LYCKA

Trots min ringa längd är jag lång. Jag bär mitt huvud högt och jag vill äga den mark jag bestiger. Vill visa att jag är jag, att jag är någon att räkna med.

Lycka. Har ofta funderat över det ordet. Sagt det högt för mig själv, låtit det sjunka in i mina öron. Tagit det i min mun och smakat på det. Precis om innebörden av det är det ett ord att räkna med. LYCKA. Pröva! Det är runt, mjukt och det får det att pirra till i magen. Precis som dess innebörd.

Som det är nu kan ingen ta ifrån mig lyckan. Ingen kan fälla mig. Inget kan fälla mig.

20.00

Nyss hemkommen från IKEA och jag är 10251:- fattigare fast lite lyckligare. Det kommer att bli så fint i min nya lägenhet!! Vill flytta nu nu nu!! Är så ruskigt otålig just nu. Vill pyssla i min lägenhet. Spika upp mina fotografier, hänga upp gardiner och och vika in kläder i ALLA MINA SEX GARDEROBER!!! Fem hör till lägenheten och en äger jag själv.

Sovrummet är redan tapetserat i min färg - terracotta! Taket är ommålat och det doftade tapetklister! Det blir precis som jag vill ha det. Pappa tyckte också att den var fin och stor.

Fick en födelsedagspresent i förskott idag - en ny fin och röd damcykel med tre växlar! Jag fick välja ut den idag och egentligen skulle vi ta med oss den också men soffan och schäslongen tog alldeles för stor plats så vi hämtar cykeln i morgon. Pappa vill nämligen inte att jag går hem från stationen på kvällarna eftersom man måste gå igenom skogen (om man inte vill gå en lååång omväg) och då min andra cykel blev stulen för en tid sedan pratade han med sin fru och saken var klar! Det är en riktigt fin damcykel!

Vi var förbi en leksaksaffär också för att pappa behövde handla till Prinsen. Det var hur kul som helst! Vi skämtade om det mesta och killen i kassan följde med i våra kommentarer. Särskilt när han frågade hur gammal personen är som skall få kareokemaskinen. "Han fyller fem." "Det är på det viset", svarade killen i kassan. Sedan tittade han på mig när jag köpte till en extra skiva och em mikrofon. "Man måste väl offra sig lite", svarade jag och syftade på mikrofonen. "Han skall ju inte behöva stå där ensam." "Det brukar låta så. Sen står ni vuxna där ensamma i alla fall." "Jepp, jag tänkte sjunga när han är på dagis."

Det riktiga skrattanfallet kom när det var dags att slå in allt. Pappa undrade om inte jag kunde slå in alla paket men eftersom det var så många så frågade jag om han inte i alla fall kunde försöka. Jag låg dubbelvikt och tokskrattade. Han kan verkligen inte! Irriterad blev han också och då tyckte jag att det blev ännu roligare. Han har nog aldrig i hela sitt liv slagit in något. Han ställde det som skulle slås in i ena hörnet och försökte linda in det. Jag visade hur han skulle göra men så hade han tagit alldeles för lite papper. "Skarva." "Äh, skärp dig. Det skall vara fint." "Nä men här, ta lite mer tejp." "Nej, en tejpbit på varje sida och sedan snöre." "Strunta i snöret." "Prinsen är liten, det skall vara ROLIGT att öppna. MYCKET snöre och MYCKET krull." Vem tror ni fick sin vilja igenom? Heffa såklart!! Dock var det ett paket som inte fick snöre om sig för det smugglade pappa ned i påsen snabbt som attan. Tur att det var litet.

Nu sitter jag här i min gamla lägenheten och är full av förväntan. Mina nya möbler står "där borta" och väntar på mig. Jag får verkligen öva mig på att man inte kan få allt ordnat på en gång. Jobbigt men sådan är verkligheten!!

Bilden ovan är min nya schäslong som jag skall ha i min myshörna där jag kan skriva och läsa. Åhh, vad jag längtar! Jag skall sitta där en stund varje kväll men kuddar och min pläd och skriva! Pirr i magen..

I morgon bitti är det dags för tvättstugan. Suck... Tänkte att det kanske är bra om jag tvättar en sista gång innan jag flyttar så att jag inte har så mycket handdukar och sängkläder i smutsen sen.

God kväll!!

//Heffa