Underlig dröm

Alltså, jag har hittat en massa språk inom mig som jag trodde var forntida. I alla fall för mig. Häromdagen pratade jag spanska med en läkarkandis, tyska med en patient, svenska med de flesta och engelska med en läkarkandis och jag tackar högre makter för den underbara serien Cityakuten. Jag omgärdades utav medicinska uttryck lika självklart som jag rör mig i skoparken. SÅÅ coolt!! Jag blev till och med förvånad själv. Det var som om jag inte var med i samtalet. De andra kollegorna tyckte det var lite jobbigt att behöva förklara allt på ett främmande språk men jag förde en konversation som rörde allt från Chiles natur till x-rays. Åhh, vad nöjd jag var med mig själv!

Fick hem den nya telefonkatalogen i fredags. Heffa, leg sjuksköterska. Vips, så hade mitt ego fått en rejäl skjuts framåt!! Tänk att så lite kan göra så mycket. Jag är STOLT!! Häftigt. Stort. Och ändå är det bara lilla jag.

Jag har ett projekt på gång. Tro det eller ej men på något sätt skall jag införskaffa mig ett piano, få det hemkört och stämt. Det blir en del att möblera om men jag har alltid velat ha ett piano så nu skall jag börja spara. Jag kan spela tvåhändigt efter noter men jag vill lära mig ackord så kanske blir det lite pianolektioner också. Så länge får jag hålla till godo med min(a) älskade tvärflöjt(er). Spelar och spelar. Det märks att kondisen inte är på topp. Särskilt när jag spelar min favoritmelodi - Calle Schewens vals - på fyra sidor som avslutas med höga fiss. Fastän jag har en ny tvärflöjt så är det jobbig med denna höga ton. Kinderna värker men det är det värt. Hoppas bara att inte grannarnas öron värker lika mycket! Särskilt med tanke på att det kanske vankas för piano snart.. ;D

Hade en mycket underlig dröm inatt. Jag drömde att jag sprang Stockholm Maraton och sprang in som fjärde kvinna, precis utanför medaljplats. Vad ännu underligare är att när jag vaknade så tänkte jag att till nästa år måste jag träna innan maraton (vilket jag inte alls hade gjort till det när jag kom fyra). Jag tänkte också att jag måste utöka min 7,5 km runda till tre varv istället. Hallå Heffa - du AVSKYR att springa. Du plågar dig igenom varje meter och skulle aldrig drömma om att springa ett lopp. Särskilt inte med tanke på att du inte klarar av att blli omsprungen! Det tog faktiskt ett tag innan jag insåg att det bara hade varit en dröm. Vasaloppet och Vätternrundan i alla ära men maraton.. Nä, jag skulle inte ens fantisera om något sådant. Jag är nöjd om jag tar mig runt mina 7,5 km utan att se ut som en guldfisk på land.

För övrigt blev lördagsgodiset även söndagsgodis. Till och med frukost. Mmm, det var verkligen gott!! Min karaktär suger verkligen men jag lyckades i alla fall göra i ordning gröt och bara ta ett par godisbitar till (typ 10-15 stycken) innan mitt blodsocker hade stabiliserat sig eller åtminstone tagit sig upp till en rimlig nivå. Godis smakar utan tvekan bäst på morgonen..

Jag lyssnar på hjärtan och lungor. Med mitt rosa stetoskop. Försöker lyssna på Tottes men så fort jag närmar mig med stetoskopet börjar han spinna. Jaja, jag vet i alla fall hur det låter när en katt spinner och för er som vill veta hör man bara spinnet i magen, inte i halsen.

Bilden ovan är på min Lillebror. Visst är han väl söt?!! Det gäller att bejaka sina kvinnliga sidor också!

//Heffa

Jonna undrar var man kan köpa ett rosa stetoskop. Det kan beställas från England.