Sjuk-humor-dag

Om man behöver hjälp kan man gå in på Ikea och prata med Anna. Det gjorde jag.

Du sa: Jag har en finne på näsan.
Jag har inte besökt alla de nordiska länderna.
Du sa: Vårtan i underlivet då?
Det har jag ingenting att säga om, låt oss nu tala om IKEA istället.
Du sa: Min katt har tagit livet av sig.
Det är inte tillåtet att ta med djur till IKEA varuhuset.
Du sa: Han är död.
Glöm inte att jag är bäst på att prata om IKEA.
Du sa: Det är en mördare här.
Visst är det det.
Du sa: Det är ju en mördare här.
Nu försvann du tyvärr utanför mitt kunskapsområde.
Du sa: Du är ful.
Tack! Tyvärr kan jag inte se hur du ser ut.
Du sa: Kärring!
Förolämpningar biter inte på mig! Låt oss tala om IKEA istället.
Du sa: Jag är ledsen.
Ingen fara.
Du sa: ÅNGEST!
Jag behöver aldrig ångra någonting. Allt jag säger och gör är väl planerat i förväg.
Du sa: Jag är deprimerad.
Du kanske ska lägga dig och vila en stund.
Du sa: Jag ser bara döden.
Kan du säga det där igen, fast med andra ord så kanske jag förstår bättre.
Du sa: Jag vill hänga mig.
Här kan du söka mer information om produkterna i serien HÄNGA.
Du sa: Hur sjysst är det?
Jag kan inte göra sådana bedömningar.
Du sa: Hej då!
Hej då! Tack för att du tog dig tid att tala med mig.

Haha!! Internetpsykiatrin är på frammarsch!!

Förstår ni att jag har det tråkigt? I eftermiddag skall jag ta mig ut för första gången och då skall jag handla Pepsimax. Jag har verkligen abstinens. Sötsugen är jag också så igår gjorde jag en kladdkaka. Mest för smetens skull. Senare på kvällen när kakan hade kallnat insåg jag att det finns risk för att jag äter upp hela så innan suget hade tagit över hela mig ställde jag kakan under rinnande vatten ett tag. Fast visst går det att äta uppblött kladdkaka? Bäst att strö över lite kaffesump också och kasta den. I soporna finns dessutom middagens rester. Kakan kanske fortfarande kan ätas. Lite använd kattsand också? Nä, så desperat skall jag väl knappast bli.

Frukt är gott. Frukt är nyttigt godis. Äter man många apelsiner kanske sötsuget försvinner. Ihop med vindruvor. Magen vill inte ha mycket vindruvor. Nej, frukt ÄR inte nyttigt godis. Snarare en aptitretare. Godis är godis. Frukt är frukt. Det som stod på planschen hos skolsköterskan när man var liten - Frukt är nyttigt godis - är rena rama lögnen! Det har jag verkligen fått erfara de här dagarna när jag varit i lägenheten.

När man har det tråkigt är det lätt att surfa runt på nätet. Vips har man surfat in på en sida som säljer ljusrosa stetoskop!! Fick tips av Hannah att de säljs i England så nu är det på väg!! Mitt vackra Littmannstetoskop!! Kommer att vara SÅÅÅ stolt!! Kanske man borde plugga vidare trots allt fast alla läkarkandisar verkar vara så skoltrötta. Finns det någon ickeskoltrött kandis där ute?? Jaja.. Får väl nöja mig med det jag har för tillfället. Surfade in på studera.nu och såg att jag hade 147 högskolepoäng!! Jepp, de 7 sista poängen är i - fanfar - KEMI!!! Hör och häpna men det är faktiskt sant! Förhoppningsvis har jag 167 poäng inom kort (kort och kort men inom ett år i alla fall).

Något helt annat. När jag duschade idag så passade katten på att tugga sönder en bh. För 400:-. Gissa om jag blev glad?! Han var inte värd mycket just då kan jag tala om. Tur att man är så rik så att man kan köpa sig en ny. Jag kommer att sakna min minimizer!

//Heffa

Bad, ridning och sjukhus

Okej, nu skall jag försöka berätta vad som har hänt.

Helgen började ganska bra. Prinsen sov här mellan fredag och lördag. På lördagen åkte vi och hälsade på Vincent som var lika bedårande som vanligt. Efter det besöket åkte jag till fosterfamiljen för att gratta fosterbror som hade fyllt 17. Allt bra så långt. När jag skulle åka hem ville fostersyster följa med och sova över. Sagt och gjort. Vi fick en mysig kväll ihop och det bestämdes att jag skulle rida med min fostermor på söndagen.

På söndagen åkte vi till fostermors föräldrar och åt lunch ute. Samtidigt passade vi på att sola och ta ett dopp (det första för året) och fastän det var 22 grader i vattnet frös jag utav bara den! Sedan var det dags för ridturen. Den varade inte länge. Canalj fick för sig att vända hem och satte av i full galopp. Jag visste att han skulle hem till stallet igen (andra gången han gör så med mig, undrar varför?! ;D) så jag försökte sitta kvar. Vad jag (och förmodligen inte Canalj heller) inte var beredd på var att det kom ett par gåendes med en hund mitt i ridspåret efter en kurva varför Canalj svängde av och jag flög av och landade lite illa. Det slutade med att jag fick åka fyrhjuling tillbaka till stallet och sedan åkte jag in till sjukhuset. Jag har ett stort hematom ovanför ena höften som sträcker sig ned över låret. Korsryggen är svullen varpå nerver ligger i kläm så att det strålar ned i benen och så har jag vätska i buken som de inte lyckades lokalisera trots en CT-undersökning med kontrast. Dock visade blodvärdet att det slutade blöda så jag fick åka hem efter att ha legat på trauma-kirurgin över natten. Jag försökte få dem att inse att jag inte alls behövde ligga inne men de sade också att de ville se så att de kunde smärtlindra mig på ett bra sätt så att jag skulle kunna klara mig hemma.

Du är härligt marmorerad. Räkna med att bli riktigt färggrann. Överläkarens ord. Han sade också att jag hade haft tur så jag fick åka hem med en veckas sjukskrivning och en massa värktabletter.

Jag har legat hemma i snart två dagar och det kryper redan i hela kroppen. Hur skall jag klara det här i flera dagar till? Jag vill ut men vet inte hur jag skall göra. Hela kroppen är mörbultad och blå på sina ställen men psyket har också fått sig en knäpp. Psyket måste ut!! Så jag tror att det blir en liten tur någonstans idag. Hur det skall gå till vet jag inte men UT skall jag. Mamma var här igår kväll för att handla lite åt mig. Det viktigaste var min Pepsimax och mjölken som jag måste ha till kaffet. Pepsimax blev vanlig Pepsi. Minikeso blev Keso med ett bäst-före-datum som redan gått ut (och min mamma som är SUPERNOGA med sådant i vanliga fall). Suck.. Pepsi sade jag åt henne att hon kunde behålla. Den dricker jag inte. Ahh!! Kunde hon inte ha handlat lätta varor fel? Hur skall jag få hem en massa Pepsimax?

Här är jag alltså nu. Om ni har det tråkigt får ni gärna komma förbi!!

//Heffa

Mode och pinsamheter

Så här nöjd är han i fasters famn, lille Vincent!

Jag tycker om att sitta och titta på andra människor; hur de rör sig, klär sig och beter sig. Avkopplande måste jag säga. När jag satt på bussen här om dagen i rusningstrafik tittade jag på bilarna. De flesta verkade stressade, det tutades ivrigt och alla var angelägna om att komma fram så snabbt som möjligt och bytte ideligen fil. Jag satt där jag satt och visste att det spelar ingen roll om jag stressar upp mig - jag kommer inte hem fortare ändå. Däremot skapar det bara en massa oro i kroppen så därför spanade jag in bilarna och människorna i dem. Självklart med musik i öronen på högsta volym för att slippa höra på gnälliga medpassagerare.



Tidigare när jag satt och väntade på bussen såg jag en kvinna kom ut ifrån huvudentrén med blåa tossor på fötterna. Alla tittade på henne med ingen tycktes säga något. Jag var för långt ifrån men annars hade jag faktiskt sagt något för jag har själv traskat ut med dessa blåa utsmyckningar på fötterna och man känner sig SÅÅÅ pinsam när man upptäcker dem. Kom då att tänka på andra saker som är pinsamma, typ ha gylfen öppen eller bevare mig väl - gå runt med en snorkråka som hänger i näsan. Fyy, vad skämmigt!! Eller att ha toapapper som sitter fast bak i byxorna. Tänk om kjolen är istoppad i kjolen?! Ahh.. Vad kallar man detta? Tvångstankar? Har ni något annat som är pinsamt??



Att titta på hur andra går klädda är kul. Jag är själv ingen modeikon, abslout inte, fast jag älskar kläder och kollar mer än gärna på andra och kommenterar för mig själv i huvudet. Jag tycker att man ser ganska snabbt om en person är välklädd eller inte och om personen är hyfast modemedveten. Man kan titta på färgkombinationer, accessoarer, ihopsättningen, skor m.m. En del kan vara välklädda upptill för att sedan matcha detta med illasittande byxor och - bevare mig väl - slitna gympaskor. Många har gympaskor till kavaj. *heffa-skakar-på-huvudet* Det är YTTERST SÄLLAN som det passar ihop. Något annat som är bannlyst är tubstrumpor i finskor (egentligen borde de vara bannlysta för alltid!). Ett tag tänkte jag skriva om tubstrumpor i finskor som en pinsam sak men tyvärr tycks alltför många tycka att det är helt ok. I sandaler gäller en naken fot eller om man måste så tunna nylonstrumpor. I ballerinaskor är det inte heller alltför snyggt med strumpor och absolut inte figurstrumpor. Något jag börjar acceptera mer och mer är svart och brunt blandat, typ skärp, väska och skor men helst vill jag ha det enhetligt.

Det är ok, Finula. Du vet vad jag tycker om strumpor!!

På centrum igår så jag en ganska ung tjej med en ALLDELES FÖR KORT KLÄNNING. Och vi snackar inte kortkort - vi snackar KORT. Såpass att mutthåret nästan syntes. Nä, paketet skall hållas gömt. Därmed BASTA!!

I veckan stod jag och trängdes på ett välfyllt pendeltåg men det var inte alls jobbigt. Jag vilade mina ögon på den mest välklädda man jag någonsin sätt. Alltså, jag är inte så där överförtjust i kostym (det är snyggt men inget jag vill se på min blivande man hela tiden) men den här mannen hade en kostym som var i senaste snittet (bl a dubbel slits bak, spetsiga slag fram). Kostymen måste ha varit uppsydd just för honom. Han hade vältränade ben och överkroppen var också vältränad men inte alltför stor utan tillräckligt stor för att kavajen fortfarande skulle sitta snyggt. Tyget hade samma färg som riktigt mörkblågrå otvättade jeans och skorna var helt SJUUUKT snygga. Som sagt, jag brukar inte vanligtvis falla för denna typ utav klädsel men på denna man.. *suck* Han hade utstrålning samtidigt som han verkade lite blyg. Så, nu annonserar jag på denna sida:

Du välklädde man i 30-årsåldern som åkte pendeltåg tidigare i veckan utan ring på fingret och med brunt hår och blå ögon, välsittande kostym - hör av dig!! Kontakt hittar du unde Min profil. Kanske kan vi ses?! //Heffa

Undrar om han hör av sig?! Drömma kan man alltid..

Utvecklingen går fort. Syrenen blommar, körsbärsträden har redan blommat liksom mina liljor (den ena har några blommor kvar). När jag var ute och sprang igår såg jag skogsstjärnor och ett hav utav liljekonvaljer. Förra helgen såg jag midsommarblomster i all sin prakt. När skedde allt detta? Har jag gått med skygglappar? Sådde gräs för några dagar sedan som redan har börjat gro. Trodde inte att det skulle gå så fort fast det står snabbväxande gräs på påsen. Det jobbiga med nysått gräs är att det behöver vattnas och igår stod jag mellan valet och kvalet om jag skulle ha is i magen och invänta regnet (som inte kom), använda vattenkannan eller faktiskt om jag skulle plocka fram trädgårdsslangen. Det sista kändes lite väl ambitiöst och regnet som såg ut att hänga över oss verkade dra bort så det blev tillslut vattenkannan. Många gånger. Typ tio. Hade en del blommor att vattna också men idag har det regnat så idag tänkte jag inte göra någonting!

Ja, som ni förstår ovan har jag börjat springa. Tre gånger denna vecka faktiskt. Det är sååå tråååkigt men jag gör det ändå. Sträckan är dockk bara än så länge 7,5 km men jag är glad över att min otränade kropp ändå klarar så långt. Man för vara nöjd med det lilla!

Ikväll kommer Prinsen. Bara så att ni vet.

//Heffa

MAAAT

Det är mycket prat om mat. I alla dess former. Man behöver mat. Man blir fet av mat. Man blir sjuk av mat. Man blir mätt av mat. Man blir smal av mat. Så kan man fortsätta i det oändliga men vad jag egentligen hade i tanke när jag tänkte på mat var suktandet som pågår på jobbet. I positiv bemärkning och kanskte lite prestationskrävande.

Man kommer upp i matsalen. Det luktar och man vädrar med näsan i luften. Ahh, vad gott det luktar!! Mmm.. Thaimat! 'Vem äter thai?' 'XXX' Det luktar jättegott! Lite skamset trycker jag min egen matlåda mot magen. Vågar jag öppna locket? Tänkt om det luktar och luktar äckligt? Försöker komma på vilken låda jag plockade ut ur frysen klockan fem i morse men jag var så trött då att jag bara tog en. Gläntar lite på locket. Phu!! Ris och någon variant utav chili con carne á la här-i-ditt-kylskåp. Värmer min mat som fortfarande är frusen i fyra minuter. Någon muttrar bakom ryggen. Frusen mat är inte populär i rusningstid. Men men.. Det kan inte hjälpas. Olika doftsensationer slår emot en varje gång någon plockar ut sin mat ur mikron. En del luktar bättre än andra. Min mat är färdig och jag går ut och sätter mig i solen bland min exkollegor. Fraser utbyts, lite kram och ätandet kan börja. Jag spanar in de andra matlådorna. Ris och kyckling, currysoppa, pasta och köttfärsås och korv och makaroner!!! Åhh, varför kan inte jag äta något så gott? Alltid suktas jag utav de andras lådor och varje gång tänker jag att jag också skall laga något sådant men det blir aldrig av. Tyvärr. Falukorv och makaroner är bland det godaste jag vet men någonstans inom mig lever jag efter andra normer. Det måste vara riktig mat, ordentligt tillagad mat. Suck. Varför måste allt vara så komplicerat?

När jag var liten var jag alltid med mamma i köket och fick tidigt lära mig om konsten att laga husmanskost. Allt lagades från scratch. Till min stora förtret många gånger. Kamrater pratade om pulvermos och köpta köttbullar, Mamma scans köttbullar. Jag fick riktigt potatismos (med klumpar) och hemmagjorda köttbullar och brunsås och egeninlagd gurka och hemmagjord lingonsylt. Vet ni vad? Jag var sååå himla avundsjuk och blev jätteglad när jag fick äta hemma hos en tjejkompis vars mamma alltid bjöd på halvfabrikat. De kunde inte förstå att jag kunde tycka att det var så gott. Idag är det hemmagjort som gäller för min del. För det mesta. Jag kan fuska lite grann, det måste jag erkänna men jag skulle ALDRIG, och jag säger ALDRIG, köpa färdiga matlador. Över min döda kropp!! Jag har inte ens smakat på en sådan matlåda utan jag gör snällt storkok och fryser in.

Att laga mat är roligt men jag önskar ibland att jag inte måste ha så stora krav på mig själv och ha så fasta principer. Fast det kanske kommer att ändras automatiskt när jag får barn och inser att tiden är mer dyrbar än att jag skall stå två timmar vid spisen (om man nu inte gör det till en familjesysselsättning!).

Tillbaka till jobbet. När jag nästan har ätit upp kommer en kollega och sätter sig mitt emot mig. Hon tar bort locket och jag skönjar en underbart doftande fläskpannkaka! Åhh!! Alla runt bordet glor storögt på maten som verkar näst intill helig. Duktiga YYY som lagar sådan mat!! Man kan nästan höra tankarna hos en del. Tänk om jag vore en sådan mamma som lagar fläskpannkaka till mina barn!! Det vore förbjudet med sådan mat på jobbet. Liksom raggmunk, kroppkakor, sjömansbiff etc. Synd att man (eller är det bara jag?) tänker så. Vi borde värna om vår svenska matskatt. Många barn idag vet knappt vad husmanskost är och just det pratade vi om på fikarasten tidigare på dagen. När jag var liten var det en jättestor grej att äta hamburgare ute och det nästan flaggade man för med inför klasskamraterna att man hade gjort. Idag äter var och varannan unge hamburgare flera gånger i veckan och därav storleken på många med medföljande medicinska komplikationer.

'Men det är jätteenkelt. Man gör bara så här...' YYY förklarar hur lätt det är att göra fläskpannkaka och hon spräcker hål på vår vackra rosa bubbla som vi befinner oss i. Fast tänker jag efter så vet jag att det är inte så vårt med husmanskost bara man kommer på vad man skall göra. Tyvärr är det så att det tar lite längre tid att tillaga (dock inte fläskpannkaka) men jag har lovat mig själv att jag skall slå ett slag för husmanskosten och laga mer sådant!!! Bondsås med fläsk och potatis kanske? Mmm.. Mums!!

Måste bara berätta en rolig händelse (och pinsam!). En dag var det en kollega som åt ravioli. När ena överläkaren kom in i matsalen frågade han om det var någon som hade spytt. Blää!! Tur att man inte är så känslig..

Första dagen på jobbet gick bra. Mycket nytt och vi var väldigt många men jag tog mig igenom dagen och jag ville egentligen tillbaka redan idag men jag får hålla mig till tåls tilll i morgon.

//Heffa

Regnet tar anställning

En frisk Totte i sin bur.

Jaha, så var det lördag.

Det har blåst en massa idag. Bland annat så har en kruka blåst ned och gått sönder, min duk fladdrade iväg, cykeln har ramlat med följd att sadeln är trasig och en ljuslykta har gått sönder. Suck.. Det enda som har varit bra med det här vädret har varit regnet för då slapp jag vattna alla blommorna som för övrigt dricker mellan 30-40 liter varje dag. Så det är med varm hand jag lämnar över detta arbete åt regnet! Det får gärna regna oftare, typ varje gång som jag planerar att inte ligga i solen. För soldyrkare som jag är så måste jag ut i solen så fort den behagar dyka upp.

Min katt är dålig. IGEN. I torsdags var han ute och bråkade med en annan katt här på gården. Det slutade med att han har en massa sår i ansiktet, bland annat på nosen och precis under ena ögat, sår i nacken (plockade bort en klo ifrån ryggen på honom) och så har han fått en stor böld på halsen som dock är lite mindre idag. Den var som störst dag två. Att den har minskat hoppas jag beror på spritomslaget jag lade på igår för DET mina kära vänner, var ett sjuh-es jobb! Katten ville absolut inte ha en kompress indränkt i Alsolsprit på halsen men sjuksköterskan i mig ville det. Alltså blev det min envishet vs Tottes klor/tänder. Gissa vem som vann? Jepp, syster Heffa!! Och kanske Totte också med tanke på att bölden är mindre. Just nu så tror jag inte att plånboken vill göra ett besök hos veterinären. Tömma en böld och få antibiotika kan ju kosta en slant men som tur är så är han försäkrad så det blir inte alltför dyrt om ett sådant besök kommer att behövas. Undrar vad försäkringsbolaget skulle säga om jag försökte tömma bölden själv och det tillstöter komplikationer? ;D Nä, inte kan jag sticka min lilla kisse.. Eller jo, det kan jag nog. Tycker ju att sådant är jättekul!! :D Förhoppningsvis går bölden ned och hans allmäntillstånd är betydligt bättre idag än igår. Igår ville han inte ens äta och det är ett säkert tecken på att han är dålig. Han försökte äta men det verkade vara svårt att svälja vilket ju i och för sig kanske inte är så konstigt. Fast idag går det som sagt bättre.



Vincent fick komma hem för ett par timmar sedan. Hans mamma hade fått en blödning som opererades och sedan blev det en infektion i såret så det var därför som de var kvar så länge. Skall kanske dit i morgon så att jag äntligen får se den lilla guldklimpen!



Försöker guida Finula runt i bloggvärlden och förklara hur man startar en egen. Får se hur det går!



Solen har börjat skina och det skulle vara SÅÅÅ skönt med en promenad.



//Heffa

Du är antagligen sjuksköterska om..

*... du fått en rynka mellan ögonbrynen av att ha försökt låta bli att andas in de olika mänskliga dofter du stött på genom åren.

*Din urinblåsa har en kapacitet som fem andra personers tillsammans.

*Du nånsin haft att göra med någon som anser att förstoppning i fyra timmar är ett fall för akuten.

*Du nånsin haft en patient med en näsring, en ögonbrynsring samt tolv öronringar som sagt: ”Jag är stickrädd”.

*Dina fötter är något större och något tjockare än Fred Flintas.

*Du tycker att du haft en rejäl lunchrast när du hunnit ta en kopp kaffe och sedan faktiskt hunnit dricka upp den innan den kallnat.

*Du misstror 90% av det du hör och 75% av det du ser.

*Du säger till dig själv: ”Vilka härliga vener” när du möter en fullständig främling i affären.

*Du blir helt förstummad om du ser nån som faktiskt håller för munnen när han hostar.

*Du automatiskt multiplicerar med tre det antal drinkar en person uppger sig ha druckit under kvällen.

*Du kan se fullständigt allvarlig ut när en patient säger: ”Jag har bara druckit ett par öl...”

*Du tycker att tiden en patient bör få vänta i väntrummet ska vara proportionell till hur länge han haft sina symtom: ”Ni har haft värk i tre veckor, jaha, varsågod och sitt, det blir er tur om tre dagar”.

*Du anser att joursystemet är en satanisk kompott.

*Din vanligaste fråga klockan två på morgonen är: ”Varför är detta akut nu?”

*Du tycker att ”dåliga gener” skulle vara en erkänd medicinsk diagnos.

*Du nånsin hänvisat till intagningsdiagnosen PFO= Pissade och Föll Omkull.

*Du anser att biljetter till skoldansen skulle berättiga till gratis magpumpning.

*Du refererar till motorcyklister som organdonatorer.

*Du refererar till att en patient har ett högt SHI (SkitHögsIndex), som man får fram med följande formel: SHI= antalet tatueringar delat med antalet saknade tänder, multiplicerat med antalet skrubbsår adderat med uppskattat antal dagar utan ett bad.

*Du planerat middagsmaten när du håller på med en magpumpning.

*Du anser att i alla väntrum skulle det finnas gratis Valium i karamellform.

Haha!! Jag skrattar lika gott varje gång och särskilt när jag läser om venerna. Det är verkligen så att man kan stå i matkön och råstirra på killens armar som står framför en. Jag hoppas att jag inte säger något högt men i tanken ljuder det: Wow!! Vilka motorleder! Man behöver inte ens stasa!! Ja, är man sjuksköterska så är man!

//Heffa

"Fula gubbar"

Ja, då har det alltså äntligen hänt!! Den 16:e maj 04:16 föddes lilla(!) Vincent. Jag kan härmed titulera mig FASTER. Tyvärr tillstötte en del komplikationer med följd att vi inte kunde hälsa på på sjukhuset så än så länge har jag bara sett den lille killen på kort. Kan säga att han är en kopia utav sin far, tillika min storebror!! Det är svårt att förstå att det verkligen har hänt samtidigt som det är riktigt häftigt!! Min bror har äntligen blivit pappa och en mycket stolt sådan!

Dagarna sveper förbi med orkanstyrka. Nä, det vore att ta i. Ibland gör de det men de kan lika gärna sniiigla sig fram. Har dock svårt att fatta att det redan är fredag och att jag skall arbeta om tre dagar. Det är verkligen med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot måndag. Mycket nytt kommer att ske men jag har läst på en hel del om nya metoder och rutiner samt de nya diagnoserna.

Lilla Prinsen var här igår. Det var underbart att återse honom och han är så full utav liv! Han är SÅÅ stolt över att vara farbror! Tyvärr var han inte här så länge men han hann med en hel del i alla fall fast han tyckte att det var lite otäckt att vara ensam ute vid gungorna. Tydligen har han börjat prata en massa om "fula gubbar" (antar att de har pratat om det på hans dagis då det har gått rykten om en pedofil i området) så han vill inte vara ensam. Ja, jag kan tycka att det är lite konstigt att man fortfarande, i dagens Sverige, pratar om fula gubbar. Vi vet väl att det oftast inte handlar om fula gubbar som ser konstiga ut eller beter sig konstigt. De allra farligaste kan lika gärna vara en granne, en välklädd kontorist, en elitidrottare, en kille på 25 år eller till och med en kvinna. Lär man ut det med att det faktiskt kan vara vem som helst som är den "farliga"? Hmm.. Hoppas att inte Prinsen blir rädd för alla "fula gubbar" nu. De kan ju faktiskt vara snälla. Det som man som liten såg som "fula gubbar" var ju alkisarna som satt på parkbänkarna och de var oftast ganska harmlösa. Den man minst anar kan vara förövare och kan till och med vara MYCKET trevlig.

//Heffa

Sparken?!

Vy ifrån en kvällspromenad med Finula.

Då var denna dag snart till ända. Mycket har hänt och många BRA saker. Dock började dagen mindre bra. Jag väcktes ideligen utav en jamande och kelsjuk katt. När han var tillfredsställd kunde jag inte somna men mitt sömnbehov var inte tillfredsställt. Gjorde i ordning lite kaffe och tittade på tv. Försökte få timmarna att gå till dess att jag skulle träffa chefen på jobbet. Försökte känna efter om jag var nervös men nej, det var jag inte. Inte då. Inte förrän jag var på väg fast med hjälp av medveten närvaro kunde jag styra mitt fokus till annat. När det var dags för bussbyte hade jag några minuter till godo och eftersom min storebror arbetade i närheten gick jag och hälsade på honom. "Ska du träffa chefen? Ska du få sparken?" Det var precis de orden som jag inte behövde få höra just då. Någonstans inom mig har de legat på lur ända sedan min chef ville träffa mig IRL. När han sade de orden kickade de genast igång en stark ångest som jag efter en stund lyckades kontrollera. Ända tills bussen stannade vid näst sista busshållplatsen. Då slog ångesten emot mig med full kraft. Försökte bli lite realistisk - varför skulle chefen sparka mig? Det fanns ju ingen anledning. Faktiskt.

Det var en MYCKET skakig Heffa som steg över tröskeln till arbetet. Bestämde mig för att titta in till de gamla kollegorna först. Kramkalas till tusen! Åh vad glad jag var över att se dem!! Egentligen hade jag nog varit glad hela vägen från bussen samtidigt som jag var nervös. Det var så himla skönt att vara någon igen! Glada syster Heffa! Stötte ihop med väldigt många idag och många kramades. Välbehövligt. Man kanske skulle vara borta lite oftare!! ;D Nä, på måndag börjar allvaret igen. Då är det på riktigt och en ny mer avancerad apparat skall jag vara på också. Kul och läskigt på samma gång. Nya rutiner, nya arbetskamrater, ny maskin, nya diagnoser etc men jag älskar utmaningar och om jag inte får utvecklas och får inhämta ny kunskap så skulle jag inte överleva. Jag måste stimuleras. Eller min HJÄRNA måste stimuleras (se Åsa Nilsonnes inlägg här). När jag var där på jobbet hade jag kunnat börja på en gång men nu skall jag göra som planerat och börja nästa vecka fast jag skrev ut en massa fakta om de nya diagnoserna och lite rutiner och metoder så jag har att göra ändå den här vecka. Vill inte stå som en total novis på måndag. Lite förberedd kan det ju vara bra att vara! Jag kommer att ha nog med att lära mig allt tekniskt ändå. Efter mötet med chefen var jag inne och hälsade på de "nya" kollegorna. Fick ett varmt mottagande och kramar där med. "Du är efterlängtad", sade chefen till mig innan vi avslutade mötet och faktiskt så kändes det så. Kunde till och med TILLÅTA mig att känna så. Längtar till på måndag. Ska va ' sjuksyster jag, tralala.. Igen och för alltid.

I mitt fack på jobbet låg ett par lime-(snor?-)gröna Foppaskor. Hehe!! ASFULA men ASsköna!!

Stannade på jobbet i över två timmar och sedan åkte jag hem med Den Flygrädda. Har inte gjort så mycket sedan jag kom hem men jag har hunnit handla, gosat med Totte och ätit. Och bara njutit över att jag har mitt arbete kvar - JAG FICK INTE SPARKEN!! Hur kunde jag tro något så löjligt?! Alltid lätt att vara efterklok. Jag älskar mitt arbete. Precis som de säger om Torgny Melin's - man kan ta Heffa från jobbet men man kan aldrig ta jobbet ur Heffa!!

Jag är Trötter just nu. Substanser far runt i kroppen med all dess påverkan. Skall hålla mig vaken. Skall sova i natt. HELA natten (hoppas att du läser det här, Totte :D)!!

Nu är det dags för en kopp te igen och NEJ - jag har inte feber. Försöker bara ta hand om mig!! Vet ni vad teet har för namn, dagen till ära? LIVSLUST!! Passar bra. Det är min lillasyster som köpt det. Gulligt med baktankar!! Eller omtankar om man hellre vill det..

//Heffa

Hermann

Hermann ja. Det är min nya trädgårdstomte! En tomteälskare måste ju bara ha en trädgårdstomte! Jag har aldrig tyckt om dessa färgglada plastiga ting bland blommorna men denna spelar tvärflöjt och sitter på en flugsvamp och är faktiskt en tomte. Det är väl aldrig för sent att ändra sig?! Eller? Så länge det bara handlar om EN ENDA trädgårdstomte som inte är så stor och så länge jag inte har tomtar som tar upp hela uteplatsen så är det ok. Min inställning till dessa tomtar beror nog på att jag har sett så många skräckexempel på hur det KAN se ut. Fast en enda gör ingenting.. Skall jag säga som har hur många tomtar som helst framme juletid men det är ju just det - JULETID. Jul är lika med tomtar. Sommar då? Som ni märker velar jag fram och tillbaka men nu står Hermann där och det lär han få göra. Varför det blev just Hermann vet jag inte men han fick en tysk stavning i alla fall. Måste bero på min förkärlek för det tyska språket!! ;D

Har tvättstugan. Ack, vad tråkigt det är! Värre kan det knappast bli. Hoppas jag..

I morgon skall jag till jobbet och prata med chefen och snart sätter det igång igen! Jag längtar så mycket efter mina arbetskamrater och patienter och det där att vara någon. I morgon får jag förhoppningsvis lite extra smak för det!!

Någon bebis har det inte blivit och faster Heffa väntar otåligt. Fast om bebisen inte har kommit förrän den 23:e maj så sätts förlossningen igång och det som är positivt med det är hon kommer att föda vid mitt jobb och inte en herrans massa mil härifrån. Inget ont som inte har något gott med sig!!! Fast för hennes skull önskar jag att bebisen behagar komma så snart som möjligt..

Visst är väl mina tulpaner vackra?! Kan inte låta bli att imponeras utav bildkvaliteten heller och detta med min mobilkamera!! Jag vet, Hermann är inte alls lika tydlig men jag ansträngde mig inte så mycket heller..

Nu blir det en kopp te (ni läser rätt - te - inte KAFFE!!!).

//Heffa

Pyssel-Heffa

Igår var jag och hälsade på världens vackraste mage. Och naturligtvis tillhörande person - min brors flickvän/sambo. Bebisen är beräknad till dags datum men verkar inte vilja komma ut. Förstår det. I alla fall en kylig dag som denna. Fast flickvännen verkar lika glad som vanligt i alla fall. Hon är så himla positiv och har ett klingande smittande skratt! Det gjorde mig gott att umgås med henne och jag nästan bubblade av lycka när jag åkte därifrån. Så vi får se när Lillen behagar komma ut.

Jaha, nu är det lördag. Om fyra timmar börjar hockey-semifinalen så jag tänkte bänka mig framför tv:n då. Vad jag skall göra under dessa fyra timmar vet jag dock inte. Kanske skriva lite och pyssla. De här senaste veckorna har min kreativitet satts på prov och klarat sig ganska bra. Jag håller på i min trädgård, jag målar, spelar tvärflöjt, pysslar (har bland annat gjort änglar - Finula fyllde år igår så en ängel gjordes till hennes ära!) etc. För några dagar sedan letade jag som en besatt efter den dopklänning som jag började virka på till Prinsens dop. Dock blev den aldrig färdig men nu har jag tänkt att jag måste avsluta det arbetet men jag kunde inte hitta den! Jag hittade garn och virknålar men inte det som jag redan åstadkommit. Det var först idag när Finula var här på en kopp kaffe som jag kom på det - den låg i brodyrväskan under soffan! Hur kunde jag var så glömsk som har sådan koll på allt annat?! Jaja, nu har jag i alla fall hittat den så jag får glädja mig över det. Pysselterapi är verkligen toppen!

Bilden är inte jättebra. Det är en bild av ett fotografi i ram och dessutom har jag fått redigera färgerna lite. Det är vi syskon som har samma pappa. Alltså storebror, lillasyster, Prinsen och så jag, naturligtvis. Vi tre som är äldst har dessutom samma mamma. ;)

Håll tummarna för Sverige i eftermiddag! Det skall jag göra!

//Heffa

Sofia Karlsson - Jag väntar

Jag bara älskar den här visan, särskilt när Sofia sjunger..

Shenandoah

Oh, Shenandoah, I long to hear you
Look away, you rollin' river
Oh, Shenandoah, I long to hear you
Look away. We're bound away
Across the wide Missouri

Now the Missouri is a mighty river
Look away, you rollin' river.
Indians camp along her border
Look away. We're bound away
Across the wide Missouri

Well a white man loved an Indian maiden
Look away, you rollin' river
With notions his canoe was laden
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

Oh Shenandoah, I love your daughter
Look away, you rollin' river
It was for her I'd cross the water.
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

For seven long years I courted Sally
Look away, you rollin' river
Seven more years I longed to have her
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

Well, it's fare-thee-well, my dear,
I'm bound to leave you
Look away you rollin' river
Shenandoah, I will not deceive you
Look away, we're bound away
Across the wide Missouri

Vända om

Människan kan inte upptäcka nya hav

förrän hon haft mod nog

att förlora stranden ur sikte

Var befinner jag mig? Står jag fortfarande kvar på stranden? Försöker för mitt inre se mig och vad jag gör. Tror att jag bara vågar doppa tårna i det kalla vattnet. Då och då slår en våg upp på mina ben och får mig att gunga till. Vågar jag ta ett steg till? Jag vet att om jag bara kommer en bit ut så är det lättare att bara följa med på vågen istället för att riskera att tappa balansen. Fast jag vågar inte, inte ens med flytväst. Kanske kan jag skymta en livräddande båt därute på havet men min kropp skälver inför de simtag som krävs för att ta sig dit. Vet inte om jag har styrkan. Samtidigt är det så tryggt här på stranden. Hur länge kan jag stå kvar här? Mina fotspår suddas ut när vattnet drar in över land. Ingen kommer att se att jag varit här. Ingen kommer att leta. Jag måste ta mig härifrån. Måste. Måste..

Solen skiner. Om en stund skall jag sätta mig ute med en kopp kaffe. Kanske ta en promenad eller springa lite. Rensa lite ogräs behövs nog också. Har inte varit så aktiv i rabatten sista dagarna. Skall bli kul att se hur mina fröer har tagit sig!

Gräset är alldeles grönt. Perfekt för att spela fotboll på. Åhh, vad jag saknar fotbollen! Den här tiden på året är det underbart att spela! Få snöra på sig skorna, ta ett par steg på planen, ett tillslag på bollen, solen som skiner. Jag saknar fotbollen.. Det är lite mer än ett år sedan jag slutade efter att ha spelat i över 19 år. Känns konstigt. Dock spelade jag en turnering hos pappa i somras och kommer nog att vara med i sommar igen. Jag får ta alla tillfällen i akt nu!

I fredags var jag och prövade bh:ar. Borde inte göra det med denna sinnesstämning. "Ja, nu har vi fått in halterneck-bh:ar i stora storlekar!" Eller hur? Hur mycket till bh var dem? Inte ett smack! Så min dröm att få ha ett halternecklinne trodde jag gick om intet. I söndags var jag med Finula och prövad bh:ar. Döm om min förvåning när jag hittade en bh som man kunde göra axelbandslös! Satt perfekt!! Och på rea dessutom!! Köpte en svart och en vit (skulle egentligen ha kostat 700:- tillsammans men nu var det halva priset!). Igår hade jag på mig den svarta (som är en storlek mindre än den vita för att den inte fanns kvar i min storlek men den sitter ganska bra ändå) och det tog ett tag innan jag förstod varför jag hade så ont i sidorna. Den sitter som gjutet och ger förmodligen njurskador till på köpet! Så det var bara att ta av sig den och nu skall dessa bh:ar endast användas vid speciella tillfällen! Tänk hur det skulle bli med en av dessa i kombination med mina vita stretchjeans - irreversibla njurskador. Garanterat!

//Heffa