ska jag sitta och andas lite i lugn och ro innan det är min tur! Har man tur är det kanske Dr Rabel ovan som tar emot!!

//Heffa